Programpunkter

Samtal om Stockholms stads arbete med sociala insatsgrupper för att erbjuda vägar ut ur kriminalitet och våld.
Sociala insatsgrupper är en samverkansplattform med ursprung i betänkandet Kriminella grupperingar– motverka rekrytering och underlätta avhopp (SoU 2010:15). Stockholms stad har sedan 2013 arbetat för att utveckla Sociala insatsgrupper för unga vuxna. Fem år av arbete har etablerat nya möjligheter till förändring för många unga vuxna och erfarenheterna är ovärderliga. Hur kan vi arbeta tillsammans för att uppnå förändring och varför är det nödvändigt? 

Denna panel tar fasta på professionella grupper som utsätts för hot om våld och för konkreta våldsamma handlingar – både mot sig själva och mot sina anhöriga. Flera dimensioner är aktuella idag. Det handlar om rätten till ett yrkesliv fritt från våld: en arbetsmiljöfråga och inte minst en demokrati- och rättssäkerhetsfråga. Det handlar om rätten till ett privatliv fritt från våld: vem ska vilja och våga sikta på arbete inom ett yrke om det finns risk om hot om våld i privatlivet. Får vi utöva våra yrken i fred? Får vi leva våra privatliv i fred?

Utsatta EU-medborgare, många romer, syns i gatubilden i alla svenska städer. Men vilka är de? Varför är de här, och vad drömmer de om? Och i vilken mån garanterar det svenska samhället deras mest grundläggande rättigheter? Amnesty släppte nyligen en rapport om deras situation från ett diskrimineringsperspektiv. Vår utgångspunkt är att Sverige inte kan vända dem ryggen bara för att de är medborgare någon annanstans. Kom och hör om vår innovativa kampanj för att lyfta frågan till den nivå där den hör hemma: där alla människor har rättigheter, och där staters skyldigheter omfattar alla.

The situation in Israel and in Palestine is going backwards rapidly in many respects. In Israel, in Gaza and in the West Bank, human rights organizations work to create hope, document human rights abuses, and challenge political actors in order to improve protection and provide alternative right-based approaches.The reduced civic space and democratic deficit, threats and intimidation is something they share together - regardless of whether we are dealing with violations by Israel, the facto authorities in Gaza or the Palestinian Authority

Barn till klienter eller barn som själva är aktuella i Kriminalvården är en extremt utsatt grupp. Bara om rätt komptens och stor känslighet genomsyrar arbetet kan Kriminalvården skydda barn från våld. Föreningen My Human Rights har i samarbete med Kriminalvården arbetat fram ett skräddarsytt verktyg för att integrera barnets rättigheter utifrån Barnkonventionen. Under seminariet kommer vi att demonstrera metoden och dela med oss av våra erfarenheter. 

Detta seminarium problematiserar idén att hatbrott är den enda formen av våld som drabbar Afrosvenskar. Med en strukturell förståelse av våld blir allt från afrosvenskars utsatthet för hatbrott till deras sämre ekonomiska förutsättningar och begränsade politiska och kulturella makt till en form av våld. Detta våld är det staten som är ansvarig för antingen genom sitt direkta agerande eller genom sin underlåtenhet att stoppa det.

There is democratic progress in many African countries – but we also see increasing threats against journalists, researchers and civil society. With East Africa as a starting point, the seminar highlights the global issue of Shrinking Space. In Kenya the trend is obvious: NGOs, human rights defenders and journalists are subjected to attacks and harassment. Guests from Sweden and Kenya will describe developments and discuss possible ways forward.

Länsstyrelsen ska tillsammans med relevanta aktörer ta fram regionala
rutiner för att förhindra att ensamkommande försvinner. När ett barn lämnar
skyddsnäten riskerar dem att drabbas av våld, exploatering eller människohandel.
Seminariet belyser hur rutiner på regional nivå byggts upp av länsstyrelserna. En
panel bestående av Polismyndigheten, Socialstyrelsen och representant från
civilsamhället diskuterar hur vi gemensamt skyddar de mest utsatta.

Thousands of people live with oppression related to “honour”. Killing in the name of honour is the most discussed aspect of the phenomenon, but this is only one aspect of it. What is honour crime, or “patriarchal crimes against autonomy”? What is the potential role of faith-based partnerships in preventing and addressing honour crime?
Shahin Ashraf is global advocacy advisor for the international humanitarian organisation Islamic Relief Worldwide, with experience of fighting gender injustices in several countries. She will share with us a technical understanding of honour crime and the legislation around it. She will also talk about “Honour her”, Islamic Relief’s part in an annual global campaign against gender-based violence, which is part of a strategy to promote gender justice from an Islamic faith perspective.

In emergency settings, women and girls, are at increased risk of sexual abuse, unwanted pregnancies and unsafe abortion. The risks for sexual assault and exploitation are heightened as well as child marriages.
SRHR is often a neglected area within the humanitarian system. An overall growth in institutional capacity has been reported but much more needs to be done. RFSU is working at policy level to increase financial and political commitment.

Mord, fängelse, hot och våld drabbar arbetstagare och fackligt aktiva i allt fler länder. Att kämpa för sina rättigheter kan kosta livet. Siffrorna från världsfacket ITUC är skrämmande. Kvinnor är särskilt utsatta för våld på arbetsplatsen. 35 procent av världens kvinnor, en av tre, har upplevt fysiskt eller sexuellt våld. ILO kommer diskutera en ny konvention mot könsbaserat våld. Vad kan man hoppas på att uppnå med en konvention?Hör även ukrainska ungdomsordföranden Oksana Huz berätta om hur det är att arbeta fackligt i landet, skakat av konflikter. Vad driver personerna som engagerar sig? Och vad förväntar sig medlemmarna?

Våld mot barn är ett eftersatt område i svensk lag i förhållande till barnkonventionen. 36 % av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.UNICEF Sveriges seminarium tar avstamp i rapporten
”Vem skyddar mig från våld” om barns upplevelser av våld i hemmet och önskan om
upprättelse. Med utgångspunkt i barns egna berättelser diskuteras förslag på
lösningar och åtgärder med experter som arbetar med våldsutsatta
barn. 

DO har de senaste åren utfärdat ett större antal tillsynsbeslut när det gäller brister i arbetet mot trakasserier i skolan. Vilka brister har visat sig vara vanligast - och vad kan vi lära av det? Hur kan skolans vardag bli fri från trakasserier?Välkommen till ett samtal om skolors arbete mot sexuella trakasserier, mot bakgrund av DO:s och övriga aktörers erfarenheter och lagstiftning.
 Arrangör: DO

Det civila samhället har, främst genom kvinnorättsrörelsen, under lång tid spelat en avgörande roll för att kvinnor och deras barn ska få skydd. I skärningspunkten mellan det civila samhällets starka åtagande och kommunens yttersta ansvar för våldsutsatta finns en gråzon rörande roller och ansvar. Denna otydlighet innebär en risk ur ett MR- perspektiv, som närmare kommer att beskrivas och analyseras under seminariet.

I centrum för Hjärnkolls arbete står den personliga berättelsen om psykisk ohälsa. Möt några av våra ambassadörer som berättar om sin egna erfarenheter av psykisk ohälsa kopplat till våld. Deras erfarenheter handlar såväl om våld i krigszoner som våld i nära relationer. Gemensamt är att våld kan ha en omfattande påverkan på den psykiska hälsan. Omvänt så kan den psykiska hälsan påverka sannolikheten att utsättas för våld eller diskriminering. 
Våra ambassadörers berättelser följs av ett samtal om hur psykisk ohälsa kan te sig och hur den påverkas av maktstrukturer. 

I februari lanserades Reality Check, Sveriges första app mot rasism. Appen vill uppmana till diskussioner om rasism och främlingsfientlighet, utmana fördomar och stärka civilkuraget. Målgrupp: 13-19 år.

Hållbarhetsmål 10.7 handlar om att underlätta en säker, reglerad och ansvarsfull migration och är långt ifrån nått. Kvinnor och barn - i synnerhet flickor - är särskilt utsatta och riskerar att utsättas för olika former av våld, bl. a. sexuellt våld. Hur kan vi som individer eller som företrädare för civila samhället agera för att påverka våra politiker att ta ett krafttag för denna målgrupp och nå målet 2030? Seminariet har interaktiva inslag.

Idag hör 30 procent av invånarna i Stockholm till det som kallas synliga minoriteter vilket innebär att diskrimineringen som de drabbas av på arbetsmarknaden har blivit en av regionens stora frågor ur ett MR-perspektiv och kompetensförsörjningssynpunkt. 
Vid dagens seminarium presenteras en studie som visar på stora skillnader i avkastning på utbildning mellan svarta och vita svenskar räknat i inkomster. Studien genomfördes av Centrum för mångvetenskapliga studier om rasism vid Uppsala universitet och omfattar samtliga registrerade personer i Sverige. Bland annat framgår att afrosvenskar födda i Sverige behöver ha en forskarutbildning för att ha samma genomsnittliga lön som vita svenskar med treårig eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan grupperna och är också betydande vad gäller arbetslöshet och sjuktal.
I Sverige har det länge saknats både kunskap och verktyg för att kunna arbeta praktiskt mot begränsande normer kring hudfärg. Nu finns verktyget och möjligheten. Dessutom finns ny kunskap om hur det ser ut på arbetsmarknaden som understödjer att arbetet behöver göras, utöver att diskrimineringslagen föreskriver det. Det här seminariet riktar sig till chefer, mångfaldsstrateger och HR-ansvariga som vill lära sig om hur man praktiskt främjar lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för människor oavsett hudfärg.

Barnhälsovården, med sitt ansvar att främja barns hälsa och utveckling, vägleda och stödja föräldrar i sitt föräldraskap och identifiera eventuella risker och problem, har en unik roll som den instans som riktar sig till alla barn och föräldrar fram tills barnet börjar skolan. Barnhälsovården har på så sätt stora möjligheter att identifiera och hjälpa barn och vuxna som utsätts för våld. Men hur? Vilka ska få frågan? Och hur hanteras svaren?

I många delar av samhället möter samer ett rasistiskt  förtryck- i sjukvården, i skolan, i offentliga debatter och i lokalpolitiken.Frågor om rasism och diskriminering genomsyrar alla delar av samers liv i Sverige idag. Samtidigt är kunskapen om samiska levnadsförhållanden låg och den strukturella diskriminering och våld som samer upplever är i många fall osynligt.