Sessions

Care to Translate is an award-winning social impact company that develops digital translation tools for the healthcare sector. We solve the problem of language barriers by offering state of the art products that deliver safe and efficient communication between healthcare professionals and patients.

With over 350 clinics as customers and 100,000 clinical patients to date, SciBase is one of the few companies with real-world experience of commercializing an AI-based medical product. The CEO will take you through SciBase's 10 year journey to get to this point, their second generation of AI product and together with partner Peltrion's CEO Luka Crnkovic-Friis discuss what we expect to happen within AI in Medtech in the future.

Patientens inflytande i sin egen hälso- och sjukvård är så självklar på pappret, men inte i realiteten. I kommunal verksamhet finns många specialister,  förutom patienten så är det bland annat sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Patienterna har rätt till samma typ av utredning  och sedan behandling, var man än befinner sig i kommunen. Att inkludera patienten i teamet samt att införa patientkontrakt stärks patientens roll i teamarbetet.

Key findings from data guided intensive home rehabilitation among adult outpatients in Keski-Satakunta area, Finland.Patient sourced objective data acts a important role for activating, motivating and supporting intensive rehabilitation at homes. Method is well accepted among patients, +80% from the target group are willing to own and act their rehabilitation process. Increased efficiency for te process can be even 50% where individual variation per patients varies.
For care personnel constant knowledge where and how the rehabilitation process is developing based on patient sourced data has given opportunity to design individual rehabilitation processes. No need to mention the value for remote monitoring based rehabilitation process during pandemic where physical home rehabilitation visits are limited.

Av patienter och läkare - för framtidens vård, i den snabba utvecklingstakt som megatrenderna digitalisering, urbanisering och globalisering medför. Inspelade filmer med exempel ur verkligheten (klinik- och patientnära) diskuteras av paneler bestående av politik, profession och patienter.

Hur långt har kommunerna kommit när det gäller att digitalisera arbetet inom socialtjänsten?Hur har covid -19 påverkat utvecklingen, använder man mer digitala lösningar för att minska riskerna för smittspridning, eller har utvecklingen avstannat?Har 168 miljoner kronor i stimulansbidrag för digitalisering bidragit till utvecklingen, och i så fall hur?Dessa frågor, och några till, kommer att behandlas i seminariet som Socialstyrelsen håller under Vitalis.Socialstyrelsen har gjort en studie i kommunerna och har färska uppgifter att redovisa.

Projektet Digifysiska vårdkontakter ska skapa trygghet för medborgare som bor i särskilda boenden och deras anhöriga i Region Västerbottens närsjukvårdsområde södra Lappland. Projektet vill hantera utmaningen och öka dessa medborgares förtroende för vård och omsorg genom kombinationen av digitala och fysiska vårdtjänster.

Region Stockholm har inriktningen att vården ska vara digifysisk. För att uppmuntra och stödja vårdgivarna med att utveckla ett digifysiskt arbetssätt har regionen tagit fram webbplatsen Jobba digifysiskt. Den lanserades i februari i år och innehåller inspirerande goda exempel från vården, beskrivningar av arbetssätt och metoder för förändringsledning.

Sveriges Regioner har i pandemitider tvingats till att snabba på sin digitalisering. Dels genom utökad digital interaktion med medborgarna, dels genom utökad hantering av behörigheter och åtkomst för extra vårdpersonal. Detta ovanpå den sen tidigare planerade digitaliseringen. För bibehållen patientsäkerhet och integritet är det av yttersta vikt att kunna lita på den digitala identiteten. Vad behöver man för att lyckas skapa tillit till den digitala identiteten?

Föreläste på Vitalis 2020 om den målbild Gävleborg arbetat med sedan 2017, en ambitiös omställning av hela vårdutbudet där verksamhetsnyttor varit drivande. Tänkte i år uppdatera om framdriften.

Preliminära resultat från forskning på digital behandling av kronisk ledsmärta (artros) förbättrar tillgängligheten till vård i glesbygd, jämfört med traditionell face-to-face-behandling.

DDAnalytics is a CE-marked system support with ML-technology for automated interpretations of glucose data. DDAnalytics generates automatic analyses and interpretations of the patients’ continuous glucose data enabling diabetes patients to get improved glucose control. Healthcare organizations save times and resources.

Medan digitalisering har förbättrat effektiviteten och säkerheten i slutenvård, har den också resulterat i arbetsmiljöproblem, inte minst för sjuksköterskor. Föreläsningen har fokus på sjuksköterskor och tar upp vilka aspekter i fortsatt digitalisering är viktiga att uppmärksamma  för att försäkra att den digitala utvecklingen också bidrar till en god arbetsmiljö.

Hur kan vi med hjälp av digitalisering öka livskvaliteten och hälsan för personer med schizofreni och deras närstående? Paulina och Louise lyfter och problematiserar anhörigperspektivet inom psykosvården.

Hur klarar vi omställningen till digitala arbetssätt? Ett av FoU i Sörmlands (FoUiS) fokusområden är att stötta kommuner och region i den utvecklingen. I den här föreläsningen ger vi exempel på utmaningar och möjligheter med välfärdsteknik och digitalisering inom socialtjänsten med specifikt på funktionshinderområdet. 

Privatläkarna tog mitt under brinnande pandemi beslutet att digitalisera verksamheten. Att endast ersätta fysiska besök med video skulle inte skapa några effektivitetsvinster på sikt och man tog istället tillfället i akt att ta ett helhetsgrepp kring digitaliseringen. Målbilden var att förbättra såväl tillgänglighet och flexibilitet för patienterna som att skapa en mer hållbar arbetsmiljö samt smidigare patientflöden och processer. På två veckor lyckades Privatläkarna styra om hela 40 procent av inkommande telefonsamtal till den digitala ingången. Hela 50 procent av patienterna får svar inom 30 minuter och 90 procent får svar inom 90 min. Av patienterna skulle 94.4 procent rekommendera tjänsten till någon annan och 97 procent uppger att det fått tillräcklig information efter avslutat ärenden. Gemensam målbild och mod att förändra arbetssätt, processer och flöden är framgångsfaktorer bakom den snabba omställningen. Ulrika Swegmark, VD och Pernilla Henriksson, verksamhetschef från Privatläkarna delar med sig av sina erfarenheter kring vad som krävs för framgångsrik digitalisering på kort tid. 

Cederkliniken Praktikertjänst i Piteå har flera förändringsprojekt i bagaget. De påbörjade sin digitaliseringsresa januari 2017 och har sedan mars 2020 erbjudit sina patienter en digital ingång via hemsidan för vårdkontakter via chatt eller video. När möjligheten att ta emot patienter fysiskt begränsades på grund av Covid-19, blev den digitala ingången den primära kontakten för patienterna. Precis som hos andra vårdcentraler, utgörs en betydande andel av Cederklinikens patienter av äldre multisjuka och kroniskt sjuka patienter. När det stod klart att Covid-19 inte var något övergående, identifierade personalen på Cederkliniken ett antal innovativa förändringar för att kunna möta tillströmningen av patienter, oroliga över Covid-19 men också för att kunna fortsätta hjälpa deras befintliga patienter. Ta del av Cederklinikens förändringsinitiativ och hur de ställde om verksamheten till följd av Covid-19 när Petter Tuorda, verksamhetschef på Cederkliniken Praktikertjänst, delar med sig sina erfarenheter från hur man främjar innovation och förändringsförmåga i vården.

Digitalisering av samfunnet skjer raskt og ny teknologi utfordrer fag, roller og måten å gi helsehjelp og tjenester på. Innlegget belyser hva klinikere trenger av kompetanse (inklusive nye kompetansemål i profesjonsutdanningen for medisin), samarbeid med andre fagdisipliner,  og hvordan utdanning og arbeidslivet må legge til rette for ny læring gjennom hele yrkeskarriæren.Innlegget bygger på endringer som skjer i den norske grunnutdanningen av leger, sykepleiere, psykologer og andre helseprofesjoner med nye læringsmål (læringsutbytter) i digital kompetanse, teknologiforståelse, innovasjon og entreprenørskap. En annen kilde til inspirasjon er dr. Eric Topol bok "Deep Medicine- How artificial intelligence can make health care human again" (2018) som viser mulighetene for å ta tilbake tid til den kliniske interaksjon mellom helsepersonell og pasient ved bruk av teknologi. Men, teknologien vil også forandre fagets innhold og dagens kliniske arbeidsprosesser kan bli radikalt endret. 

Genom god samverkan skapades på rekordtid ett självhjälpsprogram för oro kring Covid-19. Programmet är nu tillgängligt för invånare i stora delar av Sverige. Det här är ett exempel som visar att det går att göra mycket på kort tid om man samarbetar.Stöd och behandlingsplattformen är en nationell tjänst som har potential att driva digitaliseringen i vården. Stärkt samarbete är nödvändigt för att få en snabbare utveckling. 

Varje patient är unik och ska enligt den nationella cancerstrategin från 2009 erbjudas en individuell vårdplan. Från att i många år ha gett patienten en pärm med papper som personalen själva har skrivit finns det idag möjlighet att erbjuda en individanpassad vårdplan både på papper men även digitalt via 1177 Vårdguiden, som förvaltas nationellt av Regionala cancercentrum i samverkan.  Regionala cancercentrum stödjer införandet av Min vårdplan via 1177 Vårdguiden, som finns redo för alla regioner att börja erbjuda sina patienter.