Programpunkter

Tekniken finns, patienterna är redo men det är svårt i vårdens vardag. I projektet PACE utforskar vi hur egenmonitorering kan komma patienter och personal till nytta. Vi tycker det är svårt och tror att fler känner som vi. Därför bjuder vi in till ett gemensamt erfarenhetsutbyte och lärande om hur man navigerar i egenmonitoreringsskärgården.Innehållet i samtalen styrs av deltagarna. Vi tror det kan handla om frågor i stil med:Vad är bra med egenmonitorering och för vem?Hur fångar vi behov hos patienter och personal?Hur kan vi samskapa vård med stöd av teknik?Hur får vi med oss patienter och personal?Hur går vi från en lärande-pilot till användning i vardagen?Workshopen genomförs i form av lärandesamtal i mindre grupper där delar av samtalen lyfts till hela gruppen.Projektet PACE är en del av de Strategiska innovationsprogrammen Swelife och Medtech4Health, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Deltagande aktörer är Region Kronoberg, Region Jönköpings Län, Linköpings universitet, Läkemedelsindustriföreningen, ScientificMed Tech AB och Tamro.

BUP (Barn- och ungdomspsykiatri) Skåne samarbetar tillsammans med Innovation Skåne för att öka digital tillgänglighet, kring välbefinnande och  psykisk (o)hälsa. Målgruppen är barn och unga samt deras närstående. Barnrättsperspektivet i praktiken innebär bl.a. att verksamheten använder ny metodik i verksamhetsutveckling och för innovations processer; Tillsammans med målgruppen, inte enbart För målgruppen. Barn och unga idag är digitalt infödda och utbudet måste anpassas utifrån detta. Pågående innovationsprojekt har bl.a. i praktiken lett fram till att BUP Skåne startat en av Sveriges första digitala En väg in, till både primärvårdsnivå Första Linjen och BUP specialist. Föreläsningen kommer att beskriva metodik och visa den första fasen av färdig produkt.

Inkludering är det viktigaste! Lyssna till varför lyssnandet är en viktig förmåga vid komplexitet och till att involvera användare.

Sverige är en av världens mest framgångsrika välfärdsstater. 1900-talet gav en aldrig skådad välfärdsökning till de breda folklagren. Vi hade en administration som effektivt identifierade och löste samhällsproblem. Sedan några decennier har vi samhällsproblem som vi inte lyckas lösa - Tvärtom är det många problem som trots åtgärder blir värre. Klimatet, gängkriminalitet, skolresultat, ojämlikhet i hälsa är sådan exempel som vi säger oss vilja lösa men som faktiskt blir lite värre år från år.I detta seminarium presenteras en förklaringsmodell till varför vi inte lyckas lösa problemen idag, när vi var så effektiva för 50-år sedan. 

Innovation med hälsodata – går det?Hälsa är en viktig förutsättning för att uppnå ett hållbart samhälle. Den snabba kunskaps- och teknikutvecklingen kan revolutionera möjligheterna att ge flera ett längre liv i hälsa. Den öppnar upp för en mer träffsäker prevention, diagnostik och behandling. Välkommen till ett seminarium på temat innovation med hälsodata. Peter Jihde, välkänd programledare, samtalar med aktörer som aktivt deltagit i och bidragit till Vinnovas satsning ”Vinter för innovation med hälsodata”. Peter Jihde är även aktiv i styrelsen för Beat Diabetes – en stiftelse vars mission är att leda kampen mot diabetes genom teknologi som bidrar till nya idéer och innovation.Under seminariet lyfts frågor som: Hur kan vi bedriva innovation med hälsodata? Vad är hälsodata? Vad säger juridiken? Vad har vi för exempel på vinnande lösningar? Hur tar vi nästa kliv?

Läkemedelsbiverkningar är vanliga. Det skapar stora problem för patienter och inom hälso- och sjukvården. Det är därför av stor vikt för hälso- och sjukvårdpersonal och patient att snabbt få en överblick över alla möjliga biverkningar som kan orsakas av samtliga patientens läkemedel. Detta underlätta läkemedelsbehandlingen och medger möjligheten för patienten och anhöriga att ta upp möjliga biverkningar med sin läkare eller farmaceut.Vi beskriver Sveriges (världs-)unika biverkningskälla som distribueras via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) och önskemål från allmänheten för att få tillgång till biverkningsinformation för läkemedel.

Arbetsförmedlingen har insett behovet av att ha full insyn i sina ekonomiprocesser och har implementerat ett verktyg för datadriven analys av processer. Arbetsförmedlingen vill vara först med det senaste och har därför valt att arbeta med Process mining för att effektivt kartlägga och effektivisera sina processer. Arbetsförmedlingens mål med initiativet har varit att bygga kompetens inom en ny teknik och att erhålla snabb överblick av sina processer för att kunna genomföra förbättringsarbete snabbt och kontinuerligt. Susanne Thunman, competence lead för Automation hos CGI berättar tillsammans med Robin Sellvin, processutvecklare hos Arbetsförmedlingen, om hur Arbetsförmedlingen arbetar med process mining för att uppnå de satta målen. 

Att skapa en plan för digitalisering och verksamhetsutveckling behöver inte vara så svårt.
Genom att strukturerat arbeta genom 5 steg får den egna förvaltningen/kommunen en digitaliseringsplan som ni kan utgå ifrån som gör det tydligt vilka aktiviteter och projekt som är planerade det kommande året/åren.

Inera redogör för utfallet av de viktigaste leveranserna från Inera inom IAM-området och vad som kommer härnäst.

Fem centrala aktörer på nationell nivå berättar om deras uppdrag, roller och vilket stöd som finns att tillgå i arbetet med välfärdsteknik.

Den digitala transformationen medför krav på ändrade beteenden i vardagen. Detta är inget som faller sig naturligt för oss, men vi kan underlätta processen. Välkommen till en föreläsning om digital transformation, beteendeförändring och beteendedesign.

Hur ska patienter och beslutsfattare få rätt information. De faktiska väntetiderna i Sverige bör redovisas lättillgängligt och helst med kvalitetsindikatorer. Vad är fördelarna och hur når vi dit? Samtal mellan profession, ansvarig myndighet och ordförande för socialutskottet.

Fördjupande workshop kring digitala möjligheter som stöd i omställningen till Nära vård. Inom vilka områden finns den största potentialen och vilka är nycklarna för att ta lite större steg mot ökad digitalisering?

Egenmonitorering - område intressant för flera -  pharma, medtech och start up

I den här föreläsningen kommer vi att presentera resultaten av det test som HealthTech Nordic genomfört för att mäta den samlade samhällseffekten av medlemsbolagens lösningar. Vi har använt ett enhetligt mått som gör det möjligt att enkelt kommunicera värdet. 

DOME forskarkonsortium och INERA presenterar JOURNALEN VIA NÄTET - 10 ÅRS-JUBILEUM!Del1: Vi tar det från början:
- Vad sa patienterna? Vad sa personalen? Rose-Mharie Åhlfeldt om generella resultat, från de första åren, fram till 2016, utifrån Rapporten Journal via nätet – delaktighet för patienterna och oro hos personalen 
Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

Varför behöver vi använda befolkningsdata på nya sätt? Population based health – vad menar vi med det?

Denna presentation ger en introduktion till FHIR:s resurser för kunskapsstyrning och hur de kan användas för att representera vårdflöden och processer samt verksamhetsregler och KPI:er. Tillsammans med en beskrivning av hur komponenter i en modern vårdinformationsmiljö samspelar för att realisera detta ger denna presentation ett lösningsmönster för att nyttja FHIR för att representera och omsätta klinisk kunskap.    

Vårdplatssituationen på ett universitetssjukhus är alltid ansträngd och Akademiska sjukhuset är inget undantag. 2018 upplevde man en situation med vårdplatsbrist och återkommande överbeläggningar och utlokaliseringar, en resurskrävande, manuell och administrativt tung vårdplatskoordinering och att det var svårt att få en sann bild av aktuellt vårdplatsläge. Sammantaget kunde detta medföra risk för ohälsa hos personalen och i värsta fall bristande patientsäkerhet. Det fanns ett tydligt behov att hitta sätt att utnyttja kapaciteten så effektivt som möjligt och förbättra situationen för både personal och patienter.

En av tio skador i vården är läkemedelsrelaterade. Högt tempo i hälso- och sjukvården och tung administration tar tid och kraft. Med tjänsten Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) får förskrivare hjälp att ordinera rätt läkemedel och på så sätt minskar risken för felaktiga läkemedelsbehandlingar genom att få tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad läkemedelsinformation.Sil är en kunskapsdatabas med aktuell och evidensbaserad information om läkemedel, som är sammanställd av olika experter inom läkemedelsområdet. Genom att koppla ihop informationen i kunskapsdatabasen med patientdata blir det enklare för förskrivare att välja den mest optimala läkemedelsbehandlingen utifrån patienters diagnos, ålder och individuella medicinska förutsättningar. Förskrivare får även tillgång till information om biverkningar och hur olika läkemedel fungerar tillsammans.Vilken nytta gör då Sil? I detta föredrag beskriver vi hur regioner och system använder sig av Sil och vilken nytta regioner kan uppnå genom att implementera läkemedelsinformation via Sil i sina system. Dessutom visas en nyttokalkyl där nyttor och kostnader med kunskapsstöden värderats i pengar.