Sessions

Den nuvarande satsningen på välfärdsteknik lämnar många människor utanför. Arbetet med digitalisering liknar forna tiders guldrush. Fartblinda och med sugrörsblick missar vi att inkludera alla och att använda den teknik och de lärdomar Sverige redan dragit i många år inom området funktionshinder i allmänhet och döva, dövblinda och hörselskadade i synnerhet. Med fokus på vård och omsorg berättar Gunilla Karlsson och Isabel Engwall berättar här om frustrationer men även om smarta lösningar som inkluderar även dessa grupper. Lösningarna är även hållbara eftersom de är bygger på öppen standard, följer DOS-lagen och tillgänglighetsdirektiv samt är GDPR-säkra. De flesta får på äldre dar nedsatt hörsel och kan få användning av tekniken.

Med hörselnedsättning finns risk att man inte kan delta fullt ut i möten. Nu sker dessutom mycket kommunikation via telefon, videosamtal eller webbmöten. Det är av hög vikt att underlätta både möten på plats och distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet. Föreläsningen presenterar resultat från en studie om Hälso- och sjukvårdens kunskap om och erfarenhet av hjälpmedel för distanskommunikation. Här visas även exempel på smarta lösningar.

I den personcentrerade vården är patientens berättelse en viktig del för att bekräfta partnerskapet och för den överenskommelse som sedan  görs.Att visualisera patienten berättelse med bilder som förstärker riktningen av det är som är viktigt och känslor man har blir ett stort  komplemnent till orden.För att visualisera patienten berättelse används en platta , som använder ikoner för det som berättas.

Fem centrala aktörer på nationell nivå berättar om deras uppdrag, roller och vilket stöd som finns att tillgå i arbetet med välfärdsteknik.

SKR Kompetenscenter välfärdsteknik, Socialstyrelsen och Övertorneå kommun delar kunskap om informationssäkerhet och presenterar några stöd för att få till ett strukturerat arbete med informationssäkerhet vid implementering av välfärdsteknik.

Digitaliseringen i samhället påverkar alla människor oavsett funktionsförmåga. Digitala tjänster, teknik och kommunikation behöver vara inkluderande och utgå från den mångfald som finns runt oss, först då kan alla vara delaktiga i samhället och känna sig inkluderade.

Hur ser den digitala utvecklingen ut i kommunerna 2022? Socialstyrelsens rapport visar nuläget gällande kommunernas implementering av välfärdsteknik och e-hälsa, utvecklingen över tid och belyser skillnader inom olika verksamhetsområden och mellan kommunstorlekar. 

Distriktssköterska Katarina Blocksjö talar om hur omställning till proaktiv arbetsmetodik genererat värdefull, objektiv klinisk information, samt diskuterar resultat från data insamlade efter 5 månaders användning av ”smart” sensorbaserad lösning

Interreg-projektet VälTel 2.0 har pågått under hela pandemitiden. Projektet har drivits på distans mellan Norge och Sverige. Vi vill delge er både för och nackdelar med att driva projekt av denna storlek på distans. Och berätta hur en plötslig pandemi formade projektet."Pandemin öppnade dörrar i ett tempo som inte var möjligt innan. Pandemin gav oss vissa fördelar"

Beslutet att digitalisera larmen blev starten på en fartfylld och spännande resa. En resa där Kalmar kommun digitaliserat hela äldreomsorgen med bland annat digital dokumentation, medicinrobotar, digitala signeringslistor och nattkameror.

Sveriges kommuner har insett behovet av att digitalisera äldreomsorgen och dra nytta av välfärdsteknik. Samtidigt går digitaliseringen väldigt långsamt och en av de förklaringar som ofta ges är att upphandling försvårar och fördröjer införandet. Föreläsningen ger insikt i hur upphandlingsprocessen kan integreras i införandeprocessen så att upphandling blir ett strategiskt stöd för att införa välfärdsteknik och digitala lösningar.

Vårdsverige står inför stora utmaningar med resursbrist kombinerat med en ökad andel äldre i befolkning. Med många multisjuka patienter och med tvärprofessionella team runt patienten krävs ett välfungerande samarbete med säker informationsdelning och bra kommunikation. Inom teamet och med patienten – digitalisering av vårdprocesser effektiviserar och ökar kvaliten i det dagliga arbetet för vårdpersonalen och skapar samtidigt en ökad delaktighet för patienten. 

I projektet utforskar vi sätt att utveckla, tillgängliggöra och levandegöra berättelser i mötet mellan äldre personer, personal och anhöriga. Målet är att skapa lösningar där de äldres välmående, behov av social interaktion och möjlighet att förmedla sin identitet står i centrum.

Exempel på hur vi tog ide och behov av att digitalisera kostregistreringen till en färdig lösning. Varför ville vi det, hur kom vi dit och vad var hinder/framgångsfaktorer på vägen. 

Att tappa eller bli fråntagen sin initiativförmåga att kommunicera är en kraftig försämring av livskvalitet. Att ofrivilligt komma längre ifrån sin familj för att dagens teknik är för svår skapar isolering och ensamhet. Närmare 6 av 10 uppger att de känner sig ensamma runt omkring på våra äldreboenden i Sverige.

Personer med funktionsnedsättning kan ha olika små eller stora behov av stöd och hjälp i sitt liv. Oavsett omfattning eller typ så är rätten till delaktighet värdefull och viktig. Appen Reda hjälper dig med den delaktighet som du har rätt till. Du får själv visa och berätta vad du behöver och du kan enkelt dela din information med andra i din närhet. 

Vi delar erfarenheter av att digitalisera levnadsberättelsen och fördelar med att göra den tillgänglig online. Levnadsberättelsen blir mer levande och personalen får bättre möjlighet att lära känna den enskilda personen. Då den är online blir den mer lättillgänglig och den kan enkelt uppdateras kontinuerligt. Anställda och vikarier kan snabbt ta del av de boendens levnadsberättelse på en avdelning och snabbt få info om vad var och en har för bakgrund och gillar.Bilder och video kan användas enklare i reminiscensarbetet vilket är väldigt värdefullt för att skapa goda samtal, hjälpa till att minnas och för att skapa meningsfulla aktiviteter.   Flera anhöriga kan bidra till levnadsberättelsen och personalen kan kommunicera och dela med sig av upplevelser ifrån boendet på ett säkert kontrollerat sätt.

I Sverige pågår omställningen till god och nära vård med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. Omställningen drivs såväl av den demografiska utvecklingen som av behovet av en mer resurseffektiv och personcentrerad vård och omsorg. Digitala lösningar är en viktigt del i omställningen och det finns redan idag många väl beprövade lösningar inom välfärdstekniken som kan frigöra resurser samtidigt som individens självständighet och trygghet stärks. Paneldiskussionen kommer att handla om hur läkemedelsautomater bidrar till omställningen utifrån resultat från  kommuner som använder läkemedelsautomater  samt Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomis, IHE, rapport ”Värdet av läkemedelsrobotar” och Kajsa Westlings White paper om God och Nära vård. Kan vi säkra framtidens vård genom att digitalisera? 

Evaluering av hemmaboende äldre personers upplevelser gentemot ett humanoid robot-lett träningsprogram.