Programpunkter

Nationella läkemedelslistan erbjuder en gemensam, aktuell bild av en patients läkemedelsbehandling. Ytterst är målet ökad patientsäkerhet och delaktighet, samt effektivare arbetsprocesser. Men vad innebär det konkret i vardagen för vården, omsorgen, apoteken och patienterna?

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd, Regionernas Kunskapsstyrning, Socialstyrelsens riktlinjer, Primärvårdskvalitet, lokal kvalitetsuppföljning. Initiativen kring kunskapsstyrning inom vården är många men lite fokus ligger på hur läkaren ska tillgodogöra sig kunskapen och tillämpa riktlinjerna i mötet med patienten. Liljeholmens vårdcentral, inom Stockholms läns sjukvårdsområde, har utvärderat en beslutstödsplattform som automatiskt går igenom hela journalen vid varje patientmöte och utvärderar mot nationella riktlinjer. Utvärderingen visade att ett digitalt stöd kan öka följsamheten till nationella riktlinjer och öka patientsäkerheten samtidigt som det effektiviserar administrationen och sparar tid.

För att de personcentrerade sammanhållna vårdförloppen ska nå sin fulla potential och skapa verklig nytta för patienter och vårdpersonal behöver IT systemen på riktigt bli det stöd som de är tänkta att vara. Västra Götalandsregionen berättar om hur de planerar att låta verksamhetens krav på funktion och informationsstruktur mejsla fram bästa möjliga stöd för vårdförloppen i Millennium

Borås Stad har sedan år 2000 arbetat med att ta fram Välfärdsbokslut. Välfärdsbokslutet är en jämlikhetsrapport som beskriver hälsoläget i Borås Stad. Utifrån resultaten görs analyser och dessa blir underlag till nämndernas och bolagens budgetplanering och planering av verksamheten. 

Vi som industriella aktörer har gemensamt enats och implementerat FHIR profiler i våra vårdsystem för en plug and play liknande integration. Se hur samverkan på riktigt ökar integrationen av system och minskar kostnaden.

Med hörselnedsättning finns risk att man inte kan delta fullt ut i möten. Nu sker dessutom mycket kommunikation via telefon, videosamtal eller webbmöten. Det är av hög vikt att underlätta både möten på plats och distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet. Föreläsningen presenterar resultat från en studie om Hälso- och sjukvårdens kunskap om och erfarenhet av hjälpmedel för distanskommunikation. Här visas även exempel på smarta lösningar.

Vi verkar för en certifiering och på sikt en medicinsk tilläggsspecialitet i Klinisk informatik - ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i gränsområdet mellan medicinsk vetenskap, kunskap och praktisk sjukvård, med inslag av IT och terminologi men även moment från statistik/datavetenskap, medicinsk teknik, språk- och kognitionsvetenskap inkl AI, filosofi (ontologi, etik), säkerhet och juridik.En certifierad klinisk informatiker ska ha kunskap om bl.a.samband mellan klinisk dokumentation och hantering av medicinsk kunskap och hur dessa knyts samman via vårdinformationssystemhur verksamhetsbehov kan beskrivas avseende informationsinnehåll och arbetsflöden, bl.a. vid upphandling och konfigurering av informationssystemanvändbarhet och kognitiv ergonomi för att bidra till bra arbetsmiljö för vårdens medarbetare möjligheter till besluts- och kunskapsstöd som stöd för kloka beslut inom olika medicinska verksamhetsområden  

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen och för korrekt behandling krävs avancerad diagnostik, vilken utförs av patologer. Stora regionala skillnader i diagnostik, kompetensbrist och bristande tillgänglighet gör att patienter behandlas olika beserat på bostadsort. Genom AI-baserade beslutsstöd för patologi har vi nu möjlihet att radikalt förbättra för cancerpatienter och tillgängliggöra precionsmedicin för hela landet. Johan Hartman är läkare och professor i patologi vid Karolinska Institutet och medgrundare till startup-företaget Stratipath. Johan är ansvarig för bröstcancerdiagnostiken vid Karolinska Universitetssjukhuset och även vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening för Patologi.

 Inom uppdraget God och nära vård på Socialstyrelsen har vi tagit fram flera kunskapsstöd och utbildningar samt annat material för att sprida kunskap.Genom utbildningsportalen samlas webbutbildningar och tillhörande material på ett ställe och här ska vi berätta om det materialet och hur det kan användas i omställningen till God och nära vård. Vi berättar också om Kunskapsguiden som en källa till information. 

Att som äldre person vara socialt isolerad (ha ett otillräckligt socialt nätverk) och uppleva ensamhet är sammankopplat med psykisk och fysisk ohälsa. Möt Atea och en av forskarna från Mälardalens Universitet som bland annat ligger bakom projektet och utvecklingen av fik@rummet en webbplattform som syftar till att minska äldre personers sociala isolering och upplevd ensamhet. 

Detta
är en snabbkurs i nyttoanalys där du kommer att få lära dig vad en nytta är, varför
det är viktigt att analysera och realisera nyttor i offentliga organisationer.
Du får också fundera över hur du skulle kunna införa arbete med nyttor i din
verksamhet samt lära dig använda en metod för nyttoanalys. Kursmomentet består
av föreläsning, gruppdiskussion och praktisk övningsuppgift.  

SKR Kompetenscenter välfärdsteknik, Socialstyrelsen och Övertorneå kommun delar kunskap om informationssäkerhet och presenterar några stöd för att få till ett strukturerat arbete med informationssäkerhet vid implementering av välfärdsteknik.

Fast läkarkontakt är en viktig del i utvecklingen mot en god och nära vård. Socialstyrelsens planeringsverktyg för fast läkarkontakt kan användas av verksamheter som ska utveckla arbetssättet. Det kan vara ett underlag vid ett mer systematiskt kvalitetsarbete på vård- eller hälsocentralen i arbetet med att fördela och dimensionera antalet patienter per fast läkarkontakt. Materialet kan också bidra till dialog om kontinuitet och dess olika aspekter. Åke Åkesson från Borgholms vårdcentral berättar hur de har använt materialet i sin verksamhet.Stödmaterialen vänder sig till regioner, vårdgivare, verksamhetschefer och vårdpersonal i primärvården

Att skapa ett europeiskt hälsodataområde är en av EU-kommissionens prioriteringar de närmaste åren. Syftet är att underlätta gränsöverskridande delning av hälsodata som elektroniska patientjournaler, genomikdata och data från patientregister, för vård (primäranvändning) men också för sekundäranvändning som forskning, innovation, beslutsfattande. EU-konsortiet och -projektet TEHDAS (Towards the European Health Data Space) som omfattar 25 europeiska länder, ska lägga grunden för sekundäranvändning genom att utreda och föreslå åtgärder inom interoperabilitetslagren teknik, semantik/syntax, organisation och juridik. Sverige deltar i konsortiet genom E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.Under denna programpunkt redogör de tre myndigheterna för vad som hittills framkommit i projektet, och hur vägen framåt ser ut.Parallellt med TEHDAS planerar EU att under våren 2022 lägga fram ett lagförslag för EHDS. Senaste nytt om detta presenteras också.

Standardisering inom eHälsa i Sverige

E-hälsomyndigheten presenterar arbetet med Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Förstudien utreder vilka förutsättningar som finns för en digital nationell infrastruktur avseende tekniska, juridiska, semantiska och organisatoriska förutsättningar. En gemensam statlig nationell infrastruktur ska öka nyttan och underlätta och minska administrationen för regioner, kommuner och statliga myndigheter. Förstudien presenteras i sin helhet i en slutrapport i februari 2023.

Det patientcentrerade synsättet är en viktig utgångspunkt för vårdens kvalitetsarbete. Det innebär att det krävs en mer holistisk syn på individen och att man använder patients upplevelse för att förbättra olika aspekter på vården, som till exempel bemötande, transparens och tillgänglighet. För att underlätta för patient och närstående att lämna synpunkter, har 1177 Vårdguidens e-tjänster möjliggjort en nationell tjänst som förenklar att skicka in ett ärende via 1177.se, via en central kanal. Den nationella tjänsten möjliggör en digital process för hantering av ärenden, samt ett gemensamt inrapporteringsformulär som ger underlag för statistik och uppföljning. 

Journalen är läkarnas förmodligen viktigaste arbetsredskap, med en stor potential att förbättras. Många har idéer om hur journalen ska se ut, men vad tycker läkarna? Vad har professionen för förslag till förbättringar?

Vi delar erfarenheter av att digitalisera levnadsberättelsen och fördelar med att göra den tillgänglig online. Levnadsberättelsen blir mer levande och personalen får bättre möjlighet att lära känna den enskilda personen. Då den är online blir den mer lättillgänglig och den kan enkelt uppdateras kontinuerligt. Anställda och vikarier kan snabbt ta del av de boendens levnadsberättelse på en avdelning och snabbt få info om vad var och en har för bakgrund och gillar.Bilder och video kan användas enklare i reminiscensarbetet vilket är väldigt värdefullt för att skapa goda samtal, hjälpa till att minnas och för att skapa meningsfulla aktiviteter.   Flera anhöriga kan bidra till levnadsberättelsen och personalen kan kommunicera och dela med sig av upplevelser ifrån boendet på ett säkert kontrollerat sätt.

Inom Kalmar län pågår ständiga förändringsarbeten inom vården och omsorgen, inte minst avseende digitalisering och förflyttning mot en Nära vård. Inom länets habilitering och rehabilitering pågår sedan våren 2021 ett gemensamt förändringsarbete mellan kommunerna och Regionen med stöttning av eHealth Arena, https://www.ehealtharena.se/ .Vi vill i denna session berätta om våra erfarenheter med att skapa hållbara förändringar som efter införandet av lösningar ger effektivare arbetssätt, uppfyller invånarnas behov och skapar tydligare krav till leverantörer.