Programpunkter

Det är mycket prat om att minska administrationen i vården. Det har nästan blivit som ett mantra som ständigt upprepas. Men vems perspektiv tar vi när säger detta? Vårdpersonalens, patientens, politikernas? Frågar vi patienten säger de nästan samstämmigt att de vill ha mer information, uppdateringar, svar på frågor, påminnelser mm, sådant som vi vanligtvis klumpar ihop som ”administration”. Samtidigt vet vi att en mer informerad och engagerat patient innebär färre avbokningar, no-shows etc. Om vi har som mål att patienten ska få en positiv upplevelse av sitt vårdbesök, där både den medicinska vården och bemötandet/kommunikationen är viktiga, så kanske vi delvis ska omvärdera vårt mantra. Elit Ortopedi, en ortopedisk specialistklinik i norra Stockholm, har en positiv patientupplevelsen som ett av målen för sin verksamhet. I detta ingår naturligtvis högkvalitativ medicinsk behandling, men från den kontinuerliga patientuppföljningen vet man att bland annat informationen på hemsidan, bokningssystemet, bemötandet i receptionen samt utskick av information och påminnelser är andra saker som kraftigt påverkar patientens helhetsbild. Likt annan service i samhället är det kunden, eller patienten, i centrum som gäller och med patientens ökande inflytande i vården så har Elit Ortopedi ökat ”administrationen” i stället för att minska den. Vårdpersonal ska arbeta med vård och avvikelser, och därför har man från start implementerat digitala och automatiserade system för att sköta den ökande administrationen. Detta har gett ökad trygghet för patienterna, färre strukna operationer, bättre strukturerad uppföljningen, ett mer effektivt arbetssätt samt en patientnöjdhet i absoluta toppklass. Seminariet beskriver erfarenheterna efter 3 år, och hur dessa metoder och processer kan appliceras på andra enheter som vill dra nytta av digitaliseringen för att låta systemet göra administrationen.

Första linjens digitala vård är ett stort förändringsprogram inom realiseringen av nära vård. Programmet syftar till att vidareutveckla 1177 Vårdguiden med flera kanaler, bättre självservicetjänster för invånare och nya funktioner som använder automatisering i delar av flödet i första linjens vård. Alla regioner står bakom målbilden för första linjens digitala vård, där effektmålen är en förbättrad tillgänglighet till vården och ett mer effektivt användande av vårdens resurser. Region Västerbotten är en av de regioner som redan är igång och flera andra står på tur.

Inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning har en arbetsgrupp bildats för att bidra till enhetlig dokumentation och uppföljning av levnadsvanor. Arbetsgruppen med medicinskt sakkunniga och informatiker har tagit fram screeningfrågor för att fånga patienters levnadsvanor, och arbetar med att beskriva hur informationen kan dokumenteras enhetligt och strukturerat för att kunna återanvändas i olika sammanhang. Vi beskriver resultat och erfarenheter av detta arbete. 

Tycker du också att vi ofta gör samma sak om och om igen? Men hur kommer man ifrån det? Föreläsningen berättar om hur Ineras UX-ramverk ökar effektivitet, återanvändning, leveranshastighet samtidigt som lagen om tillgänglighet och god användbarhet uppnås enklare. Hur då? Genom att återanvända det som vi vet fungerar väl och lägga tiden på det som är unikt.

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna, få bort den växande vårdkön på 8000 patienter samt drastiskt minska de långa väntetiderna för utredning från över 1 år till endast 2 veckor. Vårt mål är att alla med sömnapné ska få tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med stora patientvolymer och långa vårdepisoder inom sömnapnévården ville vi ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte lägga tid på rutinmässig administration. Vi vill också involvera patienten genom att bland annat göra det enklare för patienten att följa sin vårdprocess och enklare att själv boka eller boka om tider. Den data som genererades i systemet ville vi dessutom kunna plocka ut för att kunna automatisera rapporteringen till kvalitetsregister samt analysera för ytterligare beslutsstöd. Allt detta har vi uppnått eller är på god väg att realisera. I seminariet delar vi, Aleris Sömnapné, med oss av erfarenheterna från detta arbete, hur vi lyckats automatisera patientprocesser samt öka tillgängligheten och effektiviteten. Vi ger även tips till andra som står inför samma utmaningar.

DOME forskarkonsortium och INERA presenterar JOURNALEN VIA NÄTET - 10 ÅRS-JUBILEUM!Del 1: Vi tar det från början:Med panelsamtalet Journalen - från Vision till Verklighet ger pionjärerna och initiativtagarna till Journal via nätet en återblick i hur det var från början. En kavalkad av minnen från de första skälvande åren radas upp för att mynna ut i lärdomar om hur uppnå 1. att hur oro hanteras bättre 2. förändringar eller nytolkningar av lagstiftningen 3. bygga systemet, i stort och i smått, 4. visa nyttan. Reflektioner kring resan i hur de olika synsätten ensas för att uppnå visionen görs utifrån vårdens verksamheter, digitaliseringens möjligheter, forskningens utmaningar och politikens önskan. Allt för patientens bästa! 
Läs mer om forskarkonsortiet DOME på https://domeconsortium.org/

Detta är pass 1 av 7 i föreläsningsserien om införandet av Min Vård Gävleborg. Under detta pass går vi igenom hur vi vävt samman digitaliseringen med God och Nära vård, program- och projektstrukturen för genomförandet och en serie strategiska vägval vi gjort och varför vi beslutat som vi gjort.

Hur ser den digitala utvecklingen ut i kommunerna 2022? Socialstyrelsens rapport visar nuläget gällande kommunernas implementering av välfärdsteknik och e-hälsa, utvecklingen över tid och belyser skillnader inom olika verksamhetsområden och mellan kommunstorlekar. 

Sveriges största nationella eHälsotjänst fyller 10 år, och det tänker vi fira på scen! Sedan Journalens lansering 2012 är Vitalis den återkommande plattformen för att presentera nyheter kring journalen via nätet. Så även i år, med guldkantade presentationer från det samarbete som INERA och forskarna i DOME-konsortiet (Deployment of Medical records and eHealth Services) har haft under nästan ett decennium, och såklart även under detta jubileumsår.  I en sammanhållen session tar vi åhörarna med på hur det var- Från början  - då pionjärerna kämpade i motvind, sedan över till nyare- Forskningsresultat - som pitchas live på konferensen, med längre fördjupade presentationer digitalt. - Framtiden - Inera berättar om kommande utveckling i 1177  och Journalen 
Region-perspektivet lyfts, utifrån framtida behov och visioner. Till slut spanar vi på kommande aktiviteter i det stora internationella projektet NORDeHEALTH, och hintar om en höstlig jubileums-konferens i ämnet Journaler online, med forskare från hela världen. Sessionen avslutas med en panel kring användning och nytta av 1177-tjänsten Journalen, utifrån olika perspektiv, som patienternas, vårdpersonalens, de närståendes och med exempel på de förbättrade samarbeten som Journalen medför. Verkligen värt att fira! Välkommen du med!Läs mer om DOME https://domeconsortium.org/

Vårdcentralen HC Centrum i Sundsvall har länge brottats med låg tillgänglighet och långa väntetider för patienterna, en hög andel äldre med stora vårdbehov och många vakanser. Hälsocentralen var först ut i region Västernorrland att implementera en digital ingång till hälsocentralen. Resultaten har varit över förväntan. På kort tid gick hälsocentralen från sämst tillgänglighet i regionen till att redan i augusti i år vara den hälsocentral som har bäst tillgänglighet och kortast väntetid till läkare i hela regionen. Vad ligger bakom den lyckade insatsen? Vilka är framgångsfaktorerna och vilka farhågor och förväntningar hade personalen? Ta del av erfarenheter och lärdomar från implementeringen och en första analys av resultaten.Föreläsare: Malin Nilsson, enhetschef Hälsocentral Centrum Sundsvall 

Digitaliseringen sker snabbt där de flesta vårdgivare befinner sig någonstans i processen att införa nya vårdinformationsstöd. Därför bjuder vi in till en workshop för att ta del av dina synpunkter. Vi diskuterar frågor som: Hur ser vi till att våra nya vårdinformationsstöd bidrar till en god och nära vård? Hur ser vi till att IT och kärnverksamhet verkligen krokar arm?  Hur kan vi uppnå det bästa införandet där alla är med på tåget?I workshopen tar vi avstamp från medarbetares tidigare erfarenheter av att implementera vårdinformationsstöd i olika regioner i Sverige, från norr till syd. Målet är att ta fram konkreta rekommendationer som kan stötta vård- och omsorgsgivare vid införandet av nya vårdinformationsstöd oavsett om verksamheten sker i offentlig eller privat regi.   Du som är en del på denna resan är välkommen att delta! Vi ser fram emot att ta del av dina reflektioner och synpunkter.

En digital ingång eller Digital Front Door är ett begrepp som ofta förekommer när framtidens vård diskuteras. Men vad betyder det egentligen? Och var står vi idag, är vi redo?När man frågar människor om vad de är minst nöjda med vad gäller sjukvården är ett vanligt svar en upplevd frustration kring hur svårt det är att komma i kontakt med och interagera med vården. Patienten upplever sig som ett objekt och vårdresan beskrivs som långsam, fragmenterad och svår att överblicka. Uttrycket ”man måste vara frisk för att vara sjuk” är alltför välbekant. Situationen skapar otrygghet och påverkar även den medicinska säkerheten.En digital ytterdörr till sjukvården syftar till att ge människor möjlighet att interagera med vården på en tid och plats som passar dem. I den digitala entrén ska människor få tillgång till verktyg, tjänster och kontakter för att hantera sin egen, och sina anhörigas, hälsa och välbefinnande. Genom den digitala ytterdörren placeras patienten i förarsätet.Hur säkerställer vi den medicinska kvaliteten, integritetsskyddet och de höga krav på jämlikhet och tillgänglighet som vi ställer vården? Lyssna på en inspirerande föreläsning om nytta, risker och några framtidsspaningar kring en digital Front door i vården! 

Kunskapsstyrning = informationsstyrning = kunskapsstyrning? Nationellt system för kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården, så att kunskapen både finns tillgänglig och används i varje patientmöte och kan nyttjas för att analysera hälso- och sjukvårdens verksamhet och resultat. En grundläggande förutsättning i detta är en fungerande informationshantering, med en gemensam syn på vilken information som krävs samt hur den bör struktureras och uttryckas enhetligt. Vi berättar övergripande om kunskapsstyrningssystemet och hur arbetet med strukturerad information kopplas in i det samt djupdyker i några av de initiativ som regionerna har valt att satsa på: en regiongemensam arbetsgrupp för användning av Snomed CT, enhetlig dokumentation avseende levnadsvanor och strukturerad dokumentation inom patologin. 

De senaste åren har användningen av e-tjänsterna i vården ökat markant. Men hur upplever patienter att e-tjänsterna fungerar i deras vardag? Vad är det som gör att de känner sig trygga och delaktiga?Digital utvecklingsavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genomfört en undersökning baserad på patienter och närståendes upplevelser av att använda e-tjänster i samband med sin hälso- och sjukvård. Resultaten visar bland annat att e-tjänsterna och den digitala vården upplevs som tidsbesparande, ökar tillgänglighet samt underlättar vardagen för patienten, men också att de för med sig nya utmaningar så som hur vi skapar trygghet och tillit i den digitala vården och hur vi kan förbättra den digitala tillgängligheten.I denna föreläsning kommer vi att presentera resultaten från denna undersökning och diskutera områden där vi ser att det finns en möjlighet att kunna förbättra användarupplevelsen för patienterna. Vår förhoppning är att detta ska kunna inspirera till utveckling och förbättring av de digitala tjänsterna som ger en ännu mer delaktig och trygg digital patient. Kort film om undersökningen

Syftet med detta spår, skapat av eHälsoläkarföreningen, är att ta digitala transformationen av hälso- och sjukvården steget vidare. Vi vill döda "integritetsspöket", uppmärksamma de goda exempel som finns runt om i Sverige och sprida dessa vidare så att fler patienter och fler vårdinstanser (läkare) omfattas av nyttan, inom primär- som specialistvården. 

Summerande ord efter att tagit del av goda exempel samt myndigheter med makt och uppdrag inom området 

Modern EHRs come with comprehensive handling of patient data to improve the quality of care and patient safety. However, the usability of the systems is not taken for granted as many implementations face challenges in the Nordics and globally. This presentation takes a closer look at the ways to understand more about clinicians' experiences of using such systems, and how their insights can be utilized for making sure that the real clinical working context can be taken into account during implementation, and to follow up the experiences for further assuring the practical utility of an EHR in production use over the whole life cycle.

Idag är det viktigare än någonsin att försöka minska inflödet av nya insjuknande för att på så sätt avlasta sjukvården. Enkelt förklarat; färre sjuka ger också mer pengar att lägga på förbättringar av sjukvården. Det är också i tider som dessa som värdet av en stark folkhälsa är uppenbart, de som drabbas av kroniska sjukdomar utgör riskgrupp vid pandemier som Covid-19.  

I Medicinklinikens synergissystem låg en stor möjlighet till olika förbättring och utvecklingsområden för bättre patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Kliniken är dock stor och uppdelad på många enheter/ avdelningar som enskilt svarade på sina avvikelser. För att få en överblick över klinikens gemensamma faktorer gällande avvikelser behövdes en ny struktur. Digitala utbildningar skapades- tilldelades i regionens LMS system som stöds av HSA id katalogen och tilldelades rätt personer

Vi vill visa hur man kan systematisera hanteringen av mätvärden och svar inom klinisk fysiologi, speciellt ekokardiografi, vilket kan möjliggöra:beslutsstöd för tolkning av fynd / mätvärdenstrukturerade svar “synoptisk rapportering” som underlättar formulering av tydliga kompletta svaraggregering av data för FoUUI (forskning, utveckling, utbildning, innovation)standardisering av metoder, och t.ex. referensvärdenett nationellt kvalitetsregister för Klinisk fysiologi eller delar därav