Sessions

Inkludering är det viktigaste! Lyssna till varför lyssnandet är en viktig förmåga vid komplexitet och till att involvera användare.

Införande av egenmonitorering är ett eget målområde i Sveriges e-hälsovision 2025. Ett antal större upphandlingar har genomförts och det pågår ett stort antal pilotprojekt runt om i landet, både inom Regionernas och Kommunernas verksamheter. Men, införandet går trögt. Antalet patienter strömmar inte till som förväntat. Personalen har svårt att hinna med den nya uppgiften. I detta föredrag redovisas  erfarenheter och slutsatser från ett pilotprojekt om vad som krävs för att lyckas.

Myndighetspanelen (paneldebatt nummer 1) har till syfte att bringa större klarhet i respektives uppdrag, alltså informativ, samt också visa på vägar fram. 

Omställningen Nära vård och Egenmonitorering - hur hänger det ihop? Panelsamtal med ansvariga från regioner.

Det pågår ett arbete med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister. Informationsförsörjning sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Ett program för automatisering av informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister inleddes under hösten 2020 med projekt inom cancer- och hjärt-kärlområdet. Efter en första driftsättning under våren 2021 halverades dubbeldokumentationen för det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt. Nu har slutleveransen genomförts och dubbeldokumentationen har minskats med nära 80 procent.

En digital ingång eller Digital Front Door är ett begrepp som ofta förekommer när framtidens vård diskuteras. Men vad betyder det egentligen? Och var står vi idag, är vi redo?När man frågar människor om vad de är minst nöjda med vad gäller sjukvården är ett vanligt svar en upplevd frustration kring hur svårt det är att komma i kontakt med och interagera med vården. Patienten upplever sig som ett objekt och vårdresan beskrivs som långsam, fragmenterad och svår att överblicka. Uttrycket ”man måste vara frisk för att vara sjuk” är alltför välbekant. Situationen skapar otrygghet och påverkar även den medicinska säkerheten.En digital ytterdörr till sjukvården syftar till att ge människor möjlighet att interagera med vården på en tid och plats som passar dem. I den digitala entrén ska människor få tillgång till verktyg, tjänster och kontakter för att hantera sin egen, och sina anhörigas, hälsa och välbefinnande. Genom den digitala ytterdörren placeras patienten i förarsätet.Hur säkerställer vi den medicinska kvaliteten, integritetsskyddet och de höga krav på jämlikhet och tillgänglighet som vi ställer vården? Lyssna på en inspirerande föreläsning om nytta, risker och några framtidsspaningar kring en digital Front door i vården! 

Egenmonitorering utmålas som en nyckel till en hållbar och tillgänglig vård. Idag finns det en uppsjö lösningar som syftar till att underlätta vård av kroniska besvär och som ska ge patienten ökad kontroll och delaktighet i sin vårdprocess. Men vad säger forskningen?  Och ännu viktigare: vad händer när lösningarna används i verkligheten?  Hur tillvaratar vi kraften i alla vårdflöden runt en patient? Hur fungerar lösningar för egenmonitorering ur vårdpersonalens perspektiv? Och ur patientens? Vilka risker finns? Följ med på en djupdykning i de stora utmaningarna när man ska börja använda egenmonitoreringsslösningar i verksamheten.

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna, få bort den växande vårdkön på 8000 patienter samt drastiskt minska de långa väntetiderna för utredning från över 1 år till endast 2 veckor. Vårt mål är att alla med sömnapné ska få tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med stora patientvolymer och långa vårdepisoder inom sömnapnévården ville vi ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte lägga tid på rutinmässig administration. Vi vill också involvera patienten genom att bland annat göra det enklare för patienten att följa sin vårdprocess och enklare att själv boka eller boka om tider. Den data som genererades i systemet ville vi dessutom kunna plocka ut för att kunna automatisera rapporteringen till kvalitetsregister samt analysera för ytterligare beslutsstöd. Allt detta har vi uppnått eller är på god väg att realisera. I seminariet delar vi, Aleris Sömnapné, med oss av erfarenheterna från detta arbete, hur vi lyckats automatisera patientprocesser samt öka tillgängligheten och effektiviteten. Vi ger även tips till andra som står inför samma utmaningar.

Idag är det viktigare än någonsin att försöka minska inflödet av nya insjuknande för att på så sätt avlasta sjukvården. Enkelt förklarat; färre sjuka ger också mer pengar att lägga på förbättringar av sjukvården. Det är också i tider som dessa som värdet av en stark folkhälsa är uppenbart, de som drabbas av kroniska sjukdomar utgör riskgrupp vid pandemier som Covid-19.  

Lag (2017:162) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård innebär kortare ledtider vid samverkan mellan regioner och kommuner. Socialstyrelsen har tagit fram ett urval med exempel på nödvändig information som kan beskrivas med Socialstyrelsens hälsorelaterade klassifikationer. Syftet är att stödja tillgången till entydig information vid utskrivning från sjukhus. Sekundärt ger klassifikationerna en möjlighet att ta ut jämförbar statistik. Under våren 2022 kommer Socialstyrelsen tillhandahålla urvalet för frivillig användning i samband med utskrivning från sluten vård. Detta initiativ är en del av Socialstyrelsens stöd till omställningen mot en god och nära vård. 

Detta är pass 1 av 7 i föreläsningsserien om införandet av Min Vård Gävleborg. Under detta pass går vi igenom hur vi vävt samman digitaliseringen med God och Nära vård, program- och projektstrukturen för genomförandet och en serie strategiska vägval vi gjort och varför vi beslutat som vi gjort.

In this session, Eric Harnisch Vice President Partner Programs of Mayo Clinic Platform will tell the story of Mayo’s digital transformation and innovation.

Detta är pass 2/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. Under detta pass fördjupar vi oss i triagemotorn, varför och hur vi bygger den och patientsäkerhetstankar kring den. 

Health authorities are increasingly looking to enabling and empowering their populations to be more involved in managing their own health. However, despite the advances in technology capabilities – and the pandemic - the provision of healthcare services in home settings has its challenges.
In this talk, Care@Home is used as a framework to highlight three key aspects of people-centeredness in care delivery using platform logic: i) design as a discipline to address the needs of consumers (individuals), healthcare personnel, institution administrators and authorities ii) innovation in procurement strategies that accommodates cross-industry products and cross-disciplinary delivery consortia and iii) scaling of solutions and products that uses standards and standardization to drive evolutionary development across the institutions of the health system and in growth the marketplace.
Care@Home is an architectural framework developed by CGI at the Centre for Connected Care (C3 is a transdisciplinary action-research centre led by the Oslo University Hospital and a consortium of 17 partners covering the health service, health industry and researchers from design, business and technology disciplines). The talk will use the concept of the “health-institution appstore” as an architecture to highlight the potential of how ecosystems of health providers might be configured to provide care services in the home. The architecture also highlights how products might be designed, procured and operated and the collaboration among the involved actors.

Sveriges chefläkare har nyligen genomfört en nationell samlad riskanalys ur ett vårdperspektiv kring Nationell läkemedelslista (NLL). NLL innebär tillgång till i grunden samma information för patient, läkare, sjuksköterskor och expedierande farmaceut men det finns frågetecken kring tidsplan och hur den kommer integreras i regionernas vårdinformationssystem. Det är dessutom väl dokumenterat att läkare arbetar på skilda sätt med läkemedelsordinationer inom samma patientjournal. För att få en säkrare och effektivare läkemedelsbehandling, och för att dra full nytta av NLL, måste vi utveckla nya samordnade arbetssätt kring läkemedel.Svenska Läkaresällskapet och stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi – vill tillsammans med bland annat SPF Seniorerna ta initiativ till en bred samverkan med patient- och professionsföreträdare med mål att underlätta detta. Den av chefläkarnätverket genomförda riskanalysen kring NLL och läkemedelsordinationer i vården kommer att presenteras som bakgrund till diskussionen

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen och för korrekt behandling krävs avancerad diagnostik, vilken utförs av patologer. Stora regionala skillnader i diagnostik, kompetensbrist och bristande tillgänglighet gör att patienter behandlas olika beserat på bostadsort. Genom AI-baserade beslutsstöd för patologi har vi nu möjlihet att radikalt förbättra för cancerpatienter och tillgängliggöra precionsmedicin för hela landet. Johan Hartman är läkare och professor i patologi vid Karolinska Institutet och medgrundare till startup-företaget Stratipath. Johan är ansvarig för bröstcancerdiagnostiken vid Karolinska Universitetssjukhuset och även vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening för Patologi.

Tillsammans, Sollefteå och Kramfors kommun och region Västernorrland skapar vi förutsättningar för  god och nära vård i på landsbygden. Vi presenterar gärna två delprojekt; "hemma hos mig" där vi testar digitala tjänster för att öka möjligheten till kvalificerad medicinsk bedömning på distans hos invånare inom hemsjukvård och Särskilt boende, samt "Samskapande i Näsåker" där vi utvecklar nya former av medborgardialog med hjälp av tjänstedesignmetoder, där utfallet av invånarnas behov skapat ett samhällsrum

Läkemedelsbiverkningar är vanliga. Det skapar stora problem för patienter och inom hälso- och sjukvården. Det är därför av stor vikt för hälso- och sjukvårdpersonal och patient att snabbt få en överblick över alla möjliga biverkningar som kan orsakas av samtliga patientens läkemedel. Detta underlätta läkemedelsbehandlingen och medger möjligheten för patienten och anhöriga att ta upp möjliga biverkningar med sin läkare eller farmaceut.Vi beskriver Sveriges (världs-)unika biverkningskälla som distribueras via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) och önskemål från allmänheten för att få tillgång till biverkningsinformation för läkemedel.

E-hälsomyndigheten presenterar arbetet med Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Förstudien utreder vilka förutsättningar som finns för en digital nationell infrastruktur avseende tekniska, juridiska, semantiska och organisatoriska förutsättningar. En gemensam statlig nationell infrastruktur ska öka nyttan och underlätta och minska administrationen för regioner, kommuner och statliga myndigheter. Förstudien presenteras i sin helhet i en slutrapport i februari 2023.

Journalen är läkarnas förmodligen viktigaste arbetsredskap, med en stor potential att förbättras. Många har idéer om hur journalen ska se ut, men vad tycker läkarna? Vad har professionen för förslag till förbättringar?