Sessions

Det patientcentrerade synsättet är en viktig utgångspunkt för vårdens kvalitetsarbete. Det innebär att det krävs en mer holistisk syn på individen och att man använder patients upplevelse för att förbättra olika aspekter på vården, som till exempel bemötande, transparens och tillgänglighet. För att underlätta för patient och närstående att lämna synpunkter, har 1177 Vårdguidens e-tjänster möjliggjort en nationell tjänst som förenklar att skicka in ett ärende via 1177.se, via en central kanal. Den nationella tjänsten möjliggör en digital process för hantering av ärenden, samt ett gemensamt inrapporteringsformulär som ger underlag för statistik och uppföljning. 

Införande av egenmonitorering är ett eget målområde i Sveriges e-hälsovision 2025. Ett antal större upphandlingar har genomförts och det pågår ett stort antal pilotprojekt runt om i landet, både inom Regionernas och Kommunernas verksamheter. Men, införandet går trögt. Antalet patienter strömmar inte till som förväntat. Personalen har svårt att hinna med den nya uppgiften. I detta föredrag redovisas  erfarenheter och slutsatser från ett pilotprojekt om vad som krävs för att lyckas.

Idag är det viktigare än någonsin att försöka minska inflödet av nya insjuknande för att på så sätt avlasta sjukvården. Enkelt förklarat; färre sjuka ger också mer pengar att lägga på förbättringar av sjukvården. Det är också i tider som dessa som värdet av en stark folkhälsa är uppenbart, de som drabbas av kroniska sjukdomar utgör riskgrupp vid pandemier som Covid-19.  

Tillsammans, Sollefteå och Kramfors kommun och region Västernorrland skapar vi förutsättningar för  god och nära vård i på landsbygden. Vi presenterar gärna två delprojekt; "hemma hos mig" där vi testar digitala tjänster för att öka möjligheten till kvalificerad medicinsk bedömning på distans hos invånare inom hemsjukvård och Särskilt boende, samt "Samskapande i Näsåker" där vi utvecklar nya former av medborgardialog med hjälp av tjänstedesignmetoder, där utfallet av invånarnas behov skapat ett samhällsrum

Östersunds kommun har i Interregprojektet VälTel 2.0 använt sig av metodstödet E-ready för att mäta mottagligheten och ”readyness” hos medarbetarna och cheferna vid införande av digitala lösningar. Under denna föreläsning berättar vi hur metoden fungerar och vilka resultat som framkom när vi systematiskt började mäta mottagligheten vid införandet av digitala lösningar i verksamheterna. Även exempel från andra verksamheter kommer att ges.

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd, Regionernas Kunskapsstyrning, Socialstyrelsens riktlinjer, Primärvårdskvalitet, lokal kvalitetsuppföljning. Initiativen kring kunskapsstyrning inom vården är många men lite fokus ligger på hur läkaren ska tillgodogöra sig kunskapen och tillämpa riktlinjerna i mötet med patienten. Liljeholmens vårdcentral, inom Stockholms läns sjukvårdsområde, har utvärderat en beslutstödsplattform som automatiskt går igenom hela journalen vid varje patientmöte och utvärderar mot nationella riktlinjer. Utvärderingen visade att ett digitalt stöd kan öka följsamheten till nationella riktlinjer och öka patientsäkerheten samtidigt som det effektiviserar administrationen och sparar tid.

Detta är pass 1 av 7 i föreläsningsserien om införandet av Min Vård Gävleborg. Under detta pass går vi igenom hur vi vävt samman digitaliseringen med God och Nära vård, program- och projektstrukturen för genomförandet och en serie strategiska vägval vi gjort och varför vi beslutat som vi gjort.

Sveriges chefläkare har nyligen genomfört en nationell samlad riskanalys ur ett vårdperspektiv kring Nationell läkemedelslista (NLL). NLL innebär tillgång till i grunden samma information för patient, läkare, sjuksköterskor och expedierande farmaceut men det finns frågetecken kring tidsplan och hur den kommer integreras i regionernas vårdinformationssystem. Det är dessutom väl dokumenterat att läkare arbetar på skilda sätt med läkemedelsordinationer inom samma patientjournal. För att få en säkrare och effektivare läkemedelsbehandling, och för att dra full nytta av NLL, måste vi utveckla nya samordnade arbetssätt kring läkemedel.Svenska Läkaresällskapet och stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi – vill tillsammans med bland annat SPF Seniorerna ta initiativ till en bred samverkan med patient- och professionsföreträdare med mål att underlätta detta. Den av chefläkarnätverket genomförda riskanalysen kring NLL och läkemedelsordinationer i vården kommer att presenteras som bakgrund till diskussionen

AI-baserad taligenkänning effektiviserar, frigör tid och förbättrar hantering av patientdokumentation i vården. Hur vill vi använda den tid som frigörs för vårdpersonal? Hur förändras och förbättras arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper? Framtiden kommer snabbt inom talteknologi i vården, vilka blir våra nästa steg i Sverige, Norden och internationellt?

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna, få bort den växande vårdkön på 8000 patienter samt drastiskt minska de långa väntetiderna för utredning från över 1 år till endast 2 veckor. Vårt mål är att alla med sömnapné ska få tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med stora patientvolymer och långa vårdepisoder inom sömnapnévården ville vi ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte lägga tid på rutinmässig administration. Vi vill också involvera patienten genom att bland annat göra det enklare för patienten att följa sin vårdprocess och enklare att själv boka eller boka om tider. Den data som genererades i systemet ville vi dessutom kunna plocka ut för att kunna automatisera rapporteringen till kvalitetsregister samt analysera för ytterligare beslutsstöd. Allt detta har vi uppnått eller är på god väg att realisera. I seminariet delar vi, Aleris Sömnapné, med oss av erfarenheterna från detta arbete, hur vi lyckats automatisera patientprocesser samt öka tillgängligheten och effektiviteten. Vi ger även tips till andra som står inför samma utmaningar.

Föredraget En systematisk genomgång av effekter och kostnader inom digitaliseringen av hälso- och sjukvården är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"
 Införandet och användandet av digitala teknologier inom svensk sjukvård och äldreomsorg har ökat under de senaste 10-15 åren. Utvecklingen har omfattat flera nivåer och påverkat de flesta aktörer inom sektorerna, såsom vårdpersonal, chefer, myndigheter, regioner och framförallt för patienter och medborgare. Nya banbrytande aktörer har lett utvecklingen och fått en stor påverkan genom att uppmuntra andra aktörer och andra delar inom sjukvården, såväl primärvård som specialistvård. Internationellt har man kunnat se en liknande utveckling av digitala lösningar, med framförallt fokus på videomöte via dator, läsplatta eller smartphone. Syfte: I detta arbete görs en övergripande genomgång av i första hand den hälsoekonomiska litteraturen på området. Genomgången tittar främst på befintliga sammanställningar (systematic reviews och meta-analysis) på området. Huvudfrågan som ställs är i vilken utsträckning det finns evidens för att digitala teknologier och vårdmodeller är kostnadseffektiva. Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Health authorities are increasingly looking to enabling and empowering their populations to be more involved in managing their own health. However, despite the advances in technology capabilities – and the pandemic - the provision of healthcare services in home settings has its challenges.
In this talk, Care@Home is used as a framework to highlight three key aspects of people-centeredness in care delivery using platform logic: i) design as a discipline to address the needs of consumers (individuals), healthcare personnel, institution administrators and authorities ii) innovation in procurement strategies that accommodates cross-industry products and cross-disciplinary delivery consortia and iii) scaling of solutions and products that uses standards and standardization to drive evolutionary development across the institutions of the health system and in growth the marketplace.
Care@Home is an architectural framework developed by CGI at the Centre for Connected Care (C3 is a transdisciplinary action-research centre led by the Oslo University Hospital and a consortium of 17 partners covering the health service, health industry and researchers from design, business and technology disciplines). The talk will use the concept of the “health-institution appstore” as an architecture to highlight the potential of how ecosystems of health providers might be configured to provide care services in the home. The architecture also highlights how products might be designed, procured and operated and the collaboration among the involved actors.

Fast läkarkontakt är en viktig del i utvecklingen mot en god och nära vård. Socialstyrelsens planeringsverktyg för fast läkarkontakt kan användas av verksamheter som ska utveckla arbetssättet. Det kan vara ett underlag vid ett mer systematiskt kvalitetsarbete på vård- eller hälsocentralen i arbetet med att fördela och dimensionera antalet patienter per fast läkarkontakt. Materialet kan också bidra till dialog om kontinuitet och dess olika aspekter. Åke Åkesson från Borgholms vårdcentral berättar hur de har använt materialet i sin verksamhet.Stödmaterialen vänder sig till regioner, vårdgivare, verksamhetschefer och vårdpersonal i primärvården

Detta är pass 2/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. Under detta pass fördjupar vi oss i triagemotorn, varför och hur vi bygger den och patientsäkerhetstankar kring den. 

Borås Stad har sedan år 2000 arbetat med att ta fram Välfärdsbokslut. Välfärdsbokslutet är en jämlikhetsrapport som beskriver hälsoläget i Borås Stad. Utifrån resultaten görs analyser och dessa blir underlag till nämndernas och bolagens budgetplanering och planering av verksamheten. 

Dataanalys och artificiell intelligens (AI) är potentiellt viktiga komponenter för att transformera hälso- och sjukvården. I denna föreläsning redogörs för hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit sig an dessa områden, bl.a. genom bildandet av Kompetenscentrum AI. Bakgrund, inriktning och exempel på konkreta aktiviteter kommer ges.

Det pågår ett arbete med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister. Informationsförsörjning sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Ett program för automatisering av informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister inleddes under hösten 2020 med projekt inom cancer- och hjärt-kärlområdet. Efter en första driftsättning under våren 2021 halverades dubbeldokumentationen för det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt. Nu har slutleveransen genomförts och dubbeldokumentationen har minskats med nära 80 procent.

Resan mot en datadriven uppföljning av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp - en beskrivning av arbetet inom Nationellt system för kunskapsstyrning.

Region Hallands patienter kommer med början 2022 att själva kunna börja rapportera sina hälsoutfall och sina upplevelser av vården. Detta kommer kraftigt att höja kunskapen om hur vården vi ger påverkar patienternas livskvalitet, hälsa och upplevelse av vården – vilket i sin tur ökar våra möjligheter att ta ytterligare steg mot patientcentrerad vård. I denna dragning och panel berättar vi om tankarna bakom pilotprojektet och diskuterar utmaningarna och möjligheterna som skapas.

Nationella läkemedelslistan erbjuder en gemensam, aktuell bild av en patients läkemedelsbehandling. Ytterst är målet ökad patientsäkerhet och delaktighet, samt effektivare arbetsprocesser. Men vad innebär det konkret i vardagen för vården, omsorgen, apoteken och patienterna?