Sessions

Det finns allt fler bevis som stöder värdet av egenmonitorering för patienter med kroniska sjukdomar. Med Medixines mångsidiga plattform för egenmonitorering lyckades våra kunder Linde Saude i Portugal och NHS-tjänsteleverantören Howz i Storbritannien både förkorta vårdprocessen och förbättra livskvaliteten för patienterna. Jussi Reijonen, Medixine Arrangör: Medixine 
Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs). 

Detta är pass 6/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass redogör vi varför vi valt att avbryta samarbetet med övriga regioners 1177-VPT-verksamheter och det stora omställningsarbete det inneburit lokalt, både tekniskt och avseende arbetssätt.

Detta är pass 1 av 7 i föreläsningsserien om införandet av Min Vård Gävleborg. Under detta pass går vi igenom hur vi vävt samman digitaliseringen med God och Nära vård, program- och projektstrukturen för genomförandet och en serie strategiska vägval vi gjort och varför vi beslutat som vi gjort.

Detta är pass 7/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass beskriver vi hur vi genomfört implementeringen i olika faser och hur vi nyttjar befintlig linjestruktur i förberedelserna. Det blir också en genomgång av vad vi gjort bra och vad vi sannolikt hade gjort på ett helt annat sätt. Slutligen redovisar vi de utvecklingsplaner vi har kring Min Vård Gävleborg i närtid.

Detta är pass 5/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. Detta pass är uppdelat i 2 helt olika delar, dels en redogörelse för de informationssäkerhetsmässiga utmaningar vi mött och dels en beskrivning om våra ambitioner och lösningar för att bättre kunna hantera våra patienter med kroniska besvär.Vi försöker också redovisa vår syn på det digitala ekosystemet i vården, låt alla blommor blomma eller one app to rule them all?

Detta är pass 4/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass på de nya mötesformer vi etablerar, varför vi valt att introducera dem och besöksregistreringsutmaningar. Vi kommer även att demonstrera delar av lösningen.

Detta är pass 3/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass beskriver vi vad vi behövt göra för att kunna styra rätt ärende till rätt medarbetare, hur ärenden eskaleras om det ej omhändertas i tid och hur vi tänkt kring samverkan i både primärvård och sjukhusbaserad öppenvård.

Detta är pass 2/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. Under detta pass fördjupar vi oss i triagemotorn, varför och hur vi bygger den och patientsäkerhetstankar kring den. 

E-hälsomyndigheten presenterar möjligheter och utmaningar med regeringsuppdraget: ”Förstudien om ett statligt, nationellt datautrymme för hälsodata”. Uppdragets arbete i sin helhet presenteras i en slutrapport i december 2022. Syftet med uppdraget är att främja kontrollerad datadelning inom den utpekade datadomänen, dvs hälsodatadomänen, genom att ta fram och föreslå pilotprojekt för en statlig infrastruktur på området. Möjligheterna som öppnas genom ökad tillgänglighet och nyttjande av hälsodata anses vara stora, vilket bland annat visats inom precisionsmedicin och beslutsstöd där utvecklingen har bidragit till ökad patientnytta, innovation och utvecklad konkurrenskraft.

E-hälsomyndigheten presenterar arbetet med Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Förstudien utreder vilka förutsättningar som finns för en digital nationell infrastruktur avseende tekniska, juridiska, semantiska och organisatoriska förutsättningar. En gemensam statlig nationell infrastruktur ska öka nyttan och underlätta och minska administrationen för regioner, kommuner och statliga myndigheter. Förstudien presenteras i sin helhet i en slutrapport i februari 2023.

National Digital Services in Social & Healthcare before and during COVID-19, case Finland

In Finland, constant efforts have been made during the past years to create disease specific quality registers that enable gathering and analyzing clinical data on national level.A common platform for collecting data from different sources is used in many diseases by several hospitals in Finland. The different hospitals have their own data base but the clinical content is same for all allowing the national benchmarking between the hospitals. Data harmonization and standardization is going on even on European level allowing the high-quality data to be more effectively used for international research and to be efficiently combined with other data sources.The disease specific platform gathers relevant data automatically from the hospitals’ electronic health record systems, from the healthcare professionals and from the patients. This database can be utilized for reports and analytics, research, benchmarking and for many other purposes to improve the quality of care and to develop better treatments in the future.

För att en e-hälsospecifikation ska få status som gemensam och nationell ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E‑hälsomyndigheten visar de fastställda bedömningskriterierna och beskriver processen för bedömning och beslut. Målgrupp: Utgivare av e-hälsospecifikationer

Nationella informationsmängder (NIM:ar) kan fungera som en semantisk referens i svensk kontext.

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

Nationella läkemedelslistan erbjuder en gemensam, aktuell bild av en patients läkemedelsbehandling. Ytterst är målet ökad patientsäkerhet och delaktighet, samt effektivare arbetsprocesser. Men vad innebär det konkret i vardagen för vården, omsorgen, apoteken och patienterna?

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

Kunskapsstyrning = informationsstyrning = kunskapsstyrning? Nationellt system för kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården, så att kunskapen både finns tillgänglig och används i varje patientmöte och kan nyttjas för att analysera hälso- och sjukvårdens verksamhet och resultat. En grundläggande förutsättning i detta är en fungerande informationshantering, med en gemensam syn på vilken information som krävs samt hur den bör struktureras och uttryckas enhetligt. Vi berättar övergripande om kunskapsstyrningssystemet och hur arbetet med strukturerad information kopplas in i det samt djupdyker i några av de initiativ som regionerna har valt att satsa på: en regiongemensam arbetsgrupp för användning av Snomed CT, enhetlig dokumentation avseende levnadsvanor och strukturerad dokumentation inom patologin. 

Inom klinisk patologi analyseras vävnads- och cellprover för att ställa diagnos. Patologernas utlåtanden används av såväl onkologer, radiologer, urologer och kirurger, men dessa professioner arbetar vanligtvis i olika it-system. Standardiserad och strukturerad dokumentation av undersökningarna stödjer att utlåtanden görs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap. Det kan även underlätta informationsöverföring mellan it-system och bidra till att öka återanvändbarheten av informationen för olika ändamål. Vi presenterar hur Karolinska universitetssjukhuset digitaliserar patologiprocessen och om ett nationellt arbete som besdrivs inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning. Vi kommer också att berätta om hur vi samverkar för att uppnå mål och förväntade nyttor.

Vi beskriver Socialstyrelsens arbete med nationella informationsmängder (NIM:ar) och nationell informationsstruktur (NI), som skapar förutsättningar för semantisk interoperabilitet inom vård och omsorg. Bland annat arbetet med att uttrycka juridiska krav informatiskt, en samverkan mellan jurister, terminologer och informatiker.