Årets program

Årets konferencier Rijal Mbamba inviger Mänskliga Rättighetsdagarna 2023 tillsammans med gäster på temat ”Rätten till utbildning och arbete”.

I 59 kommunala grundskolor i landets 61 områden som av polisen klassas som utsatta saknade 33,5 % av eleverna behörighet till gymnasiet våren 2021, jämfört med 13.8 % i landet. Innebär att var tredje elev i utsatta områden saknar gymnasiebehörighet. Varför blir det så här och hur kan vi vända den negativa utvecklingen? Livets hårda skola beskrivs ibland som brist på formell skolgång, är det framtidens nya ”skola”?   

För första gången kommer Institutet mot Mutor (IMM) till MR-dagarna med syfte att lyfta vikten av ett proaktivt antikorruptionsarbete för att stärka mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och demokratiska principer.Seminariet inleds med en dragning av IMMs jurist Olivia Törnell Andersson om hur ett bra arbete mot mutor och korruption kan se ut i ett företag, organisation, på en myndighet och kommun. Efter Olivias dragning inleds en paneldebatt med representanter från offentlig och privat sektor kring sambanden mellan korruption och mänskliga rättigheter. Moderator är människorättsjuristen Parul Sharma, Tf Generalsekreterare på IMM.  Vi avslutar seminariet med en workshop där du kommer att få kartlägga korruptionsrisker i din verksamhet.

Alla barn har rätt till utbildning och utveckling. Från 1 juli 2023 är kommuner enligt lag skyldiga att ha kontakt med vårdnadshavare kring syftet och vikten av att barnet tar del förskolans pedagogiska verksamhet, ett arbete Helsingborgs stad påbörjade redan 2021. I vårt seminarium utforskar vi framgångsfaktorer och utmaningar för att kunna tillgodose jämlika förutsättningar till förskola för alla barn.

Mätta magar – glada barn, så enkelt är det! Barn som är hungriga har sämre förutsättningar att klara skoldagen och få den grundläggande skolgång de har rätt till enligt Barnkonventionen och svensk lag. Vi ser nu en utveckling där klyftorna ökar i samhället, flera kriser har avlöst varandra de senaste åren, pandemi, krig i vårt närområde och ekonomisk instabilitet. Barn ska inte behöva drabbas hårdast av konsekvenserna.

Unga som lever med begränsat livsutrymme till följd av hedersnormer är en särskilt utsatt grupp i samhället. Hur kan skolan arbeta för att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och stärka de unga och ge dem samma möjlighet som andra att ta del av sina rättigheter?  FreeZone Sweden ger en interaktiv föreläsning om hur du som yrkesverksam inom skolan kan arbeta utifrån våra vägledningar för att förebygga hedersförtryck och stärka målgruppen som riskerar utsättas för hedersförtryck.  

År efter år konstateras att personer med funktionsnedsättning förvärvsarbetar i betydligt lägre utsträckning än befolkningen generellt. Trots att rätten till arbete är en mänsklig rättighet leder ogenomtänkta rutiner, fördomar och bristande tillgänglighet till att många inte får en chans i arbetslivet. Hur kan diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen bli de effektiva verktyg som skapar inkluderande arbetsplatser och en god arbetsmiljö för alla? 

Institutet för mänskliga rättigheter presenterar kort sin verksamhet och lanserar sin nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”. Tillsammans med Afrosvenskarnas riksförbund och Malmö mot diskriminering samtalar vi också om hinder och möjligheter för att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige.Varje år lämnar Institutet för mänskliga rättigheter en rapport till regeringen om sin verksamhet och sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under föregående år. I årsrapporten 2023 lyfter vi fram flera samhällsutmaningar som påverkar förutsättningarna för mänskliga rättigheter, internationellt och i Sverige. Vår tids stora utmaningar – som exempelvis klimatkrisen, geopolitiska konflikter, demokratins tillbakagång och tilltagande hot mot den personliga integriteten – påverkar människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, även i vårt land.

Finnish, Meänkieli, Romani, Sami and Yiddish are the five legally recognised national minority languages in Sweden. Despite different laws guaranteeing national linguistic minorities’ rights, Sweden is a poor performer in terms of education and access to media in national minority languages. In this panel, we address the challenges and good practices related to education and media consumption in national minority languages in Sweden.

Den 5 september 2023 startade huvudförhandlingarna i rättegången mot de båda företagsledarna Ian Lundin och Alexander Schneiter. Båda åtalas för att medhjälp till folkrättsbrott i Sudan (nuvarande Syd Sudan) under en period då Lundin Oil prospekterade för olja. Mängder av människor ska enligt åtalet ha drabbats av gärningar som omfattar mord, försvinnanden, misshandel, fördrivning med mera i syfte att bana väg för oljeutvinningen. Åtalet är unikt i Sverige, få liknande finns i världen. Vilken betydelse har åtalet, vad skulle en fällande dom betyda för överlevarna och hur försvarar sig företagsledarna?

Vi som har personlig assistans måste ha rätt till assistans på jobbet. Personer med normbrytande funktionalitet diskrimineras på arbetsmarknaden. En fråga som sällan diskuteras är att rätten till personlig assistans under arbetstid påverkar rätten till arbete. Trots att det finns domstolsbeslut om rätt till personlig assistans på jobbet är det fortsatt svårt att beviljas det. Det är diskriminering och inskränker rätten till arbete.

Vi står idag inför komplexa samhällsutmaningar såsom psykisk ohälsa, utanförskap och våld. Hur kommer vi till rätta med dessa utmaningar och hur säkerställer vi barns rätt till liv och utveckling, hälsa, social trygghet och utbildning? I seminariet presenteras Länsstyrelsen Skånes kartläggning av de risk- och skyddsfaktorer som kan förebygga t ex utanförskap eller psykisk ohälsa. Seminariet belyser också hur ojämlika uppväxtvillkoren ser ut för olika grupper av barn samt vikten av att utgå ifrån ett barnrättsperspektiv i arbetet med barn och unga.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ingår i de odelbara mänskliga rättigheterna och FN granskar om medlemsstaterna lever upp till sina skyldigheter. Både offentlig verksamhet och civilsamhället har processer för samråd och för att bidra till granskningar, men hur effektiva är de för marginaliserade grupper? Genom att belysa romers situation vill seminariet kritiskt granska arbetet med syfte att processerna ska bli mer jämlika och ge effekt.

Studieförbunden med sina kompetenshöjande insatser inklusive validering kan spela en större roll i syfte att stötta kommunernas integrationsinsatser, minska arbetslöshet och öka kompetensförsörjning. Med validering ökar möjligheterna att tillvarata den kompetens som individen tidigare har förvärvat. Detta bidrar till en effektivare kompetensförsörjning, en snabbare etablering på arbetsmarknaden och ökade möjligheter till omställning under arbetslivet.

Afrikagrupperna invites you to an international seminar with guests from Rural Women's Assembly from Southern Africa. The seminar aim to discuss alternative educational plattforms, reimagine methods and highlight examples from a feminist perspective in Southern Africa.  According to the State of Climate in Africa 2021 report extreme weather and climate change undermine human health and safety, food and water security as well as socio-economic development. Although African countries only account for around 2-3% of the global greenhouse gas emissions, the continent is disproportionately affected by the effects. Droughts, floods and other natural disasters constantly recur on the African continent, forcing people to leave their homes. In 2019 alone, over 2.2 million people were affected by the cyclones Kenneth and Idai in Mozambique, Malawi and Zimbabwe. In dealing with climate crises and injustice, movements and infomal actors are in the frontline demanding the change. Movements are fundamental actors for change, where the people most affected drive their own actions, speak for themselves and lead others in the communities. Movements have created safe spaces for people to push for change and have impact when redefining the capitalistic exploitative system that excites and has been contributing to environmental destruction and human rights violation. Afrikagruppernas guest from Southern Africa, The Rural Women’s Assembly (RWA) is a self-organised movement or alliance of national rural women’s movements and grassroots organisations of peasant, unions and federations across nine countries in Africa. RWA aims to strengthen rural women in the defence of their commons (Land, sea, water, seeds and ecosystem) by building voices through education and movement building. This panel will be moderated by Afrikagruppernas Secretary General, Louise Lindfors. Panellists: Reinette Heunis, Small-scale farmer, Rural Women’s Assembly and small scale farmer, South Africa
Rejoice Chikauda, Head of Policy and Communications at National Smallholder Farmers Association of Malawi (NASFAM), Rural Women’s Assembly, Malawi. 
Flaida Macheze, Rural and international development professional, Rural Women’s Assembly & UNAC, Moçambique 

Vi diskuterar under ett panelsamtal mellan Elevernas riksförbund, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges Elevkårer, och UNICEF Sverige om våra lärdomar från samhällskriser som tex. pandemin och hur vi säkrar varje barns rätt till utbildning och möjlighet till delaktighet och inflytande i alla situationer som kan uppstå.

”Barn har rätt till utbildning och barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt liv och rätt att aktivt delta i samhället”.SIRA-skolorna i Betlehem och Jeriko är de enda skolorna i Palestina som är helt inriktade på barn med inlärningssvårigheter. Där får barn en utbildning som ger förutsättningar att aktivt delta i samhället.Seminariet ger dig en inblick i de möjligheter som specialundervisning i Palestina ger barn i utsatthet.

17,984 elever lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet 2022. Idag finns det skolor i Sverige där 70% av eleverna inte når gymnasiebehörighet. Dessa siffror är del av en trend där fler elever saknar behörighet. Det är ett demokratiskt problem med långtgående konsekvenser. Hur kan vi jobba för att vända den här trenden?

I mer än 1,5 år har Ryssland fört ett angreppskrig mot Ukraina. Enligt FN har närmare 10 000 personer dött i kriget, antalet skadade är mer än dubbelt så många. Hundratusentals har flytt och tvingats lämna sina hem. Det har konstaterats att krigsförbrytelser har begåtts, undersökningar pågår och åtal har redan väckts för en del av brotten. Men kommer någonsin de ytterst ansvariga för kriget att stå inför skranket, kommer president Putin att åtalas och dömas för att ha startat kriget? Och hur går det till att samla bevis för åtalen mitt i en krigszon, vilken roll kan journalister som bevakar kriget ha för att bidra till att rättvisa skipas?

Conflicts, ethnic disputes and rampant inflation in Ethiopia particularly affects the children. Around 3 million do not have access to school education and as many as 16 million are exposed to exploitative child labour. The majority are girls. Hear about how education, from pre-school, apprenticeships, parenting and self-help groups to academic education at doctoral level, enables life-changing opportunities for women in Ethiopia.