Vi läser ofta om att korruption kan bidra till att urholka allmänhetens förtroende för myndigheter och andra offentliga institutioner, vad som sällan diskuteras är däremot kopplingen mellan organisationers hållbarhetsarbete och korruption. Faktum är att korruption urholkar organisationers goda hållbarhetsarbete, många gånger läggs dessutom oerhörda resurser på ett hållbarhetsarbete utan att korruptionsrisker inkluderas i analysen. I Transparency Internationals (TI) senaste mätning av upplevd korruption framgår att länder med väl skyddade medborgerliga och politiska friheter har generellt sett ett starkare motstånd till korruption. Trots att Sverige är ett av världens minst korrumperade länder visar den senaste mätningen att den upplevda korruptionen har ökat i Sverige. Korruption är ett centralt hot mot fred och säkerhet, eldar på rådande konflikter i världen och nyttjas som ett verktyg för att underminera demokratiska värderingar. 

Under de senaste åren har den ständigt föränderliga globala kontexten medfört allvarliga konsekvenser. Utvecklingen av läs- och skrivkunnighet har hämmats samtidigt som ojämlikheten mellan olika regioner, länder och befolkningar runtom i världen har ökat. Andelen tioåriga barn som inte kan läsa och förstå en enkel text har ökat från 57 procent år 2019 till uppskattningsvis 70 procent år 2022. Dessutom saknar omkring 770 miljoner unga och vuxna grundläggande läs- och skrivkunnighet. Tillgång till utbildning är en mänsklig rättighet och ett sätt att ta sig ur fattigdom, öka jämställdhet samt ta kontroll över sitt liv. Utbildning bidrar dessutom till minskad korruption. 

Förståelsen för korruptionens påverkan på människorättskränkningar har underprioriterats i alla samhällssektorer. Faktum är att såväl fred som korruption löper som en röd tråd genom alla de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Medan fred är en förutsättning för att bland annat bekämpa fattigdom, minska ojämlikheter och kämpa mot klimatförändringar, hindrar korruption förverkligandet av samtliga hållbarhetsmål.