Sessions

Ung Cancer tar ständigt del av vittnesmål från våra 4000 medlemmar kring bristande bemötande i primärvården. Unga vuxna får stå på sig för att undersökas ordentligt, övertyga läkare om att symtom de känner är på riktigt och kämpa för att tas på allvar när de känner att något är fel. Att primärvården ställer sig skeptiska till att unga kan drabbas av allvarliga sjukdomar som cancer skapar situationer där man tvingas gå med en cancersjukdom under lång tid - ibland under flera år. Detta är givetvis helt oacceptabelt och kan i värsta fall leda till att sjukdomen hunnit gått så långt när den väl upptäcks att det är för sent.Primärvården har en viktig roll och ett stort ansvar, ändå möts unga vuxna av hinder där de borde få hjälp. Under programpunkten på Vitalis vill vi på Ung Cancer belysa situationen för unga vuxna cancerdrabbade, tillsammans med några av våra medlemmar som själva mött motstånd när de sökt vård för sin cancersjukdom. Vår förhoppning är att starta en diskussion om problemet som når primärvården och ansvariga där. 

Inom ramen för projektet ESF Digital kompetens för medarbetare inom region Stockholm har vi tagit fram ett koncept för Digitaliseringsträffar för medborgare. Konceptet och innehållet i träffarna har tagit fram genom workshops där representanter från Stockholms läns sjukvårdsområdes Samråd samt Pensionärsråd deltagit tillsammans med representanter från vårdverksamheten. Digitaliseringsträffar för medborgare testas nu på några vårdcentraler inom Stockholms läns sjukvårdsområde.

I samband med att Region Skåne förankrade och beslutade om Målbild 1177 påbörjades ett större helhetsgrepp kring invånarens digitala patientresa. Representanter från Region Skåne beskriver vilka delprojekt som tillsammans ska leverera förflyttningen från en pappersbaserad vardag till en förbättrad patientupplevelse med digital utgångspunkt.

Min Livlina är en app som används som komplement till behandling med säkerhetsplaner för suicidala patienter, där patienten får möjlighet att hantera sin problematik på ett mer självständigt sätt.

Projektet Sammanhållen planering på 1177.se är ett stort förändringsprojekt med fokus på stöd till omställningen till nära vård. Det omfattar både regioner och kommuner med fokus på invånaren som medskapare och personcentrering i vård och omsorg. Målsättningen är att utveckla personaliserade vyer och översikter i 1177.se där information och tjänster utformas utifrån invånarens unika situation och behov.

Region Halland har påbörjat införande av en kanal för patienter att själva kunna rapportera sina hälsoutfall och sina upplevelser av vården. Detta har redan börjat höja kunskapen om hur vården vi ger påverkar patienternas livskvalitet och hälsa  – vilket i sin tur ökar våra möjligheter att ta ytterligare steg mot patientcentrerad vård. I denna föreläsning berättar vi om vilka val och erfarenheter regionen har gjort efter en tids pilotverksamhet och hur vi arbetar för att skapa bättre beslutsstöd för vårdpersonal, chefer och verksamhetsutvecklare.

Efterfrågan på kunniga patientrepresentanter växer. Allt fler vill ha med patienternas perspektiv inom forskning och utveckling av medicinteknik och läkemedel för att säkra att nya behandlingar och produkter är relevanta för patienters behov och för att dra nytta av deras erfarenheter. 
I denna föreläsning presenterasRoadmap till patientdelaktighet – hur kan patienter bidra till innovation och utveckling? Användarmedverkan i praktiken – hur gör man?Goda exempel 
EUPATI Sverige och Medtech4Health berättar om patientdelaktighet från ett patient- och industriperspektiv och hur man gör för att få bra resultat.

Patienterna är de personer som står i centrum för det som många av oss arbetar med, men de är inte alltid så delaktiga som de kanske borde vara. Enligt den nya patientlagen (2014:821, §7) ska den som ger information, till en patient, så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det. Men hur gör man det på bästa sätt i den digital miljö?När vi skapar digitala patientlösningar har vi helt andra möjlighet göra patienterna delaktiga i sin vård och behandling. Nya tekniker gör att exempelvis informationsmaterial kan designas och delas på nya sätt. Möjligheter till återkoppling och uppföljning ökar och hälso- och sjukvården får nya möjligheter att inhämta information. Det förutsätter dock att patienterna kan ta till sig av den digitala innovationen och att de förstår hur den ska användas.  Men frågan är hur vi involverar patienterna i det vi gör?

Sedan 2020 finns för första gången en EU-standard för minimikrav för patientdelaktighet i personcentrerad vård. Standarden har tagits fram av Svenska institutet för standarder (SIS) på initiativ av Centrum för personcentrerad vård, GPCC, vid Göteborgs universitet. Under 2022 har RISE tillsammans med GPCC utvecklat en revisionsprocess och utfört revidering av fyra sjukvårdsenheter in Västra Götalands regionen och Region Skåne. Föreläsningen kommer att beskriva revisionsprocessen och lärdomar från de revisioner som har utförts. Föreläsningen kommer också beskriva hur projektet har jobbat med patientdelaktighet. Hur fungerar det att utföra revision enligt en standard som bygger på en etik och ett förhållningssätt? Hur kan patienter och närståendes syn på verksamheternas arbetssätt ta tillvaras? Vad är värdet för de reviderade verksamheterna varit? Föreläsningen kommer att hållas av både GPCC och RISE (inklusive patientrepresentanter från projektet) tillsammans och de reviderade verksamheterna kommer att bjudas in. 

Hur använder invånarna 1177.se? Hur skiljer det sig mellan olika målgrupper? Vilka typiska användarbeteenden finns och hur skiljer sig nöjdheten mellan dessa?

Om en digital vårdtjänst, som införs med syftet att förändra beteenden, upplevs som svår att använda eller inte uppfyller användarens behov, kommer invånarna söka sig andra vägar, vilket innebär bortkastade pengar, tid och potential. Fokus i utvecklingen kan inte enbart vara den nya teknikens alla möjligheter, utgångspunkten måste vara användarens behov, önskningar och förmåga att förstå och använda tekniken. User Experience, UX, handlar om att utgå från behoven hos de människor som ska använda produkten, att designen inte bara är visuellt attraktiv och funktionell, människor ska också kunna och vilja interagera med den. Målet är att skapa en produkt som inte bara fungerar, utan som användaren tycker om att använda.Region Västernorrland delar med sig av erfarenheter och lärdomar från sitt arbete med att förbättra användarupplevelsen av de digitala sjukvårdstjänsterna som regionen erbjuder sina invånare.

När hälso och sjukvården digitaliseras i snabb takt riskerar vissa grupper att drabbas av digital exkludering. Äldre personer är överrepresenterade bland dessa, trots att ålder i sig inte är ett hinder för att använda digitala lösning. 

Personer som inte hör, inte ser, inte klarar att fokusera, är rörelsehindrade med mera, kan kallas extremanvändare i ett innovationsarbete som vill inkludera alla. De är viktiga testare av våra arbetssätt och digitala lösningar. Funkar det för dessa så funkar det för alla och det är då det blir ‘universell utformning’. I denna föreläsning används exemplet döva och personer med dövblindhet som exempel på extremanvändare. Det som är bra för döva kan vara just det som ger ledtrådar till sammanhållen vård och omsorg.

2019 satte sig en hel psykiatriavdelning ned i ett rum och lärde sig att lyssna på patienter på ett helt nytt sätt. Sedan sparade en region miljonbelopp genom att använda den kunskapen. Blir du nyfiken nu? Från en personlig berättelse till konkreta tips som du kan börja med redan imorgon. Välkommen till denna föreläsning och missa workshopen på samma tema, Lyssna så att du hör.

Krångliga IT-system orsakar både fysiska och psykosociala arbetsmiljöproblem. Men det tar man sällan hänsyn till när man utvecklar datorsystem. Vi har därför med finansiering från AFA försäkring tagit fram metoder som kan användas vid utveckling och införande av IT-system som bidrar till ett hälsosammare digitalt arbetsliv. 

Isabella Smolarski och Emma Långström är UX designers på ett Medtech företag som är vinnare av InUse och därmed den mest användarvänliga lösningen i Sverige 2020. "Vi ser på vård av kroniska sjukdomar som ett samarbete mellan patienten och vårdgivaren och att det handlat om att möta patienten där dom är i livet - alltså i vardagen i det riktiga livet utanför det korta samtalet med vården en gång om året."

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten berättar hur de tillsammans involverade invånare i sina två regeringsuppdrag att ta fram föreskrifter om listningstjänst och ge förslag på hur en nationell listningstjänst kan inrättas i statlig regi.

Patienter har svårigheter att förstå vårdtermer, komplex vårdinformation och förutom detta har vi patientgrupper som har språkbarriärer och andra kommunikationsbarriärer på grund av kognitiva eller funktionsnedsättningar. Detta kan leder till missförstånd som kan leda till en sämre vård. Samhället debatterar tillgången till tolk och andra kommunikationsresurser men kanske vi borde titta på hur medicinsk teknik idag kommer att stödja säker och kostnadseffektiv patient kommunikation.

I min föreläsning ger jag dig en enkel introduktion till hur Du kommunicerar med och inkluderar döva och personer med nedsatt hörsel i vården och samhället. Målet är att du ska känna till några enkla tips och förstår vilken hjälp det finns att få. I föreläsningen ska jag också berätta om Komplett Kommunikation.