Programpunkter

Nationell arkitektur - vad innebär det? Vad är referensarkitektur? På vilket sätt stödjer det regioner och kommuner vid kravställning och implementation? I denna föreläsning reds begreppet referensarkitektur  och dess syfte ut. Vidare ges även exempel på olika typer av referensarkitekturer som finns eller är under utveckling.

Finns det evidens för hälsoappar och hur kan jag som hälso- och sjukvårdspersonal veta vilka hälsoappar som håller god kvalitet? Hur kan vi på ett systematiskt sätt utvärdera kvalitet och säkerhet i hälsoappar?Vid Mälardalens universitet pågår ett arbete med att översätta och utvärdera ett instrument för att bedöma kvalitet i hälsoappar. Detta är en del av ett planerat projekt för att kvalitetssäkra hälsoappar inför implementering av dessa inom hälso- och sjukvården.

Region Halland driver tillsammans med Högskolan i Halmstad utvecklingen inom Informationsdriven vård. Under den här föreläsningen berättar vi vad vi gör, hur långt vi har kommit och vilka värden det skapar.

I Region Stockholm vill vi att informationen om patientens in- och utfarter kan utbytas mellan vårdinformationssystem vid vårdövergångar. I och med upphandling och implementering av ett nytt regionalt PDMS för perioperativ vård, intensivvård och neonatalvård behöver vi enas om en gemensam, systemoberoende terminologi för in- och utfarter. Det har varit två arbetsgrupper, den ena med erfarenhet av det regionala journalsystemet TakeCare och den andra har arbetat med konfiguration av PDMS. Diskussioner har förts i respektive arbetsgrupp och därefter har avstämningar har genomförts. Slutligen har en gemensamt beslutad terminologi för in- och utfarter skapats. Presentationen handlar om arbetsprocessen och lärdomarna från detta arbete att skapa en regiongemensamma terminologi för in- och utfarter för att öka patientsäkerheten vid vårdens övergångar.

Den Nationella Systemet för Kunskapsstyrning kräver rikligt med uppföljande data för att säkra kvaliteten i vården. Den saknas idag inom Psykiatrin.

Vi påverkas ständigt av en föränderlig omvärld, där vi måste upprätthålla en säker leverantörskedja.

In this seminar, Michelle will give an overview of human-centered Artificial Intelligence at AstraZeneca's Digital Health Research & Development.

The introduction of healthtech solutions has proven, by now, that it is having an impact in the main challenges that healthcare systems have in front of them-Democratization of care at a fraction of the cost. However, it is still challenging to assess the contribution each and every healthtech solution brings to society in an aggregated way. Would a metric like QALY (Quality-Adjusted Life year) and its use in healthtech help tackle this challenge?  Come and participate in a discussion, where we will share QALY results obtained for a variety of HealthTech solutions (updated results of a test asking the same question) as food for thought. Let’s discuss together: Is QALY viable for decision making to implement healthtech solutions?  -What are the uses QALY could have and what’s its potential? - Could an aggregated QALY help us measure impact?  Let’s find a path towards the adoption of Healthtech together!

Sverige står inför en stor omställning av vården och omsorgen. Vi berättar om ett vetenskapligt projekt för att mäta effekter vid vid införandet av välfärdsteknik.

Vissa av de patienter som hälso- och sjukvården vänder sig till är i dag mycket insatta i sitt hälsotillstånd. De är även bevandrade i de facktermer som beskriver sjukdomarna. Men andra patienter behöver få förklaringar och beskrivningar på ett mer allmänt språk och med allmänna ord. Vilket språk ska sjukvårdspersonal välja att använda i kontakten med patienterna: fackspråk och facktermer eller allmänspråk och allmänord?

Passet lyfter erfarenheter från att engagera äldre i co-design, vad som krävs för att sätta appar i bruk i ordinarie verksamhet, skapa närhet på distans samt behovet av att ta itu med frågor om patienternas tillit till att utföra egenmonitorering och teknisk ”läskunnighet” i allmänhet

I denna programpunkt synliggör vi nya möjligheter att följa omställningen till en nära vård, med utgångspunkt i det utvecklade ramverk för uppföljning som SKR arbetar med tillsammans med regioner och kommuner. Vi får ta del av hur tre samverkansområden runt i om i landet valt att använda ramverket i sitt omställningsarbete.

Svensk äldreomsorg har stora brister, vilket förstärktes och synliggjordes under pandemin. Med utvecklade metoder för datainsamling och maskinell textläsning har IVO i en nationell tillsynsinsats kunnat granska över 50 000 kommunala hälso- och sjukvårdsjournaler för närmare 2000 äldreboenden i 283 kommuner. Myndigheten genomför nu inspektioner i samtliga granskade kommuner där dataunderlaget gör det möjligt att ge kommunerna detaljerad återkoppling om kvalitet och säkerhet lokalt och nationellt. Tillsynens iakttagelser med stöd av data kan på så sätt öka bidraget till lärande och förbättringsarbete i verksamheterna.I detta seminarium beskriver IVO:s generaldirektör Sofia Wallström iakttagelserna i IVO:s pågående tillsyn av SÄBO, hur IVO arbetat utveckling av digitala verktyg och hur IVO som tillsynsmyndighet kan bidra till att utveckla dataanalys och återföring till de granskade verksamheterna.

Vi behöver e-hälsosystem som baseras på en kombination av Big-data genom olika plattformar vilket kan resultera för de bästa förutsättningarna för nya och effektivare plattformar i kombination med andra system. Genom att förstå hälsodata skulle vi kunna tillämpa AI och andra verktyg om regerverket tillåter. Standardisering- och certifieringsprocessen inom vården relaterade till AI-lösningar kommer att utvecklas tillsammans med Tyskland, Frankrike, Sverige, Belgien, Finland, Portugal, Slovakien, Italien och Spanien. Detta pågår genom ett EU-projekt (TEF-health, 2023-2027) där RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE), Karolinska institutet (KI), Karolinska universitet sjukhus (KS) och SciLifeLab medverkar från Sverige. Genom att inkludera stora sjukhus och unika infrastrukturer omfattar TEF-health konsortiet upp till 20 miljoner patienter som tas emot per år, samtidigt som det erbjuder toppmoderna avbildnings- och testanläggningar.

Detta är en presentation av ett pågående samarbete mellan Riksföreningen för operationssjukvård* (RfOp) och Svenskt Perioperativt register (SPOR), som vi vill delge mötet för att informera och inspirera verksamheter till att involvera specialistsjuksköterskor att arbeta med omvårdnadsfrågor i kvalitetsregister. 
Utveckling genom kvalitetsregisterRegistrering av data till nationella kvalitetsregister bidrar tillkunskap om hur vården fungerar och hur den kan förbättras och utvecklas. Kirurger registrerar medicinsk data till sina specialitetsregister och anestesiologer rapporterar till SPOR. Men operationsteamet inkluderar också specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi samt undersköterskor. Det kompletta teamet fungerar som en kedja, där varje person har unik kompetens och där ingen länk får brista om målet om en patientsäker operation ska kunna uppnås. Inom operationssjukvården utförs många specifika omvårdnadshandlingar, men endast ett fåtal av handlingarna registreras systematiskt i kvalitetsregister.Av SPORs styrelse blev vi inbjudna att ta fram omvårdnadsvariabler och påbörjade ett samarbete, vilket har resulterat i flera nya möjligheter för operationssjuksköterskor att rapportera omvårdnadsdata till registret. Arbetet innebär att identifiera och definiera omvårdnadsvariabler som kan komma att ingå i det nationella kvalitetsregistret.Alla offentligt finansierade sjukhus i Sverige är anslutna till SPOR och data från operationsplaneringssystemen överförs varje dygn från klinikerna till det nationella kvalitetsregistret. I dagsläget finns 4,5 miljoner operationer registrerade i kvalitetsregistret, vilket borgar för en enorm möjlighet för kvalitetsutvecklingsarbeten och forskning inom alla delar av den perioperativa vården. *RfOp (sektion inom Svensk Sjuksköterskeförening)

Digitaliseringen av offentlig sektor är en nödvändig omställning som även med sig nya risker och problem. Patienter, personal och verksamhet är alla i farozonen när hälso- och sjukvårdens digitala system fallerar eller angrips. Presentationens fokus ligger på de otaliga verkliga händelser och identifierade sårbarheter som drabbat sjukvårdens digitala system samt hur dessa har kunnat uppstå och vilka effekter de kan ge.

A lecture that is 100% generated and held by an AI? A few years ago that might have sounded like a science fiction scenario, but with the current tools such as Replika, GPT-3, DALL-E, MidJourney and more, AI content is being produced in a very high speed. In this lecture, a combination of AI techniques will be used to generate a lecture, fully held by the AI avatar ANDI about what the various algorithms think about the advancement of AI in health care for diagnosis, treatment and support. 

Quantum technologies within healthcare and life sciences.

Enheten för informatik och standardisering i Västra Götalandsregionen (VGR) har ansvaret för att stödja verksamheterna inom hälso- och sjukvård när det gäller att benämna och definiera begrepp. Behovet av att kunna dela regionalt beslutade begrepp och termer gav upphov till utvecklingen av en begreppstjänst i VGR.