Programpunkter

The momentum around openEHR is on the rise. And we will remember the year 2022 as the year when all the big players in the healthcare landscape have embraced openEHR as the standard for data persistence. Microsoft, Dedalus, EY, and many many more have joined the openEHR community and as EY stated in its latest document, openEHR is the only international open health data standard that can cater for the complexity of health semantics and is designed for persistence.
In the session, we will hear it from the co-chair of the openEHR International, an organisation that is actively promoting lifelong, patient‑centric shared health records, future‑proof data, and clinical process support. Tomaž Gornik is an openEHR visionary who has been promoting openEHR and other open standards for more than 20 years, and who has a proven track record of delivering innovative turn-key solutions, as well as state-of-the-art technology, architectures, and processes.
What are the benefits that the openEHR standard and a modular ecosystem based on open data bring? What can we learn from openEHR cases across Europe? How can we build on the momentum of this year and what will the future in digital healthcare bring? In his lecture, Gornik will answer all of these questions, present the concrete use-cases and lessons learned with real-world deployments, and try to explain how could openEHR benefit the healthcare system of Sweden.

Projektet har undersökt hur openEHR-baserade svarsmallar kan skapas, införas och uppdateras i skilda system hos olika parter i en vårdprocess och hur den hos regionen inrapporterade och lagrade informationen kan överföras, lagras och analyseras hos externa intressenter av vårdinformation.En ”proof of concept” (PoC) har genomförts i en demomiljö där information från patologens bröstcancerprocess hos Region Östergötland har inrapporterats och överförts till kvalitetsregistret och den individuella patientöversikten för bröstcancer.För att förstå vilken information som skapas i vilket steg av vårdprocessen, samt var denna information återanvänds, har en informationsflödesanalys genomförts. Baserat på denna analys har svarsmallar för remiss, samt makroskopisk och mikroskopisk analys av bröstpreparat tagits fram.Både svarsmallarna (informatik och formulär för ifyllnad) samt integrationen mellan regionen och INCA har utvecklats i openEHR-standarden. Svarsmallarna implementerades både hos regionen och i Sectras kombinerade bild- och informationssystem IDS7.Projektet har genomförts i samarbete med Region Östergötland, Karolinska Universitetssjukhuset, Skånes Universitetsjukhus, Regionalt cancercentrum, Socialstyrelsen, Svensk Förening för Patologi, Sectra och TietoEVRY.Som ett nästa steg vill Karolinska Universitetssjukhuset använda sig av openEHR för att skapa upp och överföra datamängder för primäranvändning samt till kvalitetsregister.

Pascal, förskrivningsverktyget för dos-patienter, har implementerat nationella läkemedelslistan (NLL) och vill berätta om våra erfarenheter och hur det kan hjälpa hälso- och sjukvården i praktiken.

Den 13 april presenterade Regeringen en lagrådsremiss med föreslag till ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) som förtydligar möjligheten att använda välfärdsteknik. Lagförändringarna ät tänkta att träda i kraft 1 mars 2024.Regeringens syfte med lagändringarna är att skapa ett tydligt lagstöd för användning av digital teknik inom hemtjänsten och i särskilda boenden, då de anser att användningen av välfärdteknik bör öka.Talarna var författare till en underlagsrapport till den offentliga utredningen SOU 2020:14, som ligger som grund till lagförslagen. De kommer berätta om förslagen på lagförändringar och vad de kommer innebära i praktiken för kommuner och omsorgsgivare.

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Mellansnack med gäster

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Jämlik vård är ett prioriterat mål som ofta förs fram i den politiska debatten. Vad menar politikerna med Jämlik Vård? SPOR kan för ett stort antal operationstyper påvisa hur ojämlik vården är idag i Sverige. Väntetiderna för samma ingrepp skiljer sig ofta drastiskt mellan Regionerna.  I vart fall om man jämför de Regioner som ligger bäst och sämst till.  Väntetiderna skiljer sig även inom varje Region mellan de olika specialiteterna. Den genomsnittliga väntetiden för majoriteten av operationerna är numer ofta långt över målet på 90 dagar. Hur ska vi komma fram till en gemensam värdegrund för att uppnå en gemensam prioritering i Sverige? 

Varför är schemaläggning ett så komplext problem och hur kan ny teknik och avancerad matematisk optimering användas för att förbättra och förenkla schemaläggningsarbetet? 

Framtidens omsorg
Om minde än ett decennium är antalet ”äldre äldre” 50% fler, samtidigt som andelen förvärvsarbetande skattebetalare minskar. Vad väntar sig morgondagens äldre av den offentligt finansierade omsorgen? Vilka möjligheter ger digitaliseringen att skapa en bättre omsorg som räcker till fler? Och hur skapar vi förutsättningar för att både näringslivet och offentliga aktörer ska kunna bidra till och ta del av utvecklingen? 

Isabella Smolarski och Emma Långström är UX designers på ett Medtech företag som är vinnare av InUse och därmed den mest användarvänliga lösningen i Sverige 2020. "Vi ser på vård av kroniska sjukdomar som ett samarbete mellan patienten och vårdgivaren och att det handlat om att möta patienten där dom är i livet - alltså i vardagen i det riktiga livet utanför det korta samtalet med vården en gång om året."

GRAL är Västra Götalandsregionens utdataplattform - den centrala kärna som håller ihop och orkestrerar data och dess historik från regionens alla sjukhus-, journal-, diagnos-, ekonomi- och HR-system (med mera) och gör den tillgänglig på ett säkert sätt, på rätt plats, vid rätt tillfälle. Oavsett om det är AI, Machine Learning, forskning, standardrapportering, beslutsstöd eller ADHOC-analyser så finns stöd från GRAL. Plattformen använder sig bland annat av tekniker/metoder som datavirtualisering, ETL (Extrahera, Transformera, Ladda)  och datakatalog. 
"Vad är GRAL mer ingående? Hur fungerar det? Hur kommer man åt det? Hur ser framtiden ut (t.ex. med FVM/Millenium) Och vilka skarpa användningsfall finns det idag?"Är frågor som kommer att besvaras under denna dragning. 

Vi berättar om ett större initiativ kring distansmonitorering i Region Stockholm. Tre sjukhus, tillsammans med hemsjukvården, driver sju piloter kring fyra vanliga diagnoser i syfte att utveckla framtida lösningar. Vi har implementering som mål och blickar framåt för att bättre kunna möta patientens och vårdens behov.

Välkommen till sessionen “Real Life Evidence i digital vård” arrangerad av Svenska forskarnätverket för digital vård. Programmet pågår 10:30-14.30. I år presenterar vi utvecklingen inom digifysisk vård och och studier av framtidens AI-stöd. Ett genomgående tema är utmaningar och möjligheter med 1177 direkt. Detta är en unik möjlighet för dig att få insikt i den senaste forskningen.Under sessionen får du ta del av:Resultat från SKR-projektet "Hur klickar vi med vården?" Hur AI-verktyg för automatiserad anamnes och triage fungerar i praktiken ochHur patientsäkerheten genom digital triagering kan utvärderas. En panel med INERAs och Regioners företrädare diskuterar om 1177 direkt - som en ny digital ingång till vårdenEn överflygning av pågående forskningsprojekt om 1177 direkt i Sverige, samt vilka utvärderingar som planeras parallellt med implementeringLokala studier av bedömning, prioritering och hänvisning av patienter som söker primärvården, med exempel från Region Gävleborg och Region Skåne. Sessionen avslutas med en paneldiskussion om forskningsläget kring 1177 direkt och digital vård i framtiden. Där debatteras Real Life Evidence i digital vård, se programmet!

Most Nordic countries have created their own set of FHIR base profiles. There has not been harmonization between these efforts, rather each country has had their own internal process. However, harmonizing the base profiles would be really useful. A harmonized content format across the Nordic countries would allow a FHIR app developed in one country to be used in another without major modifications. It would also simplify sharing health data across borders.A new initiative is being launched to harmonize the FHIR base profiles across the Nordic countries.

Sweden is a leader in digital health, with a legacy in Life Science and Tech. The Swedish ecosystem has been accelerated by advanced digital infrastructure, high quality patient data, and cutting-edge support and diagnostic technologies. With a drive to continually improve healthcare with data-driven and AI solutions, Sweden ranks among the best performing countries for connected innovation, and the global demand for Swedish digital health solutions is high

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Just nu pågår flera nationella satsningar kring inrapportering till kvalitetsregister. eHälsomyndigheten lämnade i februari in sin förstudierapport och Nationella samverkansgruppen Data och analys  antog samma månad sin gemensamma plattformsstrategi. Stödjer dessa initiativ varandra eller konkurrerar dem?

E-hälsomyndigheten och regionerna presenterar samarbetet mellan staten och de regionala aktörerna för att bygga en gemensam digital infrastruktur i Sverige. Vi kommer att diskutera behovet av en infrastruktur för att säkerställa en effektiv informationsförsörjning inom vårdsektorn, med det gemensamma arbetet med att utforma en säkerhetslösning för Nationella läkemedelslistan som exempel. Deltagarna kommer att få lära sig mer om de aktuella utmaningarna och möjligheterna för samarbete inom detta område.

Forskningsprojektet "Hur klickar vi med vården?" Är en vetenskaplig studie av den digifysiska utvecklingen inom svensk primärvård och initierades hösten 2022 av SKR. Utförare är en grupp forskare vid Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping.  Studien är pågående och avser att utifrån en mixed method ansats analysera registerdata och beskriva utvecklingen av patienters digitala och fysiska kontakter och vårdmönster inom primärvård/första linjens vård under tiden januari 2020- december 2022. Studien är en uppföljning och vidareutveckling av studien "Digitala vårdmöten med läkare" och inkluderar utöver intervjuer med patienter och professionella "användare" även en omvärldsanalys av vilka tjänster som utvecklats och testats under de senaste åren i samband med  & efter Covid..