Sessions

Nationell arkitektur - vad innebär det? Vad är referensarkitektur? På vilket sätt stödjer det regioner och kommuner vid kravställning och implementation? I denna föreläsning reds begreppet referensarkitektur  och dess syfte ut. Vidare ges även exempel på olika typer av referensarkitekturer som finns eller är under utveckling.

Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, presenterar kommande satsningar och utlysningar där ni som vill vara med och driva utvecklingen inom hälsodata kan engagera er, samarbeta och söka medel.

The EU Commission has with the EHDS fierce expectations regarding content and timing, pursuing a seemingly somewhat independent and self-determining approach. Denmark seeks to influence, that European interests, legislation, and standards complement each other, with standards of high quality and democratic legitimacy.

I Stockholm finns idag regionalt framtagna vårdplaner för fall, trycksår och undernäring. Sedan ICNP blev ett eget svenskt språkurval i Snomed CT har ett arbete gjorts för att mappa omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder mot ICNP. Frågan är hur mycket ICNP täcker av informationen som finns i regionens standardiserade vårdplaner och hur mycket som kan mappas mot andra Snomed CT begrepp.

Under hösten 22 och våren 23 har lösning för digital kostregistrering rullats ut i verksamheterna inom särskild boende i Östersunds kommun. Lösningen är vad vi vet i dagsläget enda lösning som är anpassad för kommunal vård och omsorg. Vi kommer visa hur det fungera i vardagen och vad är personalens upplevelse av lösningen. Vad har varit lätt, vad har varit svårt, vart är vi idag och vad är näste steg...

En storskalig digifysisk näravårdomställning har börjat: Vi skiftar till proaktiv, digital ingång för uppföljning av kronisk sjukdom. Vi kan nu lämna reaktiva och manuella arbetssätt bakom oss, och på ett bättre sätt hjälpa halva befolkningen som har kronisk sjukdom. I föreläsningen  beskrivs hur det kan ske i ordinarie primärvård med hjälp av 4 primärvårdsanpassade verktyg: en digital kommunikationsplattform + automatiserad dataöverföring + ett kvalitetssystem + ett integrerat beslutstöd. Vi har nu bättre möjligheter än tidigare att faktiskt ägna vår tid åt det vi är utbildade för: bedömning, prioritering och behandling - oavsett kontakttyp - och praktiskt använda oss av kunskapsstyrningens arbete för en jämlik vård.

Hälso- och sjukvård är genuint på tårna när det gäller Krisberedskap. I själva verksamhetens natur ligger det mycket av att hantera det o-planerbara och oväntade. Sinnebilden är -akuten- (ER) där man skall ha beredskap för olika scenario, det ska gå fort att gå från ”stand-by” till full verksamhet.Det är inte en slump att denna miljö är så tacksam för fictionens alla verk. Läs TV Serier. Men hur bygger man upp, utvecklar och hur upprätthåller man krisberedskap över tiden?

Since 2021, the Swedish Medical Products Agency has been building AI competence and capacity to meet regulatory needs and enable intelligent automation. In this session we present both in-house development projects and regularory activities within the EMA network.

How can digital therapeutics and software based medical devices play a role in healthcare innovation?
Using them as tools for innovating and rethinking treatment pathways, this creates leeway to improve efficiency for healthcare professionals and personalised care for patients. Katrina Laks shares the story of Migrevention, her own experience and the hurdles and possibilities for software-based medical devices in changing the mindset for the future of healthcare.

2020-2022 har Kalmar via SKR varit en av modellkommunerna för äldreomsorgens digitalisering . Detta arbete har gett ett rejält extra skjuts åt Kalmars digitalisering. Jakten har nu börjat mot att bli årets ehälsokommun 2025 med AI, sensorer och hygientoaletter.Michael Ländin, är Ordförande för äldreomsorgen i Kalmar kommun, ersättare i riksdagen och har en bakgrund som techentreprenör.

Socialstyrelsen förvaltar Snomed CT, ett begreppssystem med framförallt kliniska termer. Löpande ansvarar Socialstyrelsen för att nya begrepp som lagts till i den internationella versionen översätts till svenska. Två gånger om året, under en tidsperiod om max tre månader, ska cirka 4000 nya begrepp översättas och få en term som svensk sjukvård känner sig bekväm med. I denna föreläsning får vi höra om principer i översättningen och utmaningen i att få de svenska termerna språkligt korrekta, entydiga och samtidigt smidiga, på det sätt som följer Snomed CT:s regelverk.

Presentationen beskriver kortfattat vad EHDS är i form av lagförslag men också som internationell digital infrastruktur med effekt på bland annat standarder, specifikationer och utbytesformat för hälsodata även på nationell nivå. En aktuell lägesrapport ges även från pågående EU-förhandlingar om lagförslaget, samt från de EU-projekt där EHDS redan nu tar form.

Trygghetsskapande samtal med personcentrerad uppföljning i Vård-och omsorgskollenVård-och omsorgskollen är ett verktyg för att följa upp vården för personer som kan ha svårt att fylla i enkäter eller själva ge återkoppling. Genom att ställa några enkla frågor på telefon eller vid ett möte, kan du skapa trygghet för personen, och systematiskt följa upp hur hen upplever kontinuitet, delaktighet, tillgänglighet, samordning och trygghet.

Medlemsföretagen i Vårdföretagarna, TechSverige, Swedish Medtech och Lif står för en betydande del av både kunskap och utvecklingskraft i vård- och omsorgssektorn, och nu planerar branschorganisationerna ett nytt konkret samarbete som kan bidra till att realisera regeringens mål med en nationell digital infrastruktur för vården och EU-kommissionens arbete med EHDS. Går det att enas om gemensamma format för hälsodata som fungerar mellan en mångfald av vårdgivare som använder olika IT-system, och hur kan privata vårdgivare, tech- och Life Science-företag bidra med att prova ut hur detta kan lösas? Med gemensamma initiativ vill vi att hälsodata ska komma till största möjliga nytta för patienter, vårdgivare, forskare och innovatörer. 

Vinnväxtinitiativet DigitalWell Arena är skapat ur den värmländska kraftsamlingen och har sedan start 2019 samlat över 700 aktörer i ekosystemet för att fler ska kunna leva ett hälsosammare liv och att vi ska kunna klara de komplexa samhällsutmaningarna kopplat till hälsa som ligger framför oss.Mari Banck och Marie Granander berättar om hur initiativet arbetar för att öka interaktionen mellan offentliga aktörer och företag, stimulera till etableringen av internationella ramverk för kvalitet, samt bygger stöd för validering, test och utbildning som ger trygghet och ökar kunskapen för digital hälsoinnovation.

Use of international standards is increasingly relevant for national e-health development. The international standardization organizations strengthen their cooperation and work targeted on common functional areas. At the same time, the EU is strengthening its work for the common use of standards in Europe. In order to achieve a faster development of solutions using the standards that affect us, the Nordic countries have strengthened their cooperation on standardization through the Nordic Council of Ministers' work on e-health.

Spåret "Nyttan med hälsodata: Här och nu, och i framtiden" är en träffpunkt för alla som tror på nyttan med hälsodata. Det är många aktörer som redan nu agerar. Spåret ger exempel från verkligheten och duckar inte för de etiska dilemma som följer med användningen av hälsodata.

Med Skånes Digitala Vårdsystem, SDV blir det möjligt för SSK att registrera Diagnos/Hälsoproblem i en gemensam tvärprofessionell komponent, synlig för alla. ICNP ligger som standardkodverk i systemet för SSK med samma funktionalitet som ICD-10. Omvårdnadsdiagnosen förs även över till tex den tvärprofessionella epikrisen, vilket säkerställer att nästa vårdnivå erhåller information ur såväl medicin- som omvårdnadsperspektiv.Med SDV har också olika beslutsstöd integrerats, vilket säkrar att vissa omvårdnadsåtgärder verkligen utförs. Ett exempel är att patienter 65 år och äldre, vid inskrivning, alltid kommer att riskbedömas för fall då systemet per automatik har genererat en sådan åtgärd. Praktiska exempel kommer att visas på hur SSK i SDV erhåller beslutsstöd och hur hen kommer att dokumentera i patentens journal.

En ny logik för uppföljning - introduktion till utvecklat ramverk för uppföljningIdag domineras uppföljningen av vården av att följa upp enskilda insatser. Tyngdpunkten ligger på resultatmått och mindre på vad som utgör viktiga utgångspunkter för att uppnå resultat. De resultat som följs upp utgår ofta från ett ”produktionsperspektiv” snarare än patienternas och brukarnas perspektiv. Dagens uppföljning bidrar inte heller i tillräckligt stor utsträckning till aktivt lärande utan är snarare inriktad mot rapportering. Vi behöver förstå mer om vilka arbetssätt som leder till vilka resultat och skapa ett gemensamt lärande mellan alla intressenter i utvecklingen. Av dessa skäl behöver vi inte bara titta på vad som ska följas upp – utan även på hur uppföljningen bedrivs och hur den bidrar till omställningen till en nära vård.