Programpunkter

I Covid-19 pandemin har det från flera håll kommit initiativ om att kunna visa digitala intyg som kan vara en hjälp att minska smittspridning. Det gäller dels intyg om nylig test för virus men också immunitetsintyg som visar antikroppar eller vaccination. Föredragshållaren är med i WHOs expertgrupp som standardiserar ett globalt digitalt resedokument.

Användningen av alla tjänster och kanaler inom 1177 Vårdguiden har ökat explosionsartat under pandemin. Belastningen på 1177 på telefon har tidvis varit enorm, då flera hundra tusen personer försökt komma fram till sjukvårdsrådgivningen varje dag. Många miljoner människor har varje månad besökt 1177.se för att få aktuell information, hitta rätt vårdkontakter, logga in för att beställa covid-19 test och få sitt provsvar, läsa sin journal, boka tid och kommunicera digitalt. Användningen har utvecklats på olika sätt i olika målgrupper och allmänhetens inställning till tjänsterna har utvecklats. Föreläsningen innehåller en illustration av 1177 Vårdguiden under den händelserika perioden och en analys av användarnas beteenden och uppfattningar, som kan bidra till lärdomar som grund för fortsatt utveckling av konceptet 1177 Vårdguiden.

Privatläkarna tog mitt under brinnande pandemi beslutet att digitalisera verksamheten. Att endast ersätta fysiska besök med video skulle inte skapa några effektivitetsvinster på sikt och man tog istället tillfället i akt att ta ett helhetsgrepp kring digitaliseringen. Målbilden var att förbättra såväl tillgänglighet och flexibilitet för patienterna som att skapa en mer hållbar arbetsmiljö samt smidigare patientflöden och processer. På två veckor lyckades Privatläkarna styra om hela 40 procent av inkommande telefonsamtal till den digitala ingången. Hela 50 procent av patienterna får svar inom 30 minuter och 90 procent får svar inom 90 min. Av patienterna skulle 94.4 procent rekommendera tjänsten till någon annan och 97 procent uppger att det fått tillräcklig information efter avslutat ärenden. Gemensam målbild och mod att förändra arbetssätt, processer och flöden är framgångsfaktorer bakom den snabba omställningen. Ulrika Swegmark, VD och Pernilla Henriksson, verksamhetschef från Privatläkarna delar med sig av sina erfarenheter kring vad som krävs för framgångsrik digitalisering på kort tid. 

Cederkliniken Praktikertjänst i Piteå har flera förändringsprojekt i bagaget. De påbörjade sin digitaliseringsresa januari 2017 och har sedan mars 2020 erbjudit sina patienter en digital ingång via hemsidan för vårdkontakter via chatt eller video. När möjligheten att ta emot patienter fysiskt begränsades på grund av Covid-19, blev den digitala ingången den primära kontakten för patienterna. Precis som hos andra vårdcentraler, utgörs en betydande andel av Cederklinikens patienter av äldre multisjuka och kroniskt sjuka patienter. När det stod klart att Covid-19 inte var något övergående, identifierade personalen på Cederkliniken ett antal innovativa förändringar för att kunna möta tillströmningen av patienter, oroliga över Covid-19 men också för att kunna fortsätta hjälpa deras befintliga patienter. Ta del av Cederklinikens förändringsinitiativ och hur de ställde om verksamheten till följd av Covid-19 när Petter Tuorda, verksamhetschef på Cederkliniken Praktikertjänst, delar med sig sina erfarenheter från hur man främjar innovation och förändringsförmåga i vården.

Genom god samverkan skapades på rekordtid ett självhjälpsprogram för oro kring Covid-19. Programmet är nu tillgängligt för invånare i stora delar av Sverige. Det här är ett exempel som visar att det går att göra mycket på kort tid om man samarbetar.Stöd och behandlingsplattformen är en nationell tjänst som har potential att driva digitaliseringen i vården. Stärkt samarbete är nödvändigt för att få en snabbare utveckling. 

What kind of effects has the COVID-19 epidemic had on the healthcare service system in Finland?

När pandemin slog till prioriterades vården till att förbereda sig för att isolera och behandla patienter med covid-19. Stora delar av vården stod istället helt still eftersom patienter inte längre får besöka vården med luftvägssymtom och många vårdpersonal får stanna hemma på grund av milda förkylningssymtom. Barnsjuksköterska Anna Österberg berättar om den digitala transformation som mottagningen blixtsnabbt ändrade om till och visar hur en lyckad uppföljning kan se ut på distans via en demo live.

Pandemin ändrade allting och ingenting kommer att bli som förr - efterfrågan på digitala arbetssätt med möjlighet till vård på distans av patienter med kroniska eller andra långvariga tillstånd har vuxit lavinartat under pandemin. Fördelarna av att kunna erbjuda vård på distans och att arbeta på ett nytt sätt har blivit uppenbara och nödvändiga får både patienter och vårdpersonal den senaste tiden. Du kommer att ta del av konkreta erfarenhetsåterkopplingar av att förse vården med digitala lösningar som innebär ändrade arbetssätt. Du kommer att få höra hur utbyte av vårddata på distans mellan patient och vårdgivare kan underlätta att tackla krisen, att skydda de sköraste patienterna, att minska smittorisken hos både patienter och personal och hur distansmonitorering möjliggör tidigare hemgång.
Du får en skildring av en minst sagt turbulent, händelserik och annorlunda resa genom stormen som pandemin utlöst och hur evidensbaserade digitala lösningar gör skillnad och hur vi tillsammans kan blicka framåt. Välkommen att lyssna!

Pandemin 2020-21 kommer att gå till historien på många sätt. Aldrig tidigare har det t.ex. gått så fort från start till mål att ta fram och godkänna nya vacciner. Men hur var det möjligt att godkänna så fort? Hör utredare från Läkemedelsverket berätta om det intensiva arbetet på internationell och nationell nivå när de första covid-19-vaccinerna skulle godkännas. Utredare som jobbade dag och natt, satt i EU-möten och nationella möten parallellt och samtidigt svarade på mediasamtal. Hör om spännande ögonblick vid de sameuropeiska möten som ledde fram till att EU-kommissionen gav sitt ja. Hur nationella parter samverkade som aldrig förr för att så snabbt som möjligt få produktinformationen ända ut till vårdinformationssystemen. Vad kan vi lära oss om sådan samverkan inför framtiden?

Coronapandemin har fungerat både som gas och som broms på e-hälsoområdet.Stora förändringar var möjliga på kort tid – dock framför allt ökad användning av befintlig teknik, till exempel distansbesök. 

The long-haul effect of the pandemic has created unprecedented healthcare challenges. On one hand, COVID-19 patients are still battling with post-recovery symptoms and many can experience long-lasting respiratory or cardiovascular issues. On the other hand, the fastly aging population continues to put pressure on the already congested healthcare system to accommodate chronic disease management. Under this context, remote health monitoring has important roles to play in assisting both patients and providers.

Detta är historien om resan från att covid-19 bara var en smitta som inte skulle slå hårt på Sverige, till idag då det är en pandemi som kräver en storskalig testverksamhet utanför sjukvårdens väggar och som inte ska kräva vårdresurser eller vårdens material.Vi tar er med på en resa och en inblick i hur verksamheten har byggts upp, samarbeten med myndigheter och regioner och vi visar på framgångsfaktorer och vi bjuder även på en hel del misstag och avslutar med insikter och råd till framtidens beslutsfattare.