Programpunkter

Införande av egenmonitorering - vad krävs och vad är regionernas planer och taktik?

Detta är pass 3/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass beskriver vi vad vi behövt göra för att kunna styra rätt ärende till rätt medarbetare, hur ärenden eskaleras om det ej omhändertas i tid och hur vi tänkt kring samverkan i både primärvård och sjukhusbaserad öppenvård.

Detta är pass 7/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass beskriver vi hur vi genomfört implementeringen i olika faser och hur vi nyttjar befintlig linjestruktur i förberedelserna. Det blir också en genomgång av vad vi gjort bra och vad vi sannolikt hade gjort på ett helt annat sätt. Slutligen redovisar vi de utvecklingsplaner vi har kring Min Vård Gävleborg i närtid.

Säker identitets- och behörighetshantering ser till att rätt person får åtkomst till rätt information inom vård och omsorg.

Distansövervakning är ett självklart steg i digitaliseringen, men missar vi det uppenbara målet i vår iver att mäta allt vi kan?

Distriktssköterska Katarina Blocksjö talar om hur omställning till proaktiv arbetsmetodik genererat värdefull, objektiv klinisk information, samt diskuterar resultat från data insamlade efter 5 månaders användning av ”smart” sensorbaserad lösning

Masterclass@vitalis En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av delegaterna är möjlig

Vi presenterar en bild av Socialstyrelsens arbete med omställningen till en god och nära vård. Vi ger en lägesbild utifrån den uppföljning som Socialstyrelsen gör på området och lyfter utmaningar och framgångsfaktorer. 

Läkemedelsbehandling är ett fundament som hela hälso- och sjukvårdssektorn vilar på. Det är det mest använda verktyget i vårdens verktygslåda och spelar en avgörande roll i behandling, prevention, utredning och diagnostik. De sista årens mänskliga utmaningar har också satt fokus på betydelsen av den nära kopplingen mellan vetenskap, verksamhet och läkemedelsutveckling, produktion, försörjning samt läkemedelshantering. Såväl inom som utanför EU behövs en samverkan med standardiseringsorganisationer för att uppnå ett gemensamt strukturerat arbete med informatisk utgångspunkt. 

In Denmark standardisation takes places in a number of organisations, at different levels with different purposes and responsibilities, reflecting quite a number of stakeholders and their interests. International standards (ISO TC 215, CEN TC 251, HL7) are well-respected and form the basis, but need further elaboration, profiling and realization for the actual support of the business, across the many parties involved. At the same time, the it domain faces ever increasing demands, evolutionary trends and new technological opportunities implying potential value for the domain of the clinicians and patients. Both domains are changing are boundaries are shifting, impacting future standards as well.

Presentationen beskriver det arbete som har utförts inom kommitten för hälsoinformatik på SIS (Svenska institutet för standarder) Experter som deltagit i arbetet berättar om bakgrund och resultat av arbetet, samt hur det är möjligt att uppnå digital spårbarhet av implantat med hjälp av den tekniska specifikation som tagits fram.

Prostate cancer diagnoses are uncertain in up to 40% of all cases. Unnecessary impotence and incontinence, or in worst case death, can be prevented by diagnoses of higher precision.PAS, Prostate Analysis System, is an AI-based prostate cancer risk grading system developed by Spearpoint Analytics AB in a co-operation with the world renown Martini Klinik in Hamburg. The challenge is to decide “what treatment when” and today’s standard analysis technique (from the 1960´s) has problems with low correlation to outcome and variation in grading by different pathologists. PAS improves both the quality and the reproducibility of the risk analysis which leads to more accurate treatments.

Hemsjukhuset 3.0 är ett nystartat projekt med fokus på nya arbetssätt och en digital IoT-plattform för att knyta ihop patient, kommun och region. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen.

De senaste åren har användningen av e-tjänsterna i vården ökat markant. Men hur upplever patienter att e-tjänsterna fungerar i deras vardag? Vad är det som gör att de känner sig trygga och delaktiga?Digital utvecklingsavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genomfört en undersökning baserad på patienter och närståendes upplevelser av att använda e-tjänster i samband med sin hälso- och sjukvård. Resultaten visar bland annat att e-tjänsterna och den digitala vården upplevs som tidsbesparande, ökar tillgänglighet samt underlättar vardagen för patienten, men också att de för med sig nya utmaningar så som hur vi skapar trygghet och tillit i den digitala vården och hur vi kan förbättra den digitala tillgängligheten.I denna föreläsning kommer vi att presentera resultaten från denna undersökning och diskutera områden där vi ser att det finns en möjlighet att kunna förbättra användarupplevelsen för patienterna. Vår förhoppning är att detta ska kunna inspirera till utveckling och förbättring av de digitala tjänsterna som ger en ännu mer delaktig och trygg digital patient. Kort film om undersökningen

Remote Patient Monitoring data combined with existing health records data provides the opportunity to predict events such as mortality, hospital readmission and flare-ups in long-term conditions using AI. The UK is leading the applied application of AI technology to long-term condition management through an NHS funded project with Lenus Health Ltd. The project aims to operationalise AI models to predict patient events in COPD/KOL suffers using unique datasets developed from Remote Patient Monitoring. 

Nationell läkemedelslista ställer krav på samordnade arbetssätt mellan läkare vid ordination och uppföljning av läkemedel inte minst eftersom patienten på ett helt annat sätt än tidigare blir delaktig i arbetet. Men föreskrifter, IT och invanda arbetssätt i vård och på apotek sätter alla gränser för utvecklingen av gemensamma samordnade arbetssätt. Vad händer om vi gör tvärtom? Vad händer om vi ser föreskrifter, IT-lösningar och arbetssätt inte som begränsningar utan förändringar av dessa som en konsekvens av möjligheterna med digitalisering? En förutsättningslös diskussion om morgondagens arbetssätt kring läkemedelslistan i hemmet, i vården och på apotek. 

In Finland, constant efforts have been made during the past years to create disease specific quality registers that enable gathering and analyzing clinical data on national level.A common platform for collecting data from different sources is used in many diseases by several hospitals in Finland. The different hospitals have their own data base but the clinical content is same for all allowing the national benchmarking between the hospitals. Data harmonization and standardization is going on even on European level allowing the high-quality data to be more effectively used for international research and to be efficiently combined with other data sources.The disease specific platform gathers relevant data automatically from the hospitals’ electronic health record systems, from the healthcare professionals and from the patients. This database can be utilized for reports and analytics, research, benchmarking and for many other purposes to improve the quality of care and to develop better treatments in the future.

Detta är pass 6/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass redogör vi varför vi valt att avbryta samarbetet med övriga regioners 1177-VPT-verksamheter och det stora omställningsarbete det inneburit lokalt, både tekniskt och avseende arbetssätt.