Programpunkter

CRUSH Covid som är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. Projektet har under covid-19 pandemin publicerat epidemiologiska veckorapporter baserat på både testberoende och testoberoende datakällor. I sin presentation lanserar han begreppet befolkningscentrernas epidemiologi.

Att tappa eller bli fråntagen sin initiativförmåga att kommunicera är en kraftig försämring av livskvalitet. Att ofrivilligt komma längre ifrån sin familj för att dagens teknik är för svår skapar isolering och ensamhet. Närmare 6 av 10 uppger att de känner sig ensamma runt omkring på våra äldreboenden i Sverige.

Kunskapsstyrning = informationsstyrning = kunskapsstyrning? Nationellt system för kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården, så att kunskapen både finns tillgänglig och används i varje patientmöte och kan nyttjas för att analysera hälso- och sjukvårdens verksamhet och resultat. En grundläggande förutsättning i detta är en fungerande informationshantering, med en gemensam syn på vilken information som krävs samt hur den bör struktureras och uttryckas enhetligt. Vi berättar övergripande om kunskapsstyrningssystemet och hur arbetet med strukturerad information kopplas in i det samt djupdyker i några av de initiativ som regionerna har valt att satsa på: en regiongemensam arbetsgrupp för användning av Snomed CT, enhetlig dokumentation avseende levnadsvanor och strukturerad dokumentation inom patologin. 

Paneldiskussion och möjlighet till dialog i rummet

Co-creation of public healthcare and delivery of digital care for the future 

Hur ser den digitala utvecklingen ut i kommunerna 2022? Socialstyrelsens rapport visar nuläget gällande kommunernas implementering av välfärdsteknik och e-hälsa, utvecklingen över tid och belyser skillnader inom olika verksamhetsområden och mellan kommunstorlekar. 

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen och för korrekt behandling krävs avancerad diagnostik, vilken utförs av patologer. Stora regionala skillnader i diagnostik, kompetensbrist och bristande tillgänglighet gör att patienter behandlas olika beserat på bostadsort. Genom AI-baserade beslutsstöd för patologi har vi nu möjlihet att radikalt förbättra för cancerpatienter och tillgängliggöra precionsmedicin för hela landet. Johan Hartman är läkare och professor i patologi vid Karolinska Institutet och medgrundare till startup-företaget Stratipath. Johan är ansvarig för bröstcancerdiagnostiken vid Karolinska Universitetssjukhuset och även vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening för Patologi.

Operationskapacitet är en värdefull resurs. Vi har utvecklat en datavisualiseringmodell som tillhandahåller uppdaterad information i realtid som möjliggör en behov- och resursbaserad planering och styrning.

Inom klinisk patologi analyseras vävnads- och cellprover för att ställa diagnos. Patologernas utlåtanden används av såväl onkologer, radiologer, urologer och kirurger, men dessa professioner arbetar vanligtvis i olika it-system. Standardiserad och strukturerad dokumentation av undersökningarna stödjer att utlåtanden görs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap. Det kan även underlätta informationsöverföring mellan it-system och bidra till att öka återanvändbarheten av informationen för olika ändamål. Vi presenterar hur Karolinska universitetssjukhuset digitaliserar patologiprocessen och om ett nationellt arbete som besdrivs inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning. Vi kommer också att berätta om hur vi samverkar för att uppnå mål och förväntade nyttor.

Detta är pass 5/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. Detta pass är uppdelat i 2 helt olika delar, dels en redogörelse för de informationssäkerhetsmässiga utmaningar vi mött och dels en beskrivning om våra ambitioner och lösningar för att bättre kunna hantera våra patienter med kroniska besvär.Vi försöker också redovisa vår syn på det digitala ekosystemet i vården, låt alla blommor blomma eller one app to rule them all?

Svenskt Perioperativ Register har idag uppgifter om hur de verkliga väntetiderna har varit för över 3,7 miljoner operationer från år 2016 och framåt. Redan innan 2020  hade vi i Sverige bland de längsta vårdköerna i Europa, och sedan kom Coviden! SPOR kan beskriva hur Coviden påverkade våra operationsresurser i olika Regioner.  Kommer även att presentera hur SPOR utan dubbelregistreringar kan ta fram ett antal rapporter som kan påvisa kvalitetsparametrar kring patientgrupper och hur dessa omhändertas på olika operationsavdelningar i Sverige.

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering i primärvård
och nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar. Införandet har skett parallellt med den pandemi som pågått vilket
inneburit en utmaning. Mjölby Vårdcentral har valt att
först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningen
genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och
video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Från att ha
haft årskontroll för vårdcentralens hypertonipatienter på en halvtimme på plats
på vårdcentralen kan det nu genomföras en tredjedel av tiden via video. Mjölby
Vårdcentral  berättar om sin införanderesa
under den brinnande pandemin, deras lärdomar, hur dom praktiskt gör och tänker
framåt.

E-hälsomyndigheten presenterar arbetet med Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Förstudien utreder vilka förutsättningar som finns för en digital nationell infrastruktur avseende tekniska, juridiska, semantiska och organisatoriska förutsättningar. En gemensam statlig nationell infrastruktur ska öka nyttan och underlätta och minska administrationen för regioner, kommuner och statliga myndigheter. Förstudien presenteras i sin helhet i en slutrapport i februari 2023.

Standardisering inom eHälsa i Sverige

National Digital Services in Social & Healthcare before and during COVID-19, case Finland

Lokal implementering eller flygtorns verksamhet vid införande av distansmonitorering inom primärvården? Empirisk erfarenhet och forskning. 

Områdesprofilerna i Region Östergötland ger varje vårdcentral och dess samarbetspartners en samlad bild av hälsan i närområdet. I Östergötland har vårdcentralerna sedan 1/1 220 ett utökat områdesansvar. Det innebär att de i samverkan med andra aktörer ska ta ansvar för såväl patienternas som befolkningens hälsa. Som ett stöd i detta har områdesprofilerna arbetats fram.

Socialstyrelsen vill bidra till en sammanhållen och effektiv nationell kunskapsstyrning. Strukturerade och kodade nationella riktlinjer och kunskapsstöd är en viktig möjliggörare för att nå målet. 
Vi kommer att diskutera:- Målbild för digitala kunskapsstöd – till vilka ska våra olika digitala kunskapsstöd vända sig och hur möter vi just deras behov?- Vilka utvecklingssteg måste vi ta, på egen hand och tillsammans med övriga aktörer i den nationella kunskapsstyrningen.  - Våra lärdomar så här långt – från informationsspecifikation till verktyg för att författa kunskapsstöd. 

Inom Kalmar län pågår ständiga förändringsarbeten inom vården och omsorgen, inte minst avseende digitalisering och förflyttning mot en Nära vård. Inom länets habilitering och rehabilitering pågår sedan våren 2021 ett gemensamt förändringsarbete mellan kommunerna och Regionen med stöttning av eHealth Arena, https://www.ehealtharena.se/ .Vi vill i denna session berätta om våra erfarenheter med att skapa hållbara förändringar som efter införandet av lösningar ger effektivare arbetssätt, uppfyller invånarnas behov och skapar tydligare krav till leverantörer.

För att de personcentrerade sammanhållna vårdförloppen ska nå sin fulla potential och skapa verklig nytta för patienter och vårdpersonal behöver IT systemen på riktigt bli det stöd som de är tänkta att vara. Västra Götalandsregionen berättar om hur de planerar att låta verksamhetens krav på funktion och informationsstruktur mejsla fram bästa möjliga stöd för vårdförloppen i Millennium