Programpunkter

Detta är pass 5/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. Detta pass är uppdelat i 2 helt olika delar, dels en redogörelse för de informationssäkerhetsmässiga utmaningar vi mött och dels en beskrivning om våra ambitioner och lösningar för att bättre kunna hantera våra patienter med kroniska besvär.Vi försöker också redovisa vår syn på det digitala ekosystemet i vården, låt alla blommor blomma eller one app to rule them all?

 Inom uppdraget God och nära vård på Socialstyrelsen har vi tagit fram flera kunskapsstöd och utbildningar samt annat material för att sprida kunskap.Genom utbildningsportalen samlas webbutbildningar och tillhörande material på ett ställe och här ska vi berätta om det materialet och hur det kan användas i omställningen till God och nära vård. Vi berättar också om Kunskapsguiden som en källa till information. 

Inom Kalmar län pågår ständiga förändringsarbeten inom vården och omsorgen, inte minst avseende digitalisering och förflyttning mot en Nära vård. Inom länets habilitering och rehabilitering pågår sedan våren 2021 ett gemensamt förändringsarbete mellan kommunerna och Regionen med stöttning av eHealth Arena, https://www.ehealtharena.se/ .Vi vill i denna session berätta om våra erfarenheter med att skapa hållbara förändringar som efter införandet av lösningar ger effektivare arbetssätt, uppfyller invånarnas behov och skapar tydligare krav till leverantörer.

Reglerna för medicinteknik har skärpts – den nya EU förordningen, Medical Device Regulation (MDR) har trätt i kraft. Det är samma regler som gäller i hela EU och 2024 måste alla medicintekniska produkter uppfylla de skärpta kraven fullt ut.
Vad innebär de skärpta kraven och regeländringarna för branschen, för vården, patienter och de som är kravställare för upphandlingar där medicintekniska produkter ska användas?
Vad innebär de skärpta EU-kraven för medicinteknik just för mjukvaruprodukter som används som beslutsstödsystem för distansmonitorering av patienter? Det finns många frågor, okunskap och väsentliga konsekvenser för hela branschen som få pratar om. Thomas Bergqwist som har decennier av erfarenhet kring kvalitetsarbete med medicintekniska produkter försöker att bringa lite mer ljus i detta område.

Inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning har en arbetsgrupp bildats för att bidra till enhetlig dokumentation och uppföljning av levnadsvanor. Arbetsgruppen med medicinskt sakkunniga och informatiker har tagit fram screeningfrågor för att fånga patienters levnadsvanor, och arbetar med att beskriva hur informationen kan dokumenteras enhetligt och strukturerat för att kunna återanvändas i olika sammanhang. Vi beskriver resultat och erfarenheter av detta arbete. 

Vi verkar för en certifiering och på sikt en medicinsk tilläggsspecialitet i Klinisk informatik - ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i gränsområdet mellan medicinsk vetenskap, kunskap och praktisk sjukvård, med inslag av IT och terminologi men även moment från statistik/datavetenskap, medicinsk teknik, språk- och kognitionsvetenskap inkl AI, filosofi (ontologi, etik), säkerhet och juridik.En certifierad klinisk informatiker ska ha kunskap om bl.a.samband mellan klinisk dokumentation och hantering av medicinsk kunskap och hur dessa knyts samman via vårdinformationssystemhur verksamhetsbehov kan beskrivas avseende informationsinnehåll och arbetsflöden, bl.a. vid upphandling och konfigurering av informationssystemanvändbarhet och kognitiv ergonomi för att bidra till bra arbetsmiljö för vårdens medarbetare möjligheter till besluts- och kunskapsstöd som stöd för kloka beslut inom olika medicinska verksamhetsområden  

National Digital Services in Social & Healthcare before and during COVID-19, case Finland

För att de personcentrerade sammanhållna vårdförloppen ska nå sin fulla potential och skapa verklig nytta för patienter och vårdpersonal behöver IT systemen på riktigt bli det stöd som de är tänkta att vara. Västra Götalandsregionen berättar om hur de planerar att låta verksamhetens krav på funktion och informationsstruktur mejsla fram bästa möjliga stöd för vårdförloppen i Millennium

Socialstyrelsen vill bidra till en sammanhållen och effektiv nationell kunskapsstyrning. Strukturerade och kodade nationella riktlinjer och kunskapsstöd är en viktig möjliggörare för att nå målet. 
Vi kommer att diskutera:- Målbild för digitala kunskapsstöd – till vilka ska våra olika digitala kunskapsstöd vända sig och hur möter vi just deras behov?- Vilka utvecklingssteg måste vi ta, på egen hand och tillsammans med övriga aktörer i den nationella kunskapsstyrningen.  - Våra lärdomar så här långt – från informationsspecifikation till verktyg för att författa kunskapsstöd. 

E-hälsomyndigheten presenterar arbetet med Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Förstudien utreder vilka förutsättningar som finns för en digital nationell infrastruktur avseende tekniska, juridiska, semantiska och organisatoriska förutsättningar. En gemensam statlig nationell infrastruktur ska öka nyttan och underlätta och minska administrationen för regioner, kommuner och statliga myndigheter. Förstudien presenteras i sin helhet i en slutrapport i februari 2023.

Nya digitala metoder för behandling av hypertoni formar framtidens vårdmodeller för kronisk sjukdomHypertoni är en livslång och mestadels asymtomatisk sjukdom som kvantitativt utgör den viktigaste riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom och död i världen. Trots omfattande kunskap inom området är behandlingsresultaten från nuvarande metoder fortsatt dåliga. Globalt behandlas endast 40% av patienterna med högt blodtryck, och bland dessa har mindre än 35% ett kontrollerat blodtryck. Ett vårdkoncept för kronikerpatienterVård på distans genom monitorering där man utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer väntas få stor betydelse för sjukvårdens framtida organisation. Blodtrycksdoktorn är exempel på ett ny vårdmodell för behandling av patienter med högt blodtryck  där hemblodtrycksmonitorering kombinerat med fjärrvård och telemedicinsk teknologi utnyttjas för att ge en mer effektiv behandling. Huvudkomponenterna i vårdkonceptet är en digital klinik, standardiserad mätning och datainsamling, tolkning och beslutsstöd samt patientstöd till egenvård. 

Svenskt Perioperativ Register har idag uppgifter om hur de verkliga väntetiderna har varit för över 3,7 miljoner operationer från år 2016 och framåt. Redan innan 2020  hade vi i Sverige bland de längsta vårdköerna i Europa, och sedan kom Coviden! SPOR kan beskriva hur Coviden påverkade våra operationsresurser i olika Regioner.  Kommer även att presentera hur SPOR utan dubbelregistreringar kan ta fram ett antal rapporter som kan påvisa kvalitetsparametrar kring patientgrupper och hur dessa omhändertas på olika operationsavdelningar i Sverige.

CRUSH Covid som är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. Projektet har under covid-19 pandemin publicerat epidemiologiska veckorapporter baserat på både testberoende och testoberoende datakällor. I sin presentation lanserar han begreppet befolkningscentrernas epidemiologi.

Lokal implementering eller flygtorns verksamhet vid införande av distansmonitorering inom primärvården? Empirisk erfarenhet och forskning. 

Co-creation of public healthcare and delivery of digital care for the future 

Hur kan vi nyttja digitala verktyg för att förbättra vården av KOL-patienter? KOL-patienterna är en av de största kronikergrupperna i primärvården. De är underbehandlade och underdiagnostiserade och Covid-19 har ytterligare accentuerat behovet att hjälpa dessa patienter bättre.Samverkan mellan Boehringer-Ingelheim, vårdgivare i primärvården i VGR samt en IT-tjänstelevarantör.

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering i primärvård
och nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar. Införandet har skett parallellt med den pandemi som pågått vilket
inneburit en utmaning. Mjölby Vårdcentral har valt att
först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningen
genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och
video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Från att ha
haft årskontroll för vårdcentralens hypertonipatienter på en halvtimme på plats
på vårdcentralen kan det nu genomföras en tredjedel av tiden via video. Mjölby
Vårdcentral  berättar om sin införanderesa
under den brinnande pandemin, deras lärdomar, hur dom praktiskt gör och tänker
framåt.

Panelen bestående av beslutsfattare och användare (patient och läkare) diskuterar möjligheter och vägar framåt, för bredare spridning av goda exempel. Vilka förutsättningar har vi - särskilt inspirerat av de konkreta, goda exempel som presenterats under spåret - för att nå ut till fler användare? 

Att tappa eller bli fråntagen sin initiativförmåga att kommunicera är en kraftig försämring av livskvalitet. Att ofrivilligt komma längre ifrån sin familj för att dagens teknik är för svår skapar isolering och ensamhet. Närmare 6 av 10 uppger att de känner sig ensamma runt omkring på våra äldreboenden i Sverige.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen och för korrekt behandling krävs avancerad diagnostik, vilken utförs av patologer. Stora regionala skillnader i diagnostik, kompetensbrist och bristande tillgänglighet gör att patienter behandlas olika beserat på bostadsort. Genom AI-baserade beslutsstöd för patologi har vi nu möjlihet att radikalt förbättra för cancerpatienter och tillgängliggöra precionsmedicin för hela landet. Johan Hartman är läkare och professor i patologi vid Karolinska Institutet och medgrundare till startup-företaget Stratipath. Johan är ansvarig för bröstcancerdiagnostiken vid Karolinska Universitetssjukhuset och även vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening för Patologi.