Programpunkter

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering i primärvård
och nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar. Införandet har skett parallellt med den pandemi som pågått vilket
inneburit en utmaning. Mjölby Vårdcentral har valt att
först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningen
genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och
video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Från att ha
haft årskontroll för vårdcentralens hypertonipatienter på en halvtimme på plats
på vårdcentralen kan det nu genomföras en tredjedel av tiden via video. Mjölby
Vårdcentral  berättar om sin införanderesa
under den brinnande pandemin, deras lärdomar, hur dom praktiskt gör och tänker
framåt.

Lokal implementering eller flygtorns verksamhet vid införande av distansmonitorering inom primärvården? Empirisk erfarenhet och forskning. 

Panelen bestående av beslutsfattare och användare (patient och läkare) diskuterar möjligheter och vägar framåt, för bredare spridning av goda exempel. Vilka förutsättningar har vi - särskilt inspirerat av de konkreta, goda exempel som presenterats under spåret - för att nå ut till fler användare? 

Att tappa eller bli fråntagen sin initiativförmåga att kommunicera är en kraftig försämring av livskvalitet. Att ofrivilligt komma längre ifrån sin familj för att dagens teknik är för svår skapar isolering och ensamhet. Närmare 6 av 10 uppger att de känner sig ensamma runt omkring på våra äldreboenden i Sverige.

Svenskt Perioperativ Register har idag uppgifter om hur de verkliga väntetiderna har varit för över 3,7 miljoner operationer från år 2016 och framåt. Redan innan 2020  hade vi i Sverige bland de längsta vårdköerna i Europa, och sedan kom Coviden! SPOR kan beskriva hur Coviden påverkade våra operationsresurser i olika Regioner.  Kommer även att presentera hur SPOR utan dubbelregistreringar kan ta fram ett antal rapporter som kan påvisa kvalitetsparametrar kring patientgrupper och hur dessa omhändertas på olika operationsavdelningar i Sverige.

För att de personcentrerade sammanhållna vårdförloppen ska nå sin fulla potential och skapa verklig nytta för patienter och vårdpersonal behöver IT systemen på riktigt bli det stöd som de är tänkta att vara. Västra Götalandsregionen berättar om hur de planerar att låta verksamhetens krav på funktion och informationsstruktur mejsla fram bästa möjliga stöd för vårdförloppen i Millennium

Reglerna för medicinteknik har skärpts – den nya EU förordningen, Medical Device Regulation (MDR) har trätt i kraft. Det är samma regler som gäller i hela EU och 2024 måste alla medicintekniska produkter uppfylla de skärpta kraven fullt ut.
Vad innebär de skärpta kraven och regeländringarna för branschen, för vården, patienter och de som är kravställare för upphandlingar där medicintekniska produkter ska användas?
Vad innebär de skärpta EU-kraven för medicinteknik just för mjukvaruprodukter som används som beslutsstödsystem för distansmonitorering av patienter? Det finns många frågor, okunskap och väsentliga konsekvenser för hela branschen som få pratar om. Thomas Bergqwist som har decennier av erfarenhet kring kvalitetsarbete med medicintekniska produkter försöker att bringa lite mer ljus i detta område.

CRUSH Covid som är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. Projektet har under covid-19 pandemin publicerat epidemiologiska veckorapporter baserat på både testberoende och testoberoende datakällor. I sin presentation lanserar han begreppet befolkningscentrernas epidemiologi.

I Medicinklinikens synergissystem låg en stor möjlighet till olika förbättring och utvecklingsområden för bättre patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Kliniken är dock stor och uppdelad på många enheter/ avdelningar som enskilt svarade på sina avvikelser. För att få en överblick över klinikens gemensamma faktorer gällande avvikelser behövdes en ny struktur. Digitala utbildningar skapades- tilldelades i regionens LMS system som stöds av HSA id katalogen och tilldelades rätt personer

Socialstyrelsen vill bidra till en sammanhållen och effektiv nationell kunskapsstyrning. Strukturerade och kodade nationella riktlinjer och kunskapsstöd är en viktig möjliggörare för att nå målet. 
Vi kommer att diskutera:- Målbild för digitala kunskapsstöd – till vilka ska våra olika digitala kunskapsstöd vända sig och hur möter vi just deras behov?- Vilka utvecklingssteg måste vi ta, på egen hand och tillsammans med övriga aktörer i den nationella kunskapsstyrningen.  - Våra lärdomar så här långt – från informationsspecifikation till verktyg för att författa kunskapsstöd. 

Majoriteten av medicineringsfelen sker i administreringsögonblicket. Det finns evidens för att Closed loop medication (obruten läkemedelskedja), där läkemedlen streckkodsläses och verifieras gentemot ordinationerna kan reducera felen. I praktiken finns det dock stora utmaningar och hinder: studier visar att implementerade lösningar inte används i två tredjedelar av administreringarna och att det finns både praktiska hinderoch många teoretiska frågor: vad är egentligen fel administreringstid? Hur får vi en lösning som inte tar mer tid för sjuksköterskor? Denna föreläsning förklarar vad closed loop medication är, vilka praktiska och teoretiska utmaningar som finns och hur Akademiska sjukhuset arbetar med att skapa bra lösningar.

 Inom uppdraget God och nära vård på Socialstyrelsen har vi tagit fram flera kunskapsstöd och utbildningar samt annat material för att sprida kunskap.Genom utbildningsportalen samlas webbutbildningar och tillhörande material på ett ställe och här ska vi berätta om det materialet och hur det kan användas i omställningen till God och nära vård. Vi berättar också om Kunskapsguiden som en källa till information. 

Inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning har en arbetsgrupp bildats för att bidra till enhetlig dokumentation och uppföljning av levnadsvanor. Arbetsgruppen med medicinskt sakkunniga och informatiker har tagit fram screeningfrågor för att fånga patienters levnadsvanor, och arbetar med att beskriva hur informationen kan dokumenteras enhetligt och strukturerat för att kunna återanvändas i olika sammanhang. Vi beskriver resultat och erfarenheter av detta arbete. 

När regioner upphandlar teknik för egenmonitorering minskar intresset för sidolösningar. Hur kan, vill och får då läkemedelsindustrin bidra till utvecklingen av egenmonitorering?På seminariet tar vi del av patientens, professionens och läkemedelsföretagens syn på egenmonitorering och får en nulägesanalys om hinder och möjliggörare och lyssnar på ett panelsamtal om gemensamma vägar fram.Seminariet arrangeras av Nätverket för egenmonitorering som består av Abbvie, Astra Zeneca, BMS, Janssen och Tamro med deltagande från PwC.

Hur kan vi nyttja digitala verktyg för att förbättra vården av KOL-patienter? KOL-patienterna är en av de största kronikergrupperna i primärvården. De är underbehandlade och underdiagnostiserade och Covid-19 har ytterligare accentuerat behovet att hjälpa dessa patienter bättre.Samverkan mellan Boehringer-Ingelheim, vårdgivare i primärvården i VGR samt en IT-tjänstelevarantör.

Co-creation of public healthcare and delivery of digital care for the future 

National Digital Services in Social & Healthcare before and during COVID-19, case Finland

Inom Kalmar län pågår ständiga förändringsarbeten inom vården och omsorgen, inte minst avseende digitalisering och förflyttning mot en Nära vård. Inom länets habilitering och rehabilitering pågår sedan våren 2021 ett gemensamt förändringsarbete mellan kommunerna och Regionen med stöttning av eHealth Arena, https://www.ehealtharena.se/ .Vi vill i denna session berätta om våra erfarenheter med att skapa hållbara förändringar som efter införandet av lösningar ger effektivare arbetssätt, uppfyller invånarnas behov och skapar tydligare krav till leverantörer.

En digital ingång eller Digital Front Door är ett begrepp som ofta förekommer när framtidens vård diskuteras. Men vad betyder det egentligen? Och var står vi idag, är vi redo?När man frågar människor om vad de är minst nöjda med vad gäller sjukvården är ett vanligt svar en upplevd frustration kring hur svårt det är att komma i kontakt med och interagera med vården. Patienten upplever sig som ett objekt och vårdresan beskrivs som långsam, fragmenterad och svår att överblicka. Uttrycket ”man måste vara frisk för att vara sjuk” är alltför välbekant. Situationen skapar otrygghet och påverkar även den medicinska säkerheten.En digital ytterdörr till sjukvården syftar till att ge människor möjlighet att interagera med vården på en tid och plats som passar dem. I den digitala entrén ska människor få tillgång till verktyg, tjänster och kontakter för att hantera sin egen, och sina anhörigas, hälsa och välbefinnande. Genom den digitala ytterdörren placeras patienten i förarsätet.Hur säkerställer vi den medicinska kvaliteten, integritetsskyddet och de höga krav på jämlikhet och tillgänglighet som vi ställer vården? Lyssna på en inspirerande föreläsning om nytta, risker och några framtidsspaningar kring en digital Front door i vården! 

Detta
är en snabbkurs i nyttoanalys där du kommer att få lära dig vad en nytta är, varför
det är viktigt att analysera och realisera nyttor i offentliga organisationer.
Du får också fundera över hur du skulle kunna införa arbete med nyttor i din
verksamhet samt lära dig använda en metod för nyttoanalys. Kursmomentet består
av föreläsning, gruppdiskussion och praktisk övningsuppgift.