Sessions

DOME forskarkonsortium och INERA presenterar JOURNALEN VIA NÄTET - 10 ÅRS-JUBILEUM!Del1: Vi tar det från början:
- Vad sa patienterna? Vad sa personalen? Rose-Mharie Åhlfeldt om generella resultat, från de första åren, fram till 2016, utifrån Rapporten Journal via nätet – delaktighet för patienterna och oro hos personalen 
Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

Vilka är de som kallas informatiker och hur kan man locka fler att engagera sig i området? Vi inleder med ett nummer från Informatikerrevyn och fortsätter sedan med ett samtal med tongivande informatiker.

Syftet med denna panel är att ta diskussionen vidare - till faktiska steg framåt i dataanvändandet 

En guidad tur i de delar av journalsystemsstandarden openEHR som är extra intressanta vid tillämning av svenska patientdatalagen (PDL).Under slutet av 2021 genomfördes första fasen av ett samarbetsprojekt mellan leverantörer och vårdgivare fokuserat på hur openEHR kan tillämpas för att stödja uppfyllnad av patientdatalagen på ett leverantöresneutralt och organisationsöverskridande sätt. Föredraget orienterar lite allmänt om viktiga relaterade strukturer i openEHR och förklarar många av de designval som nu fomaliserats i en gemensam öppet tillgänglig implementationsguide för PDL i openEHR. Under 2022 fördjupas arbetet med ytterligare aspekter, deltagande i projektet är öppet för alla intresserade.

Inera redogör för utfallet av de viktigaste leveranserna från Inera inom IAM-området och vad som kommer härnäst.

Centrum för hälsodata resp Centrum för datadriven hälsa är två konkreta, goda exempel på hur data kan användas inom hälso- och sjukvård/life science 

Samtal om nuläge, målsättning och ambitioner i Sverige kring egenmonitorering och omställningen Nära vård.Varför ska vården ställa om och vad betyder Nära vård? Vad är egenmonitorering? Hur fungerar det och vilka värden kan det ge?

SÄS förstod snabbt allvaret av pandemin och ökade antal RPA-initiativ nu med fokus på processer för bättre patient- och personalskydd samt effektivare pandemi­administration.
SÄS beskriver vad de gjorde, resultatet samt positiv och negativ erfarenhet.

Det är mycket prat om att minska administrationen i vården. Det har nästan blivit som ett mantra som ständigt upprepas. Men vems perspektiv tar vi när säger detta? Vårdpersonalens, patientens, politikernas? Frågar vi patienten säger de nästan samstämmigt att de vill ha mer information, uppdateringar, svar på frågor, påminnelser mm, sådant som vi vanligtvis klumpar ihop som ”administration”. Samtidigt vet vi att en mer informerad och engagerat patient innebär färre avbokningar, no-shows etc. Om vi har som mål att patienten ska få en positiv upplevelse av sitt vårdbesök, där både den medicinska vården och bemötandet/kommunikationen är viktiga, så kanske vi delvis ska omvärdera vårt mantra. Elit Ortopedi, en ortopedisk specialistklinik i norra Stockholm, har en positiv patientupplevelsen som ett av målen för sin verksamhet. I detta ingår naturligtvis högkvalitativ medicinsk behandling, men från den kontinuerliga patientuppföljningen vet man att bland annat informationen på hemsidan, bokningssystemet, bemötandet i receptionen samt utskick av information och påminnelser är andra saker som kraftigt påverkar patientens helhetsbild. Likt annan service i samhället är det kunden, eller patienten, i centrum som gäller och med patientens ökande inflytande i vården så har Elit Ortopedi ökat ”administrationen” i stället för att minska den. Vårdpersonal ska arbeta med vård och avvikelser, och därför har man från start implementerat digitala och automatiserade system för att sköta den ökande administrationen. Detta har gett ökad trygghet för patienterna, färre strukna operationer, bättre strukturerad uppföljningen, ett mer effektivt arbetssätt samt en patientnöjdhet i absoluta toppklass. Seminariet beskriver erfarenheterna efter 3 år, och hur dessa metoder och processer kan appliceras på andra enheter som vill dra nytta av digitaliseringen för att låta systemet göra administrationen.

Open ecosystems in healthcare is a concept that most stakeholders support, but what experience of functioning ecosystems exists in the world and what conditions are needed. These are perspectives that need to be discussed in the Nordic region.  To move from buzz words to real definitions and real examples. Patti Wynn will guide us through examples and definitions. Examples will be taken from both Geisinger and Intermountain in the US, but also from Australia, Canada and the UK.

Region Hallands patienter kommer med början 2022 att själva kunna börja rapportera sina hälsoutfall och sina upplevelser av vården. Detta kommer kraftigt att höja kunskapen om hur vården vi ger påverkar patienternas livskvalitet, hälsa och upplevelse av vården – vilket i sin tur ökar våra möjligheter att ta ytterligare steg mot patientcentrerad vård. I denna dragning och panel berättar vi om tankarna bakom pilotprojektet och diskuterar utmaningarna och möjligheterna som skapas.

Inkludering är det viktigaste! Lyssna till varför lyssnandet är en viktig förmåga vid komplexitet och till att involvera användare.

Fem centrala aktörer på nationell nivå berättar om deras uppdrag, roller och vilket stöd som finns att tillgå i arbetet med välfärdsteknik.

Den nuvarande satsningen på välfärdsteknik lämnar många människor utanför. Arbetet med digitalisering liknar forna tiders guldrush. Fartblinda och med sugrörsblick missar vi att inkludera alla och att använda den teknik och de lärdomar Sverige redan dragit i många år inom området funktionshinder i allmänhet och döva, dövblinda och hörselskadade i synnerhet. Med fokus på vård och omsorg berättar Gunilla Karlsson och Isabel Engwall berättar här om frustrationer men även om smarta lösningar som inkluderar även dessa grupper. Lösningarna är även hållbara eftersom de är bygger på öppen standard, följer DOS-lagen och tillgänglighetsdirektiv samt är GDPR-säkra. De flesta får på äldre dar nedsatt hörsel och kan få användning av tekniken.

Nordiskt samarbete kring e-hälsostandarder kan leda till ökad innovation och affärsutveckling. Det ger de bästa resultaten med gemensamt arbete och förhållningssätt till internationella standarder. 

TLV arbetar intensivt med att kunna ge patienter tillgång till de mest effektiva och innovativa läkemedlen och samtidigt hantera kostnadsutvecklingen. Här är tillgång till hälsodata en stor utmaning men också avgörande för att nå resultat. Vi tror att vi kan använda hälsodata mer.1 maj lämnar TLV över en ny rapport till regeringen om hälsoekonomiska utvärderingar av precisionsmedicin och betalningsmodeller för avancerade terapiläkemedel. En avgörande faktor för detta är tillgången till data. TLV berättar om resultatet av rapporten och hur vi ser att vi kan använda data för tidig tillgång till läkemedel. 

Lag (2017:162) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård innebär kortare ledtider vid samverkan mellan regioner och kommuner. Socialstyrelsen har tagit fram ett urval med exempel på nödvändig information som kan beskrivas med Socialstyrelsens hälsorelaterade klassifikationer. Syftet är att stödja tillgången till entydig information vid utskrivning från sjukhus. Sekundärt ger klassifikationerna en möjlighet att ta ut jämförbar statistik. Under våren 2022 kommer Socialstyrelsen tillhandahålla urvalet för frivillig användning i samband med utskrivning från sluten vård. Detta initiativ är en del av Socialstyrelsens stöd till omställningen mot en god och nära vård. 

Resan mot en datadriven uppföljning av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp - en beskrivning av arbetet inom Nationellt system för kunskapsstyrning.

AI-baserad taligenkänning effektiviserar, frigör tid och förbättrar hantering av patientdokumentation i vården. Hur vill vi använda den tid som frigörs för vårdpersonal? Hur förändras och förbättras arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper? Framtiden kommer snabbt inom talteknologi i vården, vilka blir våra nästa steg i Sverige, Norden och internationellt?

Läkemedelsbiverkningar är vanliga. Det skapar stora problem för patienter och inom hälso- och sjukvården. Det är därför av stor vikt för hälso- och sjukvårdpersonal och patient att snabbt få en överblick över alla möjliga biverkningar som kan orsakas av samtliga patientens läkemedel. Detta underlätta läkemedelsbehandlingen och medger möjligheten för patienten och anhöriga att ta upp möjliga biverkningar med sin läkare eller farmaceut.Vi beskriver Sveriges (världs-)unika biverkningskälla som distribueras via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) och önskemål från allmänheten för att få tillgång till biverkningsinformation för läkemedel.