Sessions

Integrerade vårdsystem behöver bedömningssystem som talar samma språk. I Finland beslöt riksdagen år 2020 att införa en internationell standard interRAI (www.interrai.org) som stöd för vårdplanering, kvalitetsutveckling och resursplanering i äldreomsorgen. 

Healthcare and welfare professionals need real-time visibility to ensure rapid response to emergencies as well as advanced behavioral analytics to achieve optimal long-term outcomes. Discover how touchless 4D imaging technology delivers actionable insights into users’ safety, physical and mental health, mobility and wellbeing, and why it’s the key to effective data-sharing that eases the growing burden on caregivers.    Gonzalo Ugalde, Vayyar Care  Arrangör: Vayyar Care 
Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs).  

Närhälsan Färgelanda vårdcentral startade 2019 upp testbädd i primärvård med mål om att skapa en attraktiv arbetsplats och där innovativa idéer tas till vara i samverkan med både interna aktörer och externa företag för att utveckla nya tjänster och produkter.  Projektet, som är ett EU projekt Väst,  har pågått i snart tre år och under dessa år har nya erfarenheter skapats. Erfarenheterna visar att det behöver finnas en tydlig väg för företag som önskar testa produkter och tjänster och där riskvärdering avseende patientsäkerhet är en viktig del. För att få en hållbar testbädd är involvering av personalen viktig samt stöd från politik och ledning.

I en kunskapsstyrd hälso- och sjukvård är det viktigt att ny kunskap snabbt börjar användas och att bästa tillgängliga kunskap används i varje möte. Kunskapen finns bland annat i olika typer av kunskapsstöd.  I samband med etableringen av Nationellt system för kunskapsstyrning tar Sveriges regioner ett samlat grepp kring kunskapsstöd och möjligheten att distribuera kunskapen till varje patientmöte. 

Reducing Clinicians Burden ur norsk aspekt

Precisionsmedicin har potentialen att lösa gamla, tidigare inte adresserbara, hälso-problem med hjälp av ny teknik. Det finns betydande ineffektiviteter i införandet av genomik och precisionsmedicin i vården, som inte har med patientsäkerhet att göra. En inte oansenlig del av ineffektiviteterna finns i gränssnitten mellan de huvudsakliga aktörsgrupperna hälsovården, de medicinska högskolorna och innovationssystemen. Det finns stora vinster att hämta, för patienter och för samhällsekonomin, med att ligga långt fram med att finna, och formalisera, de nya lösningarna på hur effektivt samarbete kan se ut.

Vid cystisk fibros mottagningen vid Göteborgs barnsjukhus driver vi flera digitala projekt och nationella studier inom området IoT, egengenererade hälsodata och digitala vårdmöten. Vårt pilotprojekt inom digital hälsa 2020 vann Sahlgrenska kvalitetspris och var startskottet för omställningen till digi-fysisk vård. Under föreläsningen kommer vi kort berätta om hur vi lyckats ställa om mottagningen från fysisk vård till att erbjuda digi-fysisk vård och presentera lite resultat från våra studier.

Hur kan dagens biomedicinska analytiker bidra med vår kompetens i en hälso- och sjukvård med både fler digitala lösningar och mer invånar- och patientinvolvering 

En presentation av NGS-tjänsten och det arbete med att tillgängliggöra e‑hälsospecifikationer som har gjorts hittills. NGS-tjänsten bidrar till nationell samordning och underlättar utveckling och användning av specifikationer inom e-hälsoområdet.

I Sverige finns inga specifika krav på att specialistläkare måste vidareutbildas under yrkestiden, till skillnad från många andra länder. Detta kan innebära att många läkare förlitar sig på föråldrad kunskap. Vi har inom Region Stockholm SLSO utvecklat en digital medicinsk handledare och testat den i primärvården av läkare under arbete i klinisk tjänst. Utan att störa deras dagliga arbete upplevs det som ett bra komplement till redan existerande fortbildning. 

Införande av digitala stödsystem behöver ske utifrån perspektivet verksamhetsstöd snarare än lösning av delproblem. Digitaliseringen måste stödja en kontinuerlig dynamisk sjukvårdsprocess, sömlöst föra information inklusive planering längs patientens väg, stödja sekundärprevention, ge och inhämta information direkt från patienten och ge stöd för moderna rationella arbetssätt där patienten står i centrum. Kort sagt digitaliseringen måste ske så att sjukvårdsprofessionen stöds i sin verksamhet.

Det finns allt fler bevis som stöder värdet av egenmonitorering för patienter med kroniska sjukdomar. Med Medixines mångsidiga plattform för egenmonitorering lyckades våra kunder Linde Saude i Portugal och NHS-tjänsteleverantören Howz i Storbritannien både förkorta vårdprocessen och förbättra livskvaliteten för patienterna. Jussi Reijonen, Medixine Arrangör: Medixine 
Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs). 

Under våren 2022 kommer Läkemedelsverkets nya föreskrifter rörande nationella medicinska informationssystem (NMI). I presentationen kommer vi att gå igenom vilka system som omfattas av de nya föreskrifterna och vad det innebär för tillverkare och användare av NMI.

TEAPaN lägger grunden till ett ekosystem som reducerar dödlighet och skador i trafiken, samt förbättrar och underlättar blåljusaktörers prioritering och handläggning. Grundläggande i projektet är interoperabilitet, standarder, data-fusion och beslutsstöd inkl. AI.

Patienter med svår kronisk sjukdom kräver återkommande inläggningar och tät kontakt med specialistvården för att få adekvat behandling.  Denna föreläsning handlar om var vi befinner vi oss i arbetet med egenmonitorering av patienter med svår kronisk sjukdom. Vilka lärdomar har vi gjort? Skiljer sig behoven av egenmonitoreringslösning för en svårt sjuk kroniker jämfört med en tjänst anpassad för patienter i en lindrigare fas? Vilka tekniska problem stöter vi på och finns det andra utmaningar som vi behöver lösa?

This session will elaborate on new digital solutions to address the increasing problems in mental health management.

I projektet utforskar vi sätt att utveckla, tillgängliggöra och levandegöra berättelser i mötet mellan äldre personer, personal och anhöriga. Målet är att skapa lösningar där de äldres välmående, behov av social interaktion och möjlighet att förmedla sin identitet står i centrum.

SKR samordnar ett nationellt utvecklingsarbete tillsammans med kommuner, myndigheter och leverantörer för att bland annat förenkla vid upphandling av verksamhetssystem för socialtjänsten och underlätta informationsöverföring mellan olika system.

Lovisenberg Diakonale Sykehus står inför samma utmaningar som andra vårdgivare - det är mycket som ska göras på kort tid. När ledningen för sjukhuset, under 2013, började leta efter ett digitalt system för insamling av patientrapporterade data, var det viktigt att systemet kunde hantera detta utan att ytterligare belasta vårdpersonal. Lösningen som Lovisenberg sökte behövde vara smidig i den enskilda patientresan, samt kunna sammanställa data i kvalitetsregister genom integration med existerande system. Den lösning de till slut valde har nu använts på över 15 000 patienter med en svarsfrekvens på uppemot 90 %, och gett Lovisenberg ett effektivt sätt att kartlägga patienternas hälsotillstånd och erfarenheter, utan att påföra merarbete till vårdpersonalen.