Sessions

Inom Kalmar län pågår ständiga förändringsarbeten inom vården och omsorgen, inte minst avseende digitalisering och förflyttning mot en Nära vård. Inom länets habilitering och rehabilitering pågår sedan våren 2021 ett gemensamt förändringsarbete mellan kommunerna och Regionen med stöttning av eHealth Arena, https://www.ehealtharena.se/ .Vi vill i denna session berätta om våra erfarenheter med att skapa hållbara förändringar som efter införandet av lösningar ger effektivare arbetssätt, uppfyller invånarnas behov och skapar tydligare krav till leverantörer.

Reglerna för medicinteknik har skärpts – den nya EU förordningen, Medical Device Regulation (MDR) har trätt i kraft. Det är samma regler som gäller i hela EU och 2024 måste alla medicintekniska produkter uppfylla de skärpta kraven fullt ut.
Vad innebär de skärpta kraven och regeländringarna för branschen, för vården, patienter och de som är kravställare för upphandlingar där medicintekniska produkter ska användas?
Vad innebär de skärpta EU-kraven för medicinteknik just för mjukvaruprodukter som används som beslutsstödsystem för distansmonitorering av patienter? Det finns många frågor, okunskap och väsentliga konsekvenser för hela branschen som få pratar om. Thomas Bergqwist som har decennier av erfarenhet kring kvalitetsarbete med medicintekniska produkter försöker att bringa lite mer ljus i detta område.

SKR Kompetenscenter välfärdsteknik, Socialstyrelsen och Övertorneå kommun delar kunskap om informationssäkerhet och presenterar några stöd för att få till ett strukturerat arbete med informationssäkerhet vid implementering av välfärdsteknik.

 Inom uppdraget God och nära vård på Socialstyrelsen har vi tagit fram flera kunskapsstöd och utbildningar samt annat material för att sprida kunskap.Genom utbildningsportalen samlas webbutbildningar och tillhörande material på ett ställe och här ska vi berätta om det materialet och hur det kan användas i omställningen till God och nära vård. Vi berättar också om Kunskapsguiden som en källa till information. 

En digital ingång eller Digital Front Door är ett begrepp som ofta förekommer när framtidens vård diskuteras. Men vad betyder det egentligen? Och var står vi idag, är vi redo?När man frågar människor om vad de är minst nöjda med vad gäller sjukvården är ett vanligt svar en upplevd frustration kring hur svårt det är att komma i kontakt med och interagera med vården. Patienten upplever sig som ett objekt och vårdresan beskrivs som långsam, fragmenterad och svår att överblicka. Uttrycket ”man måste vara frisk för att vara sjuk” är alltför välbekant. Situationen skapar otrygghet och påverkar även den medicinska säkerheten.En digital ytterdörr till sjukvården syftar till att ge människor möjlighet att interagera med vården på en tid och plats som passar dem. I den digitala entrén ska människor få tillgång till verktyg, tjänster och kontakter för att hantera sin egen, och sina anhörigas, hälsa och välbefinnande. Genom den digitala ytterdörren placeras patienten i förarsätet.Hur säkerställer vi den medicinska kvaliteten, integritetsskyddet och de höga krav på jämlikhet och tillgänglighet som vi ställer vården? Lyssna på en inspirerande föreläsning om nytta, risker och några framtidsspaningar kring en digital Front door i vården! 

I den planerade workshoppen om införande av Egenmonitorering i en fiktiv svensk region kombineras teorier för adoption, förändring i komplexa system (implementation och complexity science) och större beslut som en upphandling kan ha på dynamiken i en regions innovationsprocess gällande införande av egenmonitorering.

I en reseskildring berättar Leif och Ulla om Davids kamp mot Goliat. David, som har diabetes, vill att fötterna ska undersökas strukturerat med stöd av en eHälsolösning.  David har klivit på IT-Tåget, en läranderesa mot digital fotundersökning med patienter och vårdpersonal on board . Han har rest länge.  Under resan har han träffat apparna D-Foot (en vårdapp) och MyFoot (en patientapp). Båda ger stöd till en strukturerad fotundersökning. Baserat på resultaten skapas individuella behandlingsrekommendationer och egenvårdsråd. Han blev imponerad. David, som bor i Skaraborgstrakten vill att alla med diabetes ska få hjälp att hålla koll på sina fötter med hjälp av eHälsolösningar som funkar för patienter och vårdpersonal. David vill att de med behov får råd om egenvård, medicinsk fotvård och tillgång till lämpliga skor. Davids resa mot digital fotkoll stöter på hinder. Jätten Goliat (Millennium) har ställt sig i vägen för IT-Tåget. Nya spår provas och IT-Tåget tuffar vidare. Följ resan vid vår föreläsning. Vårt mål: ”Jämlik och bra fotprocess vid diabetes… för alla”. På IT-TÅ-get finns även Susanne Andersson, Jessica Havsmon, Margareta Hellgren och Isabella Scandurra. En besättning med unik kompetens inom diabetesvården, kommunal hälso-och sjukvård, primärvården och eHälsovården.

Att skapa ett europeiskt hälsodataområde är en av EU-kommissionens prioriteringar de närmaste åren. Syftet är att underlätta gränsöverskridande delning av hälsodata som elektroniska patientjournaler, genomikdata och data från patientregister, för vård (primäranvändning) men också för sekundäranvändning som forskning, innovation, beslutsfattande. EU-konsortiet och -projektet TEHDAS (Towards the European Health Data Space) som omfattar 25 europeiska länder, ska lägga grunden för sekundäranvändning genom att utreda och föreslå åtgärder inom interoperabilitetslagren teknik, semantik/syntax, organisation och juridik. Sverige deltar i konsortiet genom E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.Under denna programpunkt redogör de tre myndigheterna för vad som hittills framkommit i projektet, och hur vägen framåt ser ut.Parallellt med TEHDAS planerar EU att under våren 2022 lägga fram ett lagförslag för EHDS. Senaste nytt om detta presenteras också.

På Chalmers drivs projekt som skall bidra till att hantera utmaningar relaterat till fallolyckor i den prehospitala sjukvården. Syftet är att utveckla ett system för att optimera och effektivisera all steg i vårdkedjan vid händelse av fall, allt ifrån detektering och alarmering till bedömning och prioritering. Projektet benämns ASAP (Acute Support Assessment and Prioritizing) Autumn Leaves och är ett trippelhelixsamarbete mellan Chalmers tekniska högskola, SU ambulans, VGR SvLc samt företag.

Detta
är en snabbkurs i nyttoanalys där du kommer att få lära dig vad en nytta är, varför
det är viktigt att analysera och realisera nyttor i offentliga organisationer.
Du får också fundera över hur du skulle kunna införa arbete med nyttor i din
verksamhet samt lära dig använda en metod för nyttoanalys. Kursmomentet består
av föreläsning, gruppdiskussion och praktisk övningsuppgift.  

Områdesprofilerna i Region Östergötland ger varje vårdcentral och dess samarbetspartners en samlad bild av hälsan i närområdet. I Östergötland har vårdcentralerna sedan 1/1 220 ett utökat områdesansvar. Det innebär att de i samverkan med andra aktörer ska ta ansvar för såväl patienternas som befolkningens hälsa. Som ett stöd i detta har områdesprofilerna arbetats fram.

Med hörselnedsättning finns risk att man inte kan delta fullt ut i möten. Nu sker dessutom mycket kommunikation via telefon, videosamtal eller webbmöten. Det är av hög vikt att underlätta både möten på plats och distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet. Föreläsningen presenterar resultat från en studie om Hälso- och sjukvårdens kunskap om och erfarenhet av hjälpmedel för distanskommunikation. Här visas även exempel på smarta lösningar.

Capios satsning egenmonitorering - därför gör vi det!

Användningen av hälsoappar ökar i omfattning och människor använder i stor utsträckning appar för att registrera uppgifter om sin hälsa. Det finns idag ingen nationell eller gränsöverskridande teknisk eller medicinsk ackreditering av de olika apparna. E-hälsomyndigheten gör en kartläggning för att öka kunskapen kring området kvalitetssäkring av Hälsoappar som presenteras. 

Journalen är läkarnas förmodligen viktigaste arbetsredskap, med en stor potential att förbättras. Många har idéer om hur journalen ska se ut, men vad tycker läkarna? Vad har professionen för förslag till förbättringar?

Myndighetspanelen (paneldebatt nummer 1) har till syfte att bringa större klarhet i respektives uppdrag, alltså informativ, samt också visa på vägar fram. 

Vi som industriella aktörer har gemensamt enats och implementerat FHIR profiler i våra vårdsystem för en plug and play liknande integration. Se hur samverkan på riktigt ökar integrationen av system och minskar kostnaden.

Vi delar erfarenheter av att digitalisera levnadsberättelsen och fördelar med att göra den tillgänglig online. Levnadsberättelsen blir mer levande och personalen får bättre möjlighet att lära känna den enskilda personen. Då den är online blir den mer lättillgänglig och den kan enkelt uppdateras kontinuerligt. Anställda och vikarier kan snabbt ta del av de boendens levnadsberättelse på en avdelning och snabbt få info om vad var och en har för bakgrund och gillar.Bilder och video kan användas enklare i reminiscensarbetet vilket är väldigt värdefullt för att skapa goda samtal, hjälpa till att minnas och för att skapa meningsfulla aktiviteter.   Flera anhöriga kan bidra till levnadsberättelsen och personalen kan kommunicera och dela med sig av upplevelser ifrån boendet på ett säkert kontrollerat sätt.

Införande av egenmonitorering är ett eget målområde i Sveriges e-hälsovision 2025. Ett antal större upphandlingar har genomförts och det pågår ett stort antal pilotprojekt runt om i landet, både inom Regionernas och Kommunernas verksamheter. Men, införandet går trögt. Antalet patienter strömmar inte till som förväntat. Personalen har svårt att hinna med den nya uppgiften. I detta föredrag redovisas  erfarenheter och slutsatser från ett pilotprojekt om vad som krävs för att lyckas.

Idag är det viktigare än någonsin att försöka minska inflödet av nya insjuknande för att på så sätt avlasta sjukvården. Enkelt förklarat; färre sjuka ger också mer pengar att lägga på förbättringar av sjukvården. Det är också i tider som dessa som värdet av en stark folkhälsa är uppenbart, de som drabbas av kroniska sjukdomar utgör riskgrupp vid pandemier som Covid-19.