Sessions

National Digital Services in Social & Healthcare before and during COVID-19, case Finland

Vi verkar för en certifiering och på sikt en medicinsk tilläggsspecialitet i Klinisk informatik - ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i gränsområdet mellan medicinsk vetenskap, kunskap och praktisk sjukvård, med inslag av IT och terminologi men även moment från statistik/datavetenskap, medicinsk teknik, språk- och kognitionsvetenskap inkl AI, filosofi (ontologi, etik), säkerhet och juridik.En certifierad klinisk informatiker ska ha kunskap om bl.a.samband mellan klinisk dokumentation och hantering av medicinsk kunskap och hur dessa knyts samman via vårdinformationssystemhur verksamhetsbehov kan beskrivas avseende informationsinnehåll och arbetsflöden, bl.a. vid upphandling och konfigurering av informationssystemanvändbarhet och kognitiv ergonomi för att bidra till bra arbetsmiljö för vårdens medarbetare möjligheter till besluts- och kunskapsstöd som stöd för kloka beslut inom olika medicinska verksamhetsområden  

Journalen är läkarnas förmodligen viktigaste arbetsredskap, med en stor potential att förbättras. Många har idéer om hur journalen ska se ut, men vad tycker läkarna? Vad har professionen för förslag till förbättringar?

Vi som industriella aktörer har gemensamt enats och implementerat FHIR profiler i våra vårdsystem för en plug and play liknande integration. Se hur samverkan på riktigt ökar integrationen av system och minskar kostnaden.

I en reseskildring berättar Leif och Ulla om Davids kamp mot Goliat. David, som har diabetes, vill att fötterna ska undersökas strukturerat med stöd av en eHälsolösning.  David har klivit på IT-Tåget, en läranderesa mot digital fotundersökning med patienter och vårdpersonal on board . Han har rest länge.  Under resan har han träffat apparna D-Foot (en vårdapp) och MyFoot (en patientapp). Båda ger stöd till en strukturerad fotundersökning. Baserat på resultaten skapas individuella behandlingsrekommendationer och egenvårdsråd. Han blev imponerad. David, som bor i Skaraborgstrakten vill att alla med diabetes ska få hjälp att hålla koll på sina fötter med hjälp av eHälsolösningar som funkar för patienter och vårdpersonal. David vill att de med behov får råd om egenvård, medicinsk fotvård och tillgång till lämpliga skor. Davids resa mot digital fotkoll stöter på hinder. Jätten Goliat (Millennium) har ställt sig i vägen för IT-Tåget. Nya spår provas och IT-Tåget tuffar vidare. Följ resan vid vår föreläsning. Vårt mål: ”Jämlik och bra fotprocess vid diabetes… för alla”. På IT-TÅ-get finns även Susanne Andersson, Jessica Havsmon, Margareta Hellgren och Isabella Scandurra. En besättning med unik kompetens inom diabetesvården, kommunal hälso-och sjukvård, primärvården och eHälsovården.

Användningen av hälsoappar ökar i omfattning och människor använder i stor utsträckning appar för att registrera uppgifter om sin hälsa. Det finns idag ingen nationell eller gränsöverskridande teknisk eller medicinsk ackreditering av de olika apparna. E-hälsomyndigheten gör en kartläggning för att öka kunskapen kring området kvalitetssäkring av Hälsoappar som presenteras. 

I den planerade workshoppen om införande av Egenmonitorering i en fiktiv svensk region kombineras teorier för adoption, förändring i komplexa system (implementation och complexity science) och större beslut som en upphandling kan ha på dynamiken i en regions innovationsprocess gällande införande av egenmonitorering.

Idag är det viktigare än någonsin att försöka minska inflödet av nya insjuknande för att på så sätt avlasta sjukvården. Enkelt förklarat; färre sjuka ger också mer pengar att lägga på förbättringar av sjukvården. Det är också i tider som dessa som värdet av en stark folkhälsa är uppenbart, de som drabbas av kroniska sjukdomar utgör riskgrupp vid pandemier som Covid-19.  

Capios satsning egenmonitorering - därför gör vi det!

Med hörselnedsättning finns risk att man inte kan delta fullt ut i möten. Nu sker dessutom mycket kommunikation via telefon, videosamtal eller webbmöten. Det är av hög vikt att underlätta både möten på plats och distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet. Föreläsningen presenterar resultat från en studie om Hälso- och sjukvårdens kunskap om och erfarenhet av hjälpmedel för distanskommunikation. Här visas även exempel på smarta lösningar.

Införande av egenmonitorering är ett eget målområde i Sveriges e-hälsovision 2025. Ett antal större upphandlingar har genomförts och det pågår ett stort antal pilotprojekt runt om i landet, både inom Regionernas och Kommunernas verksamheter. Men, införandet går trögt. Antalet patienter strömmar inte till som förväntat. Personalen har svårt att hinna med den nya uppgiften. I detta föredrag redovisas  erfarenheter och slutsatser från ett pilotprojekt om vad som krävs för att lyckas.

Nya digitala metoder för behandling av hypertoni formar framtidens vårdmodeller för kronisk sjukdomHypertoni är en livslång och mestadels asymtomatisk sjukdom som kvantitativt utgör den viktigaste riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom och död i världen. Trots omfattande kunskap inom området är behandlingsresultaten från nuvarande metoder fortsatt dåliga. Globalt behandlas endast 40% av patienterna med högt blodtryck, och bland dessa har mindre än 35% ett kontrollerat blodtryck. Ett vårdkoncept för kronikerpatienterVård på distans genom monitorering där man utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer väntas få stor betydelse för sjukvårdens framtida organisation. Blodtrycksdoktorn är exempel på ett ny vårdmodell för behandling av patienter med högt blodtryck  där hemblodtrycksmonitorering kombinerat med fjärrvård och telemedicinsk teknologi utnyttjas för att ge en mer effektiv behandling. Huvudkomponenterna i vårdkonceptet är en digital klinik, standardiserad mätning och datainsamling, tolkning och beslutsstöd samt patientstöd till egenvård. 

SKR Kompetenscenter välfärdsteknik, Socialstyrelsen och Övertorneå kommun delar kunskap om informationssäkerhet och presenterar några stöd för att få till ett strukturerat arbete med informationssäkerhet vid implementering av välfärdsteknik.

Vi delar erfarenheter av att digitalisera levnadsberättelsen och fördelar med att göra den tillgänglig online. Levnadsberättelsen blir mer levande och personalen får bättre möjlighet att lära känna den enskilda personen. Då den är online blir den mer lättillgänglig och den kan enkelt uppdateras kontinuerligt. Anställda och vikarier kan snabbt ta del av de boendens levnadsberättelse på en avdelning och snabbt få info om vad var och en har för bakgrund och gillar.Bilder och video kan användas enklare i reminiscensarbetet vilket är väldigt värdefullt för att skapa goda samtal, hjälpa till att minnas och för att skapa meningsfulla aktiviteter.   Flera anhöriga kan bidra till levnadsberättelsen och personalen kan kommunicera och dela med sig av upplevelser ifrån boendet på ett säkert kontrollerat sätt.

Att som äldre person vara socialt isolerad (ha ett otillräckligt socialt nätverk) och uppleva ensamhet är sammankopplat med psykisk och fysisk ohälsa. Möt Atea och en av forskarna från Mälardalens Universitet som bland annat ligger bakom projektet och utvecklingen av fik@rummet en webbplattform som syftar till att minska äldre personers sociala isolering och upplevd ensamhet. 

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna, få bort den växande vårdkön på 8000 patienter samt drastiskt minska de långa väntetiderna för utredning från över 1 år till endast 2 veckor. Vårt mål är att alla med sömnapné ska få tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med stora patientvolymer och långa vårdepisoder inom sömnapnévården ville vi ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte lägga tid på rutinmässig administration. Vi vill också involvera patienten genom att bland annat göra det enklare för patienten att följa sin vårdprocess och enklare att själv boka eller boka om tider. Den data som genererades i systemet ville vi dessutom kunna plocka ut för att kunna automatisera rapporteringen till kvalitetsregister samt analysera för ytterligare beslutsstöd. Allt detta har vi uppnått eller är på god väg att realisera. I seminariet delar vi, Aleris Sömnapné, med oss av erfarenheterna från detta arbete, hur vi lyckats automatisera patientprocesser samt öka tillgängligheten och effektiviteten. Vi ger även tips till andra som står inför samma utmaningar.

AI-baserad taligenkänning effektiviserar, frigör tid och förbättrar hantering av patientdokumentation i vården. Hur vill vi använda den tid som frigörs för vårdpersonal? Hur förändras och förbättras arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper? Framtiden kommer snabbt inom talteknologi i vården, vilka blir våra nästa steg i Sverige, Norden och internationellt?

Dataanalys och artificiell intelligens (AI) är potentiellt viktiga komponenter för att transformera hälso- och sjukvården. I denna föreläsning redogörs för hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit sig an dessa områden, bl.a. genom bildandet av Kompetenscentrum AI. Bakgrund, inriktning och exempel på konkreta aktiviteter kommer ges.

Det pågår ett arbete med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister. Informationsförsörjning sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Ett program för automatisering av informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister inleddes under hösten 2020 med projekt inom cancer- och hjärt-kärlområdet. Efter en första driftsättning under våren 2021 halverades dubbeldokumentationen för det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt. Nu har slutleveransen genomförts och dubbeldokumentationen har minskats med nära 80 procent.

På Chalmers drivs projekt som skall bidra till att hantera utmaningar relaterat till fallolyckor i den prehospitala sjukvården. Syftet är att utveckla ett system för att optimera och effektivisera all steg i vårdkedjan vid händelse av fall, allt ifrån detektering och alarmering till bedömning och prioritering. Projektet benämns ASAP (Acute Support Assessment and Prioritizing) Autumn Leaves och är ett trippelhelixsamarbete mellan Chalmers tekniska högskola, SU ambulans, VGR SvLc samt företag.