Sessions

AI-baserad taligenkänning effektiviserar, frigör tid och förbättrar hantering av patientdokumentation i vården. Hur vill vi använda den tid som frigörs för vårdpersonal? Hur förändras och förbättras arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper? Framtiden kommer snabbt inom talteknologi i vården, vilka blir våra nästa steg i Sverige, Norden och internationellt?

Vi verkar för en certifiering och på sikt en medicinsk tilläggsspecialitet i Klinisk informatik - ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i gränsområdet mellan medicinsk vetenskap, kunskap och praktisk sjukvård, med inslag av IT och terminologi men även moment från statistik/datavetenskap, medicinsk teknik, språk- och kognitionsvetenskap inkl AI, filosofi (ontologi, etik), säkerhet och juridik.En certifierad klinisk informatiker ska ha kunskap om bl.a.samband mellan klinisk dokumentation och hantering av medicinsk kunskap och hur dessa knyts samman via vårdinformationssystemhur verksamhetsbehov kan beskrivas avseende informationsinnehåll och arbetsflöden, bl.a. vid upphandling och konfigurering av informationssystemanvändbarhet och kognitiv ergonomi för att bidra till bra arbetsmiljö för vårdens medarbetare möjligheter till besluts- och kunskapsstöd som stöd för kloka beslut inom olika medicinska verksamhetsområden  

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd, Regionernas Kunskapsstyrning, Socialstyrelsens riktlinjer, Primärvårdskvalitet, lokal kvalitetsuppföljning. Initiativen kring kunskapsstyrning inom vården är många men lite fokus ligger på hur läkaren ska tillgodogöra sig kunskapen och tillämpa riktlinjerna i mötet med patienten. Liljeholmens vårdcentral, inom Stockholms läns sjukvårdsområde, har utvärderat en beslutstödsplattform som automatiskt går igenom hela journalen vid varje patientmöte och utvärderar mot nationella riktlinjer. Utvärderingen visade att ett digitalt stöd kan öka följsamheten till nationella riktlinjer och öka patientsäkerheten samtidigt som det effektiviserar administrationen och sparar tid.

Kärnan i medicinsk informatik är det kliniska informations- och kunskapsinnehållet i aktiviteter, verksamheter och specialiteter. Detta är i stora delar gemensamt över världen och kan beskrivas av kunniga och intresserade vårdprofessionella, men bör inte grävas ned i stora IT-system utan hanteras synligt, diskuteras, granskas och förankras - det är så vi kan få välfungerande system  för dokumentation med god acceptans från kliniker och möjligheter att aggregera information.  Det finns idag goda förutsättningar för att börja utforska dessa utvecklingsvägar med referensterminologier, verktyg för att strukturera information och befintliga kliniska modeller från internationellt arbete, bland annat inom openEHR-samarbetet. För att komma vidare behövs nu betydande bidrag från kliniskt verksamma med bl.a. översättning och anpassning till svenska vårdsituationen. Vi vill i denna session introducera ämnet, visa tänkbara arbetssätt och bjuda in kliniker som kan medverka till denna utveckling.

Nu är kommunerna igång med pilottest av 1177 Vårdguidens e-tjänster. Fyra kommuner är med och testar 1177 Vårdguiden och ett par utvalda e-tjänster. Efter piloterna kommer Inera AB att utvärdera hur 1177 Vårdguidens e-tjänster kan skapa störst nytta för kommunerna. Utvärderingen kommer att landa i ett erbjudande till kommunerna om att använda 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär nya och ökade krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Den medicintekniska förordningen (MDR) tillämpas nu fullt ut sedan den 26 maj 2021 och den 26 maj 2022 ska även kraven i den nya in-vitro diagnostiska förordningen (IVDR) tillämpas fullt ut för nya produkter. Föreläsningen tar upp vilka krav som gäller och vilka vägledningar som finns för mjukvaruprodukter inklusive produkter med artificiell intelligens (AI).

Vad är Kubernetes? Hur kan det radikalt öka takten på er mjukvaruutveckling? Och hur bör tekniken implementeras för att uppfylla kraven inom svensk sjukvård?Med rätt implementation erbjuder Kubernetes molnets agila arbetssätt, även i regioners egna datacenter och hos svenska och europeiska molnoperatörer, utan att ge avkall på säker databehandling och lagring. Lär dig mer om:Vad Kubernetes är och hur det kan skapa värde i er verksamhetHur Kubernetes bör implementeras för att uppfylla kraven i PdL & GDPR Hur Kubernetes används i verkligheten: två typiska use case 

Fem centrala aktörer på nationell nivå berättar om deras uppdrag, roller och vilket stöd som finns att tillgå i arbetet med välfärdsteknik.

Läkemedelsbehandling är ett fundament som hela hälso- och sjukvårdssektorn vilar på. Det är det mest använda verktyget i vårdens verktygslåda och spelar en avgörande roll i behandling, prevention, utredning och diagnostik. De sista årens mänskliga utmaningar har också satt fokus på betydelsen av den nära kopplingen mellan vetenskap, verksamhet och läkemedelsutveckling, produktion, försörjning samt läkemedelshantering. Såväl inom som utanför EU behövs en samverkan med standardiseringsorganisationer för att uppnå ett gemensamt strukturerat arbete med informatisk utgångspunkt. 

Östersunds kommun har i Interregprojektet VälTel 2.0 använt sig av metodstödet E-ready för att mäta mottagligheten och ”readyness” hos medarbetarna och cheferna vid införande av digitala lösningar. Under denna föreläsning berättar vi hur metoden fungerar och vilka resultat som framkom när vi systematiskt började mäta mottagligheten vid införandet av digitala lösningar i verksamheterna. Även exempel från andra verksamheter kommer att ges.

I projektet utforskar vi sätt att utveckla, tillgängliggöra och levandegöra berättelser i mötet mellan äldre personer, personal och anhöriga. Målet är att skapa lösningar där de äldres välmående, behov av social interaktion och möjlighet att förmedla sin identitet står i centrum.

I den nationella life science-strategin lyfts hälsodata fram som en avgörande resurs för forskning och innovation. Under denna programpunkt ges en uppdatering av läget rörande nationell samordning av hälsodata för sekundäranvändning, t ex för forskning. Life science-kontoret, Arbetsgruppen för hälsodata samt E-hälsomyndigheten redogör för det senaste årets insatser och samverkan, som kan kopplas till bl a Vision e-hälsa 2025 samt framväxten av det europeiska hälsodatautrymmet, EHDS.

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

Nationell läkemedelslista ställer krav på samordnade arbetssätt mellan läkare vid ordination och uppföljning av läkemedel inte minst eftersom patienten på ett helt annat sätt än tidigare blir delaktig i arbetet. Men föreskrifter, IT och invanda arbetssätt i vård och på apotek sätter alla gränser för utvecklingen av gemensamma samordnade arbetssätt. Vad händer om vi gör tvärtom? Vad händer om vi ser föreskrifter, IT-lösningar och arbetssätt inte som begränsningar utan förändringar av dessa som en konsekvens av möjligheterna med digitalisering? En förutsättningslös diskussion om morgondagens arbetssätt kring läkemedelslistan i hemmet, i vården och på apotek. 

Bayer presenterar samarbeten på lokal nivå (Sverige) med medtechföretag och digitala vårdgivare. Varför gör vi dessa samarbeten och varför finns det ett ömsesidigt intresse? Är patienten i slutändan den stora vinnaren?

I Sverige pågår omställningen till god och nära vård med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. Omställningen drivs såväl av den demografiska utvecklingen som av behovet av en mer resurseffektiv och personcentrerad vård och omsorg. Digitala lösningar är en viktigt del i omställningen och det finns redan idag många väl beprövade lösningar inom välfärdstekniken som kan frigöra resurser samtidigt som individens självständighet och trygghet stärks. Paneldiskussionen kommer att handla om hur läkemedelsautomater bidrar till omställningen utifrån resultat från  kommuner som använder läkemedelsautomater  samt Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomis, IHE, rapport ”Värdet av läkemedelsrobotar” och Kajsa Westlings White paper om God och Nära vård. Kan vi säkra framtidens vård genom att digitalisera? 

Tekniken finns, patienterna är redo men det är svårt i vårdens vardag. I projektet PACE utforskar vi hur egenmonitorering kan komma patienter och personal till nytta. Vi tycker det är svårt och tror att fler känner som vi. Därför bjuder vi in till ett gemensamt erfarenhetsutbyte och lärande om hur man navigerar i egenmonitoreringsskärgården.Innehållet i samtalen styrs av deltagarna. Vi tror det kan handla om frågor i stil med:Vad är bra med egenmonitorering och för vem?Hur fångar vi behov hos patienter och personal?Hur kan vi samskapa vård med stöd av teknik?Hur får vi med oss patienter och personal?Hur går vi från en lärande-pilot till användning i vardagen?Workshopen genomförs i form av lärandesamtal i mindre grupper där delar av samtalen lyfts till hela gruppen.Projektet PACE är en del av de Strategiska innovationsprogrammen Swelife och Medtech4Health, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Deltagande aktörer är Region Kronoberg, Region Jönköpings Län, Linköpings universitet, Läkemedelsindustriföreningen, ScientificMed Tech AB och Tamro.

The COVID-19 pandemic has led to an unprecedented demand for real-time surveillance data in order to inform critical decision makers regarding the management of the pandemic, as well as the press and the public. The aim of this presentation is to describe how MiBa - the Danish Microbiology Database - served as a cornerstone for providing real-time data to the surveillance system by linkage to other nationwide health registries. MiBa and many Danish healthcare solutions are all part of a coherent national infrastructure, with also made the fundament for a fast development of citizen centered solutions as the coronapas.

Det råder inget tvivel om att möjligheterna som artificiell intelligens och maskininlärning har medfört inom cancervården är många. AI-baserade verktyg kan bland annat användas för att identifiera patienter med misstänkta cancersymtom, analysera cellprover eller i bilddiagnostik. Samtidigt lyfter kritiker fram utmaningar som vilka etiska ställningstaganden som skall styra tekniken, vikten av patientmötet och att steget att få in teknikerna i vården är resurskrävande. Mot denna bakgrund, bjuder MSD i samarbete med TechSverige och RISE in till ett panelsamtal om hur ny teknik kan hjälpa och inte stjälpa cancervården

Behovet av kognitiv testning inom sjukvården är idag stort och beräknas att fortsätta öka rejält framöver men tillgången på bra test är alldeles för låg. Mindmore vill ändra på detta och tillgängliggör digitala kognitiva test med hög kvalité till alla vårdnivåer samtidigt som vi underlättar och sparar tid för den enskilda klinikern!   Mindmore används idag på över 100 kliniker inom flera regioner och är rekommenderade som enda digitala verktyg av SKR för utredning av kognitiv svikt vid misstänkt kognitiv sjukdom.  Under vår föreläsning kommer vi berätta om varför kognition är framtidens vitalparameter och hur vi ska mäta den! Sara Wallén & Jens Berggren Arrangör: Mindmore  
Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs).