Programpunkter

Ett föredrag som beskriver svårigheter att verka som innovationsforskare med bottom-up idéer i den offentliga hälso- och sjukvården. Vi bjuder på drygt 25 års gemensam erfarenhet från tre forskare och innovatörer. Exemplen kommer från vitt skilda områden i hälso- och sjukvården: ortopedteknik, cancervård och psykiatri med frågeställningen ”hur ska en stackars innovationsforskare få sin innovation implementerad i den offentliga sektorn?”

Det uppskattas att 95% av innovationsprojekt misslyckas och 50-80% misslyckas på grund av otillräcklig problem beskrivning. Förutom brist på förståelse för bristande inramning av problemområden; faller dessa satsningar ofta på otillräcklig systemförståelse av samhällsutmaningarnas komplexitet, bristande förståelse på orsakssamband och operativ förankring hos samhällsaktörer. Hör några metoder och exempel på hur systemanalys bidrar till innovationsprojekt och satsningar.

The presentation takes Industry 4.0 principles and applies them to the health and care environment to create the concept of Care 4.0. Care 4.0 focuses on a person-centred, asset-based and community-centred model of care that is activated and enabled by digital tools and services. It proposes that an individual citizen should become the point of data integration and demonstrates how dedicated Innovation Centres can support transformational service change. It will showcase a working example of what the next generation of digital services may look like.

Information i IT-system lagras i dataelement (variabler, datafält) med olika datatyp. Ett dataelement kan betraktas som en fråga med en uppsättning möjliga ”svar” – en värdemängd. Formulering av frågan, val av värdemängd och datatyp kan dock göras på olika sätt, och detta komplicerar aggregering av data. För att synliggöra skillnader och underlätta samsyn och översättning behövs en sökbar katalog över dataelement med metadata som beskriver innehåll och historik/proveniens.

Vi anser det! Och för att testa denna idé så har vi nu en fysioterapeut på plats 9290 km från Sverige, närmare bestämt i Mexiko. Det stämmer, nästan tusen mil bort sträcker sig vår verksamhet och det är något vi tycker är både spännande och utmanande! Kom och hör vår berättelse om hur tankarna väcktes, hur arbetet läggs upp och hur det upplevs av både behandlare och patient. Hur är det att ha sin behandlare på en helt annan plats på jorden och vad krävs för att få en sådan kontakt att fungera bra? Fysioterapi är historiskt sett ett omhändertagande där behandlare och patient möts fysiskt. I dagens samhälle öppnas dock andra möjligheter att kommunicera och vi försöker ta till vara på den möjligheten. Även om många patienter fortfarande behöver träffa sin fysioterapeut fysiskt så gäller det långt ifrån alla. Den snabba kontakten vid en digital rådgivning kan vara värd nog så mycket och förhoppningsvis behövs inte mer än så för många av de besvär som behandlas. Rätt vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå! Med mer flexibla arbetssätt kan vi i större utsträckning anpassa arbetsuppgifter/arbetssätt till både patienten och personalens önskemål och behov och därmed underlätta att behålla och rekrytera medarbetare. Vi startade i september 2019 och vi kan nu knappt vänta på att få delge för er vad vi upplevt hittills. Kom och hör oss berätta!

Utlarmning via larmapp av sjuksköterskor i hemsjukvården som första instans i väntan på ambulans vid prio 1 larm.

Preventivt arbete är antagligen ett av de mest effektiva sätten att använda vårdens resurser på. Kantar Sifo har genomfört en undersökning för att få en förståelse för medborgarnas upplevelse av hur vården arbetar med prevention, samt vad de själva är villiga att göra för att förebygga sjukdom. Resultaten visar en stark vilja hos respondenterna att förbättra hälsan med preventiva åtgärder, men också uppfattningen att vården saknar ändamålsenliga processer för att möta denna efterfrågan. Under detta pass presenteras resultat från undersökning och dessutom ges exempel på hur ny teknik kan användas att utveckla det förebyggande arbetet inom vården. Gäller såväl primär- som sekundärprevention.

A multimodual garment with integrated sensors was previously developed by the multidisciplinary wearITmed consortium including a close collaboration between researchers from medicine, engineering, textile and material science. The sensor garment with multiple integrated sensors (including accelerometers, gyroscopes, optical sensors and textile electrodes) can be used for continuous monitoring of movements and physiologically related variables (e.g. pulse, heart rate variability and changes in blood pressure) which is of great interest in neurological diseases. The garment was developed with a large focus on meeting the needs of professionals and patients’ while maintaining ease-of-use and technical stability.

Utvärdering och forskning före, under och efter införande av nya digitala tjänster och system är viktigt för att införandet ska komma verksamheten, samhället och de enskilda individerna till nytta.Tidigare studier och erfarenheter visar att effekterna inte alltid blir de väntade och att det inte alltid är tydligt varför det blev som det blev.

E-hälsobranschen i Norden, och i synnerhet i Sverige, växer kraftigt tack vare en ökande global efterfrågan på högkvalitativa och moderna vårdlösningar. Antalet nordiska företag med nya digitala lösningar för hälso- och sjukvård och omsorg som säljer internationellt ökar i snabb takt. Försäljningen på hemmaplan går dock långsammare. Men covid-19 blev en katalysator som satte fart på utvecklingen. Att vårdsektorn behöver fortsätta digitaliseras för att klara ökande patientantal och alltmer ansträngda budgetar råder det stor enighet om. E-hälsobranschen är fortfarande i sin linda men redan idag finns ett stort antal väl beprövade lösningar som utvecklats och beforskats i Norden och som skulle kunna lösa många av vårdens utmaningar. Så varför ökar inte användningen av nordiska e-hälsolösningar i Norden i samma snabba takt som användningen av nordiska e-hälsolösningar ökar internationellt?

Problemet med "implementering" av nya verktyg i hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvård "drabbas" av ny teknik, nya statsbidrag, nya lagar och nya riktlinjer som alla ska implementeras i en redan ansträngd verksamhet. Genom att använda designmetodik i implementering, ligger förarbetet inte på att "planera" och "rigga" ett nytt system, utan på att förstå målgruppens kontext och behov, och identifiera möjligheter och hinder i nya sätt att arbeta på.

I Sverige har vi skapat många, fantastiska kunskapsdatabaser. Innehållet är framtaget nära den kliniska vardagen eller är anpassat till behoven som finns på apoteken. Men det saknas samordning och koordination i alla led, från produktion över distribution och användning. Föredraget ska visa exempel på svenska kunskapsdatabaser som används inom hälso- och sjukvården och de problem som uppstår när en koordinerande roll för deras framtagande, distribution och förvaltning saknas. Har vi råd med sådant ineffektivt utnyttjande av våra resurser?

Den digitala revolutionen har nått sjukvården och hur vi bedriver god vård stöps nu om i grunden. eHälsoläkarföreningen, en nybildad intresseförening inom Sveriges Läkarförbund, har identifierat särskilt prioriterade områden där Sverige hamnat på efterkälken och insatser behövs. Ett av dessa handlar om nationell infrastruktur för hälsodata. På seminariet presenteras eHälsoläkarföreningens policy på området, med förslag till åtgärder, där vi bland annat efterlyser att staten tar ansvaret för en nysatsning på nationell infrastruktur för hälsodata.

Lärdomar från test av en app för anhörigstöd hos Sätra vård-och omsorgsboende inom Stockholms stad. Vad tyckte personal och anhöriga? Vilka lärdomar fick vi, tekniskt och organisatoriskt?

Idag ses ofta personer med funktionshinder som en grupp. Nackdelen med detta är att fokus ofta hamnar på det fysiskt synliga. Att en del har ett annorlunda kommunikationsbehov tappas då ofta bort. Det finns gemensamma faktorer för vad som funkar för personer med hörselnedsättning, kognitiva variationer, dövblindhet eller annat språk. Genom att samla olika grupper med olika behov kring kommunikation förstår vi bättre de krav som ställs för lyckad digitalisering inom området kommunikation.

Göteborgs Stad berättar hur de har arbetet med metod och mindset för att ge alla medarbetare möjlighet att vara innovativa och tänka nytt utifrån användarnas behov. De presenterar också ett exempel från verksamheten.

För att lösa framtida vårdutmaningar krävs att en större del av sjukvården flyttas från dyra och svårtillgängliga sjukhusmiljöer till mer lättillgänglig och mindre kostsam öppenvård nära patienten. Den snabba tekniska utvecklingen inom sensorteknologi har öppnat nya möjligheter att flytta ut även avancerad diagnostik direkt till patienten. Vi beskriver ett projekt med digitala diagnostikcentra som utgår ifrån principen att dataregistrering och dataanalys dissocieras, så att patienten sensormonitoreras i öppenvården men analysen görs av specialistteam på distans. Härigenom ökar öppenvården sin kapacitet att ge mer avancerad vård nära patienten, eller skärper selektionen av vilka patienter som remitteras vidare till högre sjukvårdsnivå. Vi visar hur denna lösning kan generaliseras till en modell för flera diagnostikområden som idag kräver onödigt stora resurser.

Hälso- och sjukvården är en viktig del i välfärden med många utmaningar framöver beroende på demografiska förändringar. Det kräver att utnyttja befintliga resurser effektivt samt att nya arbetssätt och produkter utvecklas. Det kommer även att saknas vårdpersonal i framtiden. Primärvården är ingången i vårdsystemet och utöver stora krav på tillgänglighet kommer även här att ställas krav på nya arbetssätt och nya produkter.Närhälsan Färgelanda vårdcentral har startat en testbädd i primärvård som utgår från det behov som finns i primärvården med mål om att skapa en attraktiv arbetsplats och där innovativa idéer tas till vara i samverkan med både interna aktörer och externa företag för att utveckla nya tjänster och produkter.