Sessions

Lifestyle interventions can revert and delay the onset of type 2 diabetes. This subsequently leads to fewer complications and increased longevity. In a randomized controlled trial we concluded that it is possible to induce lifestyle change leading to relevant weight loss and normalization for HbA1c for more than twice as many patients using digital coaching compared to usual care. These findings suggest that using digital coaching based on real time monitoring though wearables and smartphones can lead to improved lifestyle that might reduce complications and improve longevity.

Under det gångna året har ett flertal aktörer, utredningar och rapporter efterlyst ett ökat statligt engagemang och bättre nationell samordning av hälsodata i vård och omsorg. Origoprogrammet har tagit fram ett konkret förslag hur en nationell plattform för hälsodata kan byggas upp, för att visionen om nationella journaler kan bli verklighet, med patienten i centrum.

Queen Silvia Nursing Award serves as a platform to encourage nursing talents to generate ideas that will improve elderly and dementia care. This presentation is dedicated to organisations working in elderly care, Medtech and related sectors that are interested in the project and innovative ideas suggested by nursing students. It is also meant to be an inspiration for nurses and nursing students before a new application period opens on 1 September 2020.What are the key uncovered needs and areas of improvement in elderly and dementia care sectors according to nursing students? Who can participate in the award competition and what do the winning scholars receive? Swedish Care International will present a project Queen Silvia Nursing Award, students’ ideas and project's theme for the 2020/2021 cycle - COVID-19.

För att lösa framtida vårdutmaningar krävs att en större del av sjukvården flyttas från dyra och svårtillgängliga sjukhusmiljöer till mer lättillgänglig och mindre kostsam öppenvård nära patienten. Den snabba tekniska utvecklingen inom sensorteknologi har öppnat nya möjligheter att flytta ut även avancerad diagnostik direkt till patienten. Vi beskriver ett projekt med digitala diagnostikcentra som utgår ifrån principen att dataregistrering och dataanalys dissocieras, så att patienten sensormonitoreras i öppenvården men analysen görs av specialistteam på distans. Härigenom ökar öppenvården sin kapacitet att ge mer avancerad vård nära patienten, eller skärper selektionen av vilka patienter som remitteras vidare till högre sjukvårdsnivå. Vi visar hur denna lösning kan generaliseras till en modell för flera diagnostikområden som idag kräver onödigt stora resurser.

Ett föredrag som beskriver svårigheter att verka som innovationsforskare med bottom-up idéer i den offentliga hälso- och sjukvården. Vi bjuder på drygt 25 års gemensam erfarenhet från tre forskare och innovatörer. Exemplen kommer från vitt skilda områden i hälso- och sjukvården: ortopedteknik, cancervård och psykiatri med frågeställningen ”hur ska en stackars innovationsforskare få sin innovation implementerad i den offentliga sektorn?”

A Big Data research project called DABAI (2016-2020) aims to discover if machine learning can improve the execution of real time demand/capacity management used in all Danish acute hospitals. The processes are put in place to coordinate admission management, discharge management, overflow situations and cross hospital patient flow in general. The project participants include researchers from Aarhus University Computer Science and 8 hospitals in Denmark.

Utlarmning via larmapp av sjuksköterskor i hemsjukvården som första instans i väntan på ambulans vid prio 1 larm.

Problemet med "implementering" av nya verktyg i hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvård "drabbas" av ny teknik, nya statsbidrag, nya lagar och nya riktlinjer som alla ska implementeras i en redan ansträngd verksamhet. Genom att använda designmetodik i implementering, ligger förarbetet inte på att "planera" och "rigga" ett nytt system, utan på att förstå målgruppens kontext och behov, och identifiera möjligheter och hinder i nya sätt att arbeta på.

Utvärdering och forskning före, under och efter införande av nya digitala tjänster och system är viktigt för att införandet ska komma verksamheten, samhället och de enskilda individerna till nytta.Tidigare studier och erfarenheter visar att effekterna inte alltid blir de väntade och att det inte alltid är tydligt varför det blev som det blev.

Kostnaderna för hälso- och sjukvård, vård och omsorg ökar snabbare än skatteintäkterna. De kommande 10 åren ökar 80+ med 50% och barn och ungdom under 18 år med 15 %, samtidigt ökar den arbetsföra befolkningen med bara 7 %, framförallt i storstäderna. I de flesta regioner och kommuner ökar arbetskraften betydligt mindre och i en många minskar till och med den arbetsföra befolkningen. Det diskuteras brist på vårdpersonal, att krisen i vården skulle vara en bemanningsfråga, men är det verkligen sant ? Den största resursen, invånarna själva, används i mycken liten utsträckning som en resurs i sin egen vård; Föreläsningen presenterar evidens över vad som händer när befolkningen verkligen tar makten över sin egen hälsa med digitala verktyg - för individen, organisationen och samhällsekonomin

Under föreläsningen ges en kort introduktion till de principer enligt vilket riskhantering av de produkter (appar, IT-lösningar, system, tjänster) som uppfyller definitionen av medicintekniska produkter ska genomföras.

Medisinsk avstandsoppfølging er på vei inn som metodikk i helsetjenesten.Denne tjenesten setter nye krav til kompetanse både hos pasient og helseprofesjoner, behov for endrede organisasjonsmodeller og nødvendig utarbeidelse av ny metodikk. I forelesningen presenteres forskningsresultater fra medisinsk avstandsoppfølging av 164 pasienter i Sarpsborg kommune; Norge. Du får høre om resultater fra følgeforskning, hvilke erfaringer som er gjort med hensyn på kompetansebehov klinisk og organisasjonsmessig samt hvordan digital oppfølging påvirker kommunikasjonen mellom helsepersonell og pasient.

Vi anser det! Och för att testa denna idé så har vi nu en fysioterapeut på plats 9290 km från Sverige, närmare bestämt i Mexiko. Det stämmer, nästan tusen mil bort sträcker sig vår verksamhet och det är något vi tycker är både spännande och utmanande! Kom och hör vår berättelse om hur tankarna väcktes, hur arbetet läggs upp och hur det upplevs av både behandlare och patient. Hur är det att ha sin behandlare på en helt annan plats på jorden och vad krävs för att få en sådan kontakt att fungera bra? Fysioterapi är historiskt sett ett omhändertagande där behandlare och patient möts fysiskt. I dagens samhälle öppnas dock andra möjligheter att kommunicera och vi försöker ta till vara på den möjligheten. Även om många patienter fortfarande behöver träffa sin fysioterapeut fysiskt så gäller det långt ifrån alla. Den snabba kontakten vid en digital rådgivning kan vara värd nog så mycket och förhoppningsvis behövs inte mer än så för många av de besvär som behandlas. Rätt vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå! Med mer flexibla arbetssätt kan vi i större utsträckning anpassa arbetsuppgifter/arbetssätt till både patienten och personalens önskemål och behov och därmed underlätta att behålla och rekrytera medarbetare. Vi startade i september 2019 och vi kan nu knappt vänta på att få delge för er vad vi upplevt hittills. Kom och hör oss berätta!

Förskrivningskollen är en webbtjänst med åtkomst till Nationella läkemedelslistan och möjliggör åtkomst till Nationella läkemedelslistan.

Den digitala revolutionen har nått sjukvården och hur vi bedriver god vård stöps nu om i grunden. eHälsoläkarföreningen, en nybildad intresseförening inom Sveriges Läkarförbund, har identifierat särskilt prioriterade områden där Sverige hamnat på efterkälken och insatser behövs. Ett av dessa handlar om nationell infrastruktur för hälsodata. På seminariet presenteras eHälsoläkarföreningens policy på området, med förslag till åtgärder, där vi bland annat efterlyser att staten tar ansvaret för en nysatsning på nationell infrastruktur för hälsodata.

Preventivt arbete är antagligen ett av de mest effektiva sätten att använda vårdens resurser på. Kantar Sifo har genomfört en undersökning för att få en förståelse för medborgarnas upplevelse av hur vården arbetar med prevention, samt vad de själva är villiga att göra för att förebygga sjukdom. Resultaten visar en stark vilja hos respondenterna att förbättra hälsan med preventiva åtgärder, men också uppfattningen att vården saknar ändamålsenliga processer för att möta denna efterfrågan. Under detta pass presenteras resultat från undersökning och dessutom ges exempel på hur ny teknik kan användas att utveckla det förebyggande arbetet inom vården. Gäller såväl primär- som sekundärprevention.