Årets program

Ungdomar som bor i socialt utsatta områden döms tre gånger så ofta för brott jämfört med ungdomar i andra områden. Inte sällan finns en problematisk skolgång i bakgrunden och med otillräcklig utbildning och en prick i belastningsregistret stängs många dörrar på arbetsmarknaden. Hur bidrar vi till att personer med ett kriminellt förflutet blir anställningsbara och vilka insatser krävs för att möjliggöra rätten till en andra chans?

Institutet för mänskliga rättigheter presenterar kort sin verksamhet och lanserar sin nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”. Tillsammans med Afrosvenskarnas riksförbund och Malmö mot diskriminering samtalar vi också om hinder och möjligheter för att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige.Varje år lämnar Institutet för mänskliga rättigheter en rapport till regeringen om sin verksamhet och sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under föregående år. I årsrapporten 2023 lyfter vi fram flera samhällsutmaningar som påverkar förutsättningarna för mänskliga rättigheter, internationellt och i Sverige. Vår tids stora utmaningar – som exempelvis klimatkrisen, geopolitiska konflikter, demokratins tillbakagång och tilltagande hot mot den personliga integriteten – påverkar människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, även i vårt land.

Finnish, Meänkieli, Romani, Sami and Yiddish are the five legally recognised national minority languages in Sweden. Despite different laws guaranteeing national linguistic minorities’ rights, Sweden is a poor performer in terms of education and access to media in national minority languages. In this panel, we address the challenges and good practices related to education and media consumption in national minority languages in Sweden.

År efter år konstateras att personer med funktionsnedsättning förvärvsarbetar i betydligt lägre utsträckning än befolkningen generellt. Trots att rätten till arbete är en mänsklig rättighet leder ogenomtänkta rutiner, fördomar och bristande tillgänglighet till att många inte får en chans i arbetslivet. Hur kan diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen bli de effektiva verktyg som skapar inkluderande arbetsplatser och en god arbetsmiljö för alla? 

Papperslösa personer lever under ett ständigt hot om utvisning samtidigt som de har kontakt med välfärdsmyndigheter som skola, sjukvård, bibliotek med mera. Regeringen håller på att utreda ett förslag om att professionella på dessa myndigheter ska ha en skyldighet att ange papperslösa till gränspolisen och Migrationsverket. En sådan skyldighet skulle inte minst underminera papperslösa barns möjlighet att tillgodose sig sin lagstadgade rätt till utbildning. Många kritiska röster har höjts från välfärds-professionerna, bland annat genom att deras fackförbund gjort tydliga uttalanden emot ett sådan förslag. Vid det här seminariet kommer vi att diskutera angiveri-förslaget utifrån skolans perspektiv. Hur skulle en skyldighet att ange papperslösa drabba olika professioner i skolan i deras yrkesutövning och papperslösa i deras vardag? Vilka olika möjligheter finns för de som arbetar i skolan att göra motstånd mot ett sådant förslag? Panelen består av lärare, skolledare och forskare som alla engagerar sig i frågan.

Diskriminering i arbetslivet är ett allvarligt problem som begränsar människors möjligheter på arbetsmarknaden. Det visar bland annat DO:s rapport om förekomst av diskriminering i Sverige 2023 samt en forskningsöversikt från DO om risker för diskriminering vid rekrytering. På seminariet diskuterar representanter från Malmö mot diskriminering, Akademikerförbundet SSR, Arbetsgivarverket och DO frågor som: Hur kan diskrimineringen inom arbetslivet ta sig uttryck? Hur kan det förebyggas och motverkas?

Att satsa på flickors utbildning är ett effektivt sätt att bidra till hållbar utveckling och motverka bl.a. barnäktenskap, barnarbete och trafficking. Välkomna till ett samtal där vi utforskar samverkan som modell i civilsamhället, och hur man tillsammans kan nå längre och få ökad effekt i projekt om flickors utbildning och rättigheter. Vi kommer få ta del av utmaningar, bästa praxis och erfarenheter från samarbetet hittills. 

Alla barn har rätt till utbildning och utveckling. Från 1 juli 2023 är kommuner enligt lag skyldiga att ha kontakt med vårdnadshavare kring syftet och vikten av att barnet tar del förskolans pedagogiska verksamhet, ett arbete Helsingborgs stad påbörjade redan 2021. I vårt seminarium utforskar vi framgångsfaktorer och utmaningar för att kunna tillgodose jämlika förutsättningar till förskola för alla barn.

Under 2022 sköts 61 personer till döds. Det är mer än tidigare år. Många av de som utsätts för våldet är barn under 18 år, och likaså många av gärningspersonerna. Samtidigt går fler barn i Sverige, hungriga. I detta samtal fokuserar vi på skolans roll i den ojämlika samhällsutvecklingen. Hur kan skolan jobba mer förebyggande och samtidigt hantera trauma och oro när det uppstår? Vilka resurser finns för att skapa trygghet i skolan idag? Och är den beroende av eldsjälarna? 

Det finns nu flera politiska initiativ för att hålla transnationella företag ansvariga för mänskliga rättigheter. Men civilsamhället har flaggat för att processerna tar för lång tid och att dokumenten blir urvattnade. Verklig ansvarsutkrävande skulle innebära viktiga förändringar för miljarder människor och vår planet. Då kan en ond cykel brytas och en hållbar cykel triggas. Den här panelen är tänkt att stödja sådana aktiviteter.

I 59 kommunala grundskolor i landets 61 områden som av polisen klassas som utsatta saknade 33,5 % av eleverna behörighet till gymnasiet våren 2021, jämfört med 13.8 % i landet. Innebär att var tredje elev i utsatta områden saknar gymnasiebehörighet. Varför blir det så här och hur kan vi vända den negativa utvecklingen? Livets hårda skola beskrivs ibland som brist på formell skolgång, är det framtidens nya ”skola”?