Årets program

Unga som varken arbetar eller studerar löper risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden. Många är unga med en funktionsnedsättning. Kommunerna har ett lagstadgat aktivitetsansvar men det görs för lite.Hur kan unga med funktionsnedsättning få sina rättigheter förverkligade? Kan en nationell etableringssamordnare vara en del av lösningen? Hur kan arbetet lokalt stärkas och hur lär vi av goda exempel?Funktionsrätt Sverige bjuder in till ett samtal om alla ungas rätt till utbildning och arbete.

Nyanlända, skolövergångar och inkludering:Hur kan man arbeta med inkludering och stärkande insatser när det gäller nyanländas skolövergångar? Vi berör övergång från grundskola till gymnasiet, samt hur skolpersonal kan arbeta på olika sätt för att stärka övergången. Vi behandlar ämnet utifrån ett elevperspektiv, tar upp vad man generellt kan tänka på i inkluderande övergångar, samt vilken betydelse detta har för senare etablering på arbetsmarknaden.

Koll på lagen vill ge ungdomar kunskaper om vardagsjuridik och verktyg för att kunna ta tillvara på sina rättigheter och möjligheter att bemöta orättvisor. Genom Koll på lagen gör vi juridiken tillgänglig genom metoder som tagits fram tillsammans med ungdomar. Under workshopen går vi igenom hur en kan arbeta med frågor om lagar och rättigheter tillsammans med unga. 

Praktisk Solidaritet bjuder på en programpunkt där kreativa och scenkonstnärliga metoder tar plats för att lyfta perspektiv på demokrati och mänskliga rättigheter i en europeisk kontext. Genom teater, poesi, digital animering och efterföljande samtal skapas reflektioner kring fri- och rättigheter och vikten av folkbildning och kreativa former för att delta i och engagera sig för att värna demokratin.   

Det finns nu flera politiska initiativ för att hålla transnationella företag ansvariga för mänskliga rättigheter. Men civilsamhället har flaggat för att processerna tar för lång tid och att dokumenten blir urvattnade. Verklig ansvarsutkrävande skulle innebära viktiga förändringar för miljarder människor och vår planet. Då kan en ond cykel brytas och en hållbar cykel triggas. Den här panelen är tänkt att stödja sådana aktiviteter.

The panel addresses the conditions for academic freedom from a global perspective. Academic freedom is a set of principles that enable and protect the free exercise and dissemination of research and education. While restrictions on academic freedom are characteristic of authoritarian states, recent years have shown that academic freedom have deteriorated in democracies. What can and should be done to strengthen academic freedom?

De senaste årens kriser som avlöst varandra utmanar individens rättigheter och hushåll runt om i Sverige. Länsstyrelserna har därför under 2023 tagit fram statistik på nationell, regional och lokal nivå som ger en nulägesanalys hur invånarna har tillgång till sina sociala och ekonomiska rättigheter. Områden som omfattas är rätten till utbildning, rätten till arbete, rätten till tillfredsställande levnadsstandard inklusive rätten till bostad. Syftet är ökad förståelse för levnadsvillkor, vilka utmaningar som finns i respektive län samt hur statistiska lägesbilder kan vara ett stöd i arbetet framåt.  

AI byggs av människor för att efterlikna och överträffa mänsklig intelligens. Många tror att människan är mer än bara en biologisk produkt; att det finns ett medvetande, ett jag. Har AI det med? Kan AI ersätta mänskliga relationer? Och hur påverkar allt detta våra arbetsplatser?

Hur mycket inflytande har du (haft) över din skolgång? Hemma? I skolan? I kommunen och i Sverige? Barnkonventionen ger barn rätt att komma till tals i beslut som berör dem. Utbildning är en förutsättning för och ett tillfälle att öva på och delta i en demokrati. Då är det viktigt att alla röster ska höras. Men vad händer när det är svårt att få just din röst hörd? Och vet verkligen de som bestämmer hur man kan ta vara på ALLAS röst? SPSM:s ungdomsnätverk och medarbetare samtalar om rätten till delaktighet i beslut från skolan till EU.  

Nyanlända och utrikes födda står inför flera utmaningar när det gäller att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, som samtidigt har stor efterfrågan på arbetskraft. En av de största utmaningarna är svenska språket. Hur skapar vi bättre förutsättningar för språkutveckling på arbetsplatsen?SKR berättar om välfärdssektorns kompetensutmaningar och varför invandring är och kan vara en viktig pusselbit för att hantera kompetensförsörjningen framåt. Språket är en viktig nyckel för att nyanlända ska etablera sig på arbetsmarknaden men även för att få en välfungerande verksamhet med hög kvalitet. Helsingborg stad berättar om sina erfarenheter av språkutvecklande arbetssätt inom äldreomsorgen. 

I skuggan av kriget i Ukraina har sedan Sovjetunionens fall en närliggande konflikt pågått som genom åren skördat tusentals offer. Nagorno-Karabach är en självstyrande, men inte erkänd, republik där befolkningen nästan uteslutande är armenier men som territoriellt tillhör Azerbadjan. Rasmus Canbäck är en av få svenska journalister som bevakat konflikten inifrån republiken. I december 2022 gav Canbäck ut reportageboken Varje dag dör jag långsamt, där han skildrar vad konflikten innebär för människorna på plats. Han menar att armenierna i enklaven hotas av etnisk rensning och att Armeniens långvariga allians med Ryssland, kan vara på väg att ta slut.

Att utsättas för stenkastning på väg till skolan eller inte kunna ta hand om sitt jordbruk på grund av stängda vägspärrar, är en vardag för många människor i Palestina.Det ekumeniska följeslagarprogrammet är en metod som dämpar våldet och främjar folkrätten och hjälper människor både till och från skola och arbete.I seminariet möter du följeslagare som berättar om sina erfarenheter och om programmets möjligheter och effekter.

Hur långt har vi kommit i Sverige idag? Har alla rätt till ett arbete med lika lön för lika arbete, sund arbetsmiljö och rätt att engagera sig fackligt?För att veta var vi står idag tar Byggnads med er på en tillbakablick. Till tiden då arbetare ställdes mot arbetare, barn tvingades arbeta istället för att gå i skolan och demokratin var begränsad till de rika i samhället. Vi gör en tidsresa i Sverige från mitten av 1800-talet då den fackliga rörelsen startade till dagens samhälle. Vad har vi lyckats förändra under snart 200 års kamp för jämställdhet, lika rättigheter, trygghet på arbetsmarknaden och rätten att organisera oss?

Sverige har till stor del formats av civilsamhället. Civilsamhällets många organisationer, trossamfund, sociala verksamheter, studieförbund och rättighetsorganisationer, försvarar och förstärker demokratin varje dag och bidrar med innovation och utveckling till välfärden, inte minst på arbetsmarknadsområdet och för ungas bildning och delaktighet. Men hur ser förutsättningarna egentligen ut för organisationer att bidra idag? Och vilka utmaningar står vi inför?   

Enligt lagstiftning ska samhället se till att den som tillhör en nationell minoritet får lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Trots detta fortskrider språkbytet hos alla nationella minoriteter. I ett panelsamtal delar unga språkbärare med sig av tankar och erfarenheter om varför det är viktigt att få möjlighet att återta och utveckla sitt språk. I samtalet deltar även de nya språkcentrumen vid Institutet för språk och folkminnen.

Se när en av de största skolstrejkerna i modern amerikansk historia utspelar sig i realtid och lyfter fram berättelserna och ledarskapet hos några av kvinnorna som ledde den, från fackliga ledare till klasslärare.

Skjortkravallerna är en helt nyskriven pjäs av EliSophie Andrée med musik och sångtexter av Jan-Erik Sääf, om när sömmerskorna på Stenströms skjortfabrik år 1904 gick ut i strejk, om kampen inom familjen Stenström där dottern Ingeborg gärna ville ta över ansvaret för fabriken och om en kärlekshistoria mellan en sömmerska och en förman på skjortfabriken. 

Välkomna till en spännande diskussion mellan en forskare som problematiserar barns ansvar i att lösa samhällsproblem, en aktivist som har stämt staten, en influencer som driver modeföretag och en representant från undervisningsrådet som arbetar med hållbarhetsfrågor på Skolverket. 

As the second term of the Indian Prime Minister Narendra Modi is coming to an end, the world is observing the country’s fast movement towards authoritarianism. While it is often questioned whether the Indian-held area of Jammu and Kashmir has ever been included in the Indian democratic project, most observers agree that during Modi’s regime the political repression of Kashmir has further intensified. Since August 2019 the rights of Kashmir Valley inhabitants have been suspended in the name of security logic. The Indian Government and several pro-Hindutva organisations have argued that the Indian state has a duty to intervene to ensure that the rights of LGBTQ Kashmiris are upheld.This session will explore how the Indian regime is using a language of LGBTQ-rights to legitimise the abrogation of Articles 35A and 370 and how Kashmiri queer activists are challenging the Indian discourse.

Rasism drabbar idag barn och barns rätt till utbildning. Vägen till en mer jämlik utbildning behöver kantas av vuxna som både vågar prata om rasism och agera på ett modellerande sätt för barn. Rädda Barnen lanserar i år en vägledning som stöttar vuxna i att prata med barn om rasism. Workshopen utgår från vägledningen och ger dig kunskap om rasism i dess olika yttringar och råd i hur du kan prata med barn om ämnet.