Årets program

Många unga samer skulle vilja arbeta med renskötsel och fortsätta med traditionella samiska näringar, men utmaningarna är många. Trots att rennäringen är en kulturell rättighet för samerna så är möjligheterna att välja renskötseln som yrke väldigt begränsade för unga samer. Vem kan och vågar välja yrket? Ett samtal om att kunna värna sin samiska identitet och kultur och rätten till arbete i dagens Sverige. Att arbeta med urfolk och minoriteter är en del av Svenska kyrkans arbete, dels med ursäkten till det samiska folket, dels med det pågående arbetet med försoning med tornedalingar, kväner och lantalaiset. 

Den historiska utestängningen av romer från det svenska utbildningssystemet har fått långvariga konsekvenser. I vissa europeiska länder pågår det fortfarande. Vilka konsekvenser finns för romer i Malmö idag? Hur överbygger vi förtroendegap och främjar romers tillgång till utbildning? Ett föredrag med två kommunala institutioner som i över ett årtionde samarbetat interkulturellt, långsiktigt och holistiskt med romers mänskliga rättigheter.

AI används i allt större utsträckning i vårt samhälle. Vilka risker för diskriminering för det med sig? I DO:s aktuella rapport om användandet av AI inom arbetslivet beskrivs några av de risker som finns och hur medvetenheten om dessa ser ut bland arbetsgivare.

The presentation, which aims to inspire, and create discussion about, sustainable job creation, is given by the non-profit association Doing Good (former Sätt färg på) , which has created work and training opportunities for young people in socio-economically (soc.ek) vulnerable areas, and refugees in Western Sweden, for more than a decade.
The association, which is run by a dussin experts, has successfully hired 200+ individuals between 2022-2023 from the target group and IT/climate trained thousands more. All hires have been made within internally created eco-tech jobs  
The presentation is relevant for all organizational and project-running actors who wish to streamline their processes to enable the right to work and education and contains psycho-social and decolonizing reflections.

Vill din organisation, kommun eller företag bli bättre på att motverka rasism och intolerans? Välkommen att testa det nya metodmaterialet Power Talks. Med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) använder Power Talks folkbildning som demokratiserande metod för att stötta arbetsplatser i att bli mer inkluderande genom att motverka förtryck mot personer med muslimsk tillhörighet och HBTQI-personer.

Årets vinnare av Ordfronts demokratipris är Susanna Wolk och hennes projekt ”Nolla Utanförskapet” (NU). NU arbetar med unga mellan 12–25 år från socialt och ekonomiskt segregerade områden runt Stockholm, Malmö och Göteborg, som inte har kontakterna utanför sina orter. Kärnan i NU:s verksamhet är läxhjälp och utbildningar på företag med företagsanställda, så att dessa unga personer får inspiration till gymnasie- och universitetsstudier, nätverk och arbetsrelaterade kontakter. Demokratiprisjuryn motiverar sitt beslut med att Nolla Utanförskapet arbetar på ett nytänkande sätt och skapar möjligheter till utbildning och deltagande i samhället för människor som annars kanske inte fått den möjligheten. 

Trots massiv kritik väljer Tidöpartierna att gå vidare med ett lagförslag om anmälningsplikt mot papperslösa som nu ska utredas. Den så kallade angiverilagen innebär att skolpersonal, samt medarbetare inom myndigheter, sjukvård och socialtjänst, skulle tvingas ange människor som de egentligen har i uppgift att hjälpa och stötta. Vilka blir konsekvenserna om ett papperslöst barn riskerar att rapporteras till polisen om hen går till skolan? Hur kommer detta påverka människors rätt till utbildning och vård? Och hur påverkas lärarnas arbetssituation, och elevernas trygghet, om de ska behöva ange de elever vars ömsesidiga förtroende de byggt upp? Mänskliga rättigheter, som rätt till skolgång och rätt till vård, ska existera i samhället och inte bara finnas på papper. Om en rättighet inte är tillgänglig på riktigt står det i strid med grundläggande principer.  Vi samtalar om vad som kan göras för att en angiverilag inte ska se dagens ljus. Och om hur lärare ser på sitt uppdrag och vad som riskerar att hända för dem – men inte minst för de barn och ungdomar som riskerar att inte kunna gå till skolan. 

För att utjämna ojämlika uppväxtvillkor arbetar Erikshjälpen Framtidsverkstad i socialt underprivilegierade områden utifrån ett helhetskoncept, som bland annat syftar till att stärka barn och ungas möjligheter att lyckas med sin skolgång och föräldrars förmåga och möjligheter att ta sig in och etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att bygga föräldrakraft skapas förändringskraft för flera generationer framåt.

Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland unga visar forskning att ideellt engagemang har hälsofrämjande effekter. Men vad krävs för att fler unga ska ta steget ut i ideellt engagemang och hur kan föreningar nå fler unga? I detta samtal bjuder vi in unga som får berätta om hur de hittade sitt ideella engagemang och hur volontärskap kan hjälpa en att omvandla oro till action

Skolmiljön och andra samhälleliga institutioner är platser där många unga HBTQIA+personer upplever en stor otrygghet och utsätts för kränkningar och diskriminering. I ett samtal får vi ta del av unga HBTQIA+-personers egna berättelser om hur vuxenvärlden många gånger brister i sitt bemötande. Vad kan du göra i din professionella roll för att bidra till en trygg och inkluderande miljö för alla barn och unga?

Att många unga personer idag saknar gymnasieexamen beskrivs ofta som en av våra stora samtidsutmaningar, men sällan hör man röster från den här gruppen själva reflektera kring sina erfarenheter av skola och utbildning. Under det här seminariet får man göra just det. Seminariet är en del av ett större projekt som under hösten pågått på Södra Folkhögskolan i Helsingborg.

I Sverige ökar arbetslösheten samtidigt som det råder akut brist på arbetskraft, främst i norra Sverige. Arbetslösa uppmanas att söka sig norrut, och redan idag lockas många utländska arbetare till kommunerna. Men hur stämmer de regionala behoven överens med nationella politiska beslut om exempelvis arbetskraftsinvandring? Hur skyddas individers rättigheter när företag nyttjar underleverantörer som anlitar arbetskraft till villkor som strider mot arbetstidsregler och kollektivavtal? Och ska staten ta större ekonomiskt ansvar om inflyttningen uteblir?

Personer som saknar uppehållstillstånd är på många sätt exkluderade från offentligheten och samhällsservice, och representeras inte i fackliga förhandlingar. På arbetsmarknaden finns beskrivet hur deras löner hålls inne, att levnadsstandarden är mycket låg, arbetsmiljön dålig, och att personerna utför farligt arbete utan rätt utbildning, kvalifikationer eller skyddsutrustning. Delmi arrangerar ett samtal om skuggsamhället och arbetsmarknaden.

Migranter med funktionsnedsättning möter många hinder på vägen till utbildning och arbete i Sverige. Hinderbanan kan bestå av brist på tillgänglig utbildning i svenska, stöd från Arbetsförmedlingen, såväl som avsaknad av grundläggande förutsättningar för fungerande vardag, som individuellt stöd, vård, hjälpmedel och tillgängligt boende. Seminariet belyser hinder men också framgångsfaktorer för tillgång till utbildning och arbetsmarknad? I samtalet medverkar civilsamhället, myndigheter och förtroendevalda.

Föräldrars möjligheter att vara en resurs för sitt barn är en grundläggande förutsättning för barns rätt till utbildning. Genom innovativa processer utvecklas nya arbetssätt i samverkan för att öka stödet till föräldrar. Vi samtalar kring framgångsfaktorer för att möta föräldrarnas förutsättningar och behov.Utvecklingsarbetet sker med stöd av Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel och är en del av kraftsamling Fullföljda studier.

Alla får vara med men kan alla det? Hur når vi dem som står långt ifrån arbetsmarknad, utbildning och ett sammanhang? Folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Utmaningarna är många men möjligheterna flera. Välkommen till ett samtal om att rustas för att växa, hitta sammanhang och våga tro på en framtid där du bestämmer.

I det här miniseminariet får ni ett smakprov på hur fysisk aktivitet och rättigheter kombineras för att stärka unga tjejer, deras fysiska och psykiska hälsa. I projektet Girls up! har vi skapat en metod perfekt för föreningar och skola med övningar innan och efter aktivitet för stärkt självkänsla och sänkt stress. Satsningen bidrar till att stärka ungas kunskaper kring rättigheter och stärka sin hälsa och öka ungas delaktighet och livsutrymme.  Kom och testa övningar och hör mer om projektet och metoden. 

Alla elever har rätt till en utbildning fri från diskriminering. Ändå ser vi i vårt arbete att skolan inte ger elever med funktionsnedsättning förutsättningar att klara sin skolgång. Vid vårt seminarium kommer vi att diskutera frågor som: Hur kommer diskriminering till uttryck i skolan? Vilket ansvar har skolan? Vi ger en lägesbild som följs av ett panelsamtal. 

Demokratin är på tillbakagång och runt om i världen fattas beslut som strider mot mänskliga rättigheter – inte sällan med hänvisning till argument som saknar stöd i forskning. Kunskap och kritiska förmågor är därför centralt för att vända denna utveckling. Möt forskare från Uppsala universitet som resonerar kring hur den högre utbildningens demokratiska potential kan stärkas för att verka för en stärkt och inkluderande demokrati.

Vad händer med skolgången när klimatet förändras? Barnfonden är en barnrättsorganisation som arbetar för barns rätt till trygghet i områden som drabbas av klimatförändringar. Med utgångspunkt från två pågående projekt i Etiopien kommer generalsekreterare Martina Hibell att prata om hur klimatförändringarnas effekter påverkar barns möjlighet att gå i skolan och hur Barnfonden arbetar för att fler barn ska få tillgång till utbildning i ett klimat som förändras.