Programpunkter

Föreläsningen ger en övergripande guidning för start-up bolag med mjukvara eller AI produkter som strävar efter att CE-märka sin produkt mot MDR och sätta ut produkten på den europeiska marknaden.

I Jämtland har regionen och kommunerna tillsammans tagit fram ett gemensamt Core set för svårt läkta sår. Core set'et skall stödja vid utredning och behandling av svårläkta sår och tillämpas i både regionen och respektive kommuns vårdinformationssystem.

Omställningen till nära vård kräver nya sätt att arbeta och mötas. Kommun och region måste samverka över organisationsgränserna, utifrån invånarens förutsättningar och behov. Hur gör man då detta i praktiken, med begränsade resurser och ibland långa avstånd? Här kan vi lära av flera bra initiativ, till exempel genom samverkansmottagningen Mini-Maria Göteborg

Framtidsspaning - hur kan nya, gemensamma arbetssätt gynna sömlösa vårdflöden över organisationsgränser? För detta krävs stöd som håller ihop och för vårdflödet vidare. Olika Informationsmängder, exempelvis text och medicinska bildmaterial skapas och används av de olika aktörerna i vårdflödet. Idag sker den nödvändiga informationsdelningen manuellt. Nationell patientöversikt (NPÖ) kan tillföra basinformationen, men behöver kompletteras med utvald information som följer patienten i det specifika vårdflödet. Befintliga och nya tjänster kan utvecklas för att stödja bättre samverkan kring patienten.

Socialstyrelsen är från 1 oktober 2022 sektorsansvarig myndighet för beredskapsarbetet inom hälsa, vård och omsorg. Det innebär att myndigheten fått ett nytt och större ansvar för att stärka samordningen och driva på utvecklingen av beredskapen inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Vad har digitalisering för roll i att stärka Sveriges beredskap och vilka förmågor måste vi i sektorn bygga upp? Hur ser Socialstyrelsen på sin roll i digitaliseringslandskapet utifrån sitt sektorsansvar? Vilka risker, utmaningar och möjligheter finns?

Healthcare longitudinal data offers endless opportunities such as diagnostics, and prognostics, to care personalization and improving healthcare quality and efficiency. These can be achieved through Artificial Intelligence (AI), data science, and in specific machine learning (ML). However, lack of inscrutability of the AI/ML-based techniques has hampered pervasive AI in healthcare systems. In this talk, we will introduce graph-based approaches for collecting, storing, visualizing, analyzing, and modeling healthcare data, and discuss how they outperform the other available approaches. We will also discuss challenges around health data and how synthetic data can mitigate them.

Vi arbetar för diplomering av i första hand läkare inom Klinisk informatik, för att bättre ta tillvara vårdprofessionellas perspektiv på utveckling av informationstjänster i vården. En diplomering ska göra det möjligt för kliniskt aktiva att visa att de har en bra kunskapsgrund för att bidra i utveckling, utformning och upphandling av användbara IT-hjälpmedel för vårddokumentation och informationsinsamling för forskning och verksamhetsuppföljning.

I samband med att Västerås stad för några år sedan gick in i sammanhållen journalföring med Region Västmanland infördes generella vårdplaner som bygger på ICF, ICNP och KVÅ. Efter att dokumentationen i de generella vårdplanerna nu har etablerats i praktiken kan dessa standardiserade data nu användas i framtagning av statistik och verksamhetsuppföljning.En presentation av ett praktiskt exempel på hur e-hälsospecifikationer kan användas i patientjournalsystem för att sedan kunna tillämpas för digital journalgranskning och verksamhetsuppföljning.

Enligt Socialstyrelsen ska delegering av arbetsuppgifter ses som en möjlighet och är inte avsett att lösa brist på personal eller att användas av ekonomiska skäl.  Under föreläsningen lyfter Ulf Fröberg delegeringar med fokus på framförallt juridiken bakom.

De nio regionerna inom Sussa samverkan kommer att ha en gemensam konfiguration av sina vårdinformationssystem och sätter nu upp en gemensam förvaltningsorganisation, istället för att ha nio egna. Hur jobbar man gemensamt med konfiguration, mallar och arbetssätt - blir förbättringar och utveckling lidande?

Hälso- och sjukvården i dag blir alltmer komplex och svår att överblicka. En del i denna komplexitet består av de it-system som ska stödja verksamheterna, men ”systemet” i sin helhet består av mycket mer än tekniken. Det sociotekniska systemet omfattar även andra komponenter, som medarbetare, patienter, organisation, lagar, rutiner och utbildning. Förståelsen för det sociotekniska systemet kan bidra till ökad säkerhet och riskminimering i komplexa sammanhang.

With the fast progression in AI, its role in healthcare is bound to be ubiquitous in near future. However, creating AI software that is unbiased and trained ethically remains a challenge. In this session, we will evaluate different aspects of what it means for the AI to be biased and how we can evaluate it as a medical device software. Similarly, it is important to understand the fact that ethical AI is a two-way street. We will also look into how the society and the regulatory bodies should play a role for AI to be constructed in an ethical way. 

Nordiska hälsoportaler, hur ser användning och utbud ut, vilka likheter och skillnader finns?

Women have been historically excluded from healthcare research and women’s health issues still receive inadequate attention, yet women live more years in poor health and with disability.Digital transformation and a rapidly growing global FemTech market provide new opportunities to transform the lives of millions of women globally and contribute to a substantial social impact and economic gains. However, research on FemTech that provide robust evidence on its value is lacking.In this seminar, based on our ongoing research, we will discuss opportunities and challenges of FemTech and why a rigorous research agenda with targeted research funding is needed. We will also address research methods that include multi-stakeholder partnerships, methods of intersectionality research to address health inequities, and co-creation models to engage women in the co-design of technologies to ensure person-centered outcomes.

SKR Kompetenscenter välfärdsteknik beskriver på det här seminariet vad som krävs av en kommun för att göra den nödvändiga omställningen av vården och omsorgen med stöd av digitala lösningar. En utmaning som alla kommuner står inför när det gäller både utveckling och bemanning av verksamheten för att skapa nytta och värde för både brukare/patienter och samhälle.På seminariet redovisar vi de viktigaste lärdomarna och ger några goda exempel vid införande av välfärdsteknik.

Team vårddokumentation vid Enheten för informatik och standardisering (IoS) i Västra Götalandsregionen har sedan 2022 ingått i en stödfunktion för implementering av Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (PSVF). IoS stöd utmynnar i informationsmodeller som görs per indikator för att möjliggöra strukturerad grunddokumentation.

Ökad patientsäkerhet är ett av de viktigaste målen med det nya EU-gemensamma regelverket för medicintekniska produkter, MDR. Efter två år med det nya regelverket och en förlängning av övergångsreglerna är det hög tid för tillverkare och användare att anpassa sig till de nya reglerna. Vad innebär övergångsreglerna för användare och tillverkare? Vad är de viktigaste skillnaderna mellan det nya och det gamla regelverket? Hur kan jag som inköpare/upphandlare använda MDR i mitt val av system? Hur gör tillverkare för att bli certifierade?Stefan Jernberg är Chief Regulatory Officer på Cuviva AB och han har tagit deras produkt, Cuviva Remote Patient Monitoring Platform, genom MDR-certifiering enligt klass IIa som en av de första medicintekniska programvarorna för egenmonitorering. Stefan har över 25 års erfarenhet från programvaruindustrin varav 10 inom medicinteknik.

En programvara kommer aldrig ensam...Vårdens IT-system blir alltmer komplexa, men vem är egentligen ansvarig om det går fel? Finns det ens en enskild ansvarig part?

Projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS presenterar den tekniska specifikationen för hälsoappar, SIS- CEN ISO/IEC TS 82304-2, hur man kan vara med och påverka standarder samt former för deltagande i standardisering. Exempel ges från befintliga standardiseringsprojekt inom hälso- och sjukvårdsområdet/hälso- och sjukvårdsinformatiken.Idag finns det ett stort antal hälsoappar med påstående om att de kan hjälpa oss att bli starkare, hälsosammare och friskare. Sverige har, genom ett internationellt samarbete, tagit fram vägledning som ställer krav på hälsoappar. Dokumentet kan användas genom hela produktutvecklingscykeln och som stöd vid inköp och rekommendation till användning. Att utveckla en hälsoapp som inte klassas som en medicinteknisk produkt har många aspekter som man som utvecklare och användare behöver känna till så som kvalitet och tillförlitlighet