Sessions

Dataanalys och artificiell intelligens (AI) är potentiellt viktiga komponenter för att transformera hälso- och sjukvården. I denna föreläsning redogörs för hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit sig an dessa områden, bl.a. genom bildandet av Kompetenscentrum AI. Bakgrund, inriktning och exempel på konkreta aktiviteter kommer ges.

Operationskapacitet är en värdefull resurs. Vi har utvecklat en datavisualiseringmodell som tillhandahåller uppdaterad information i realtid som möjliggör en behov- och resursbaserad planering och styrning.

På Chalmers drivs projekt som skall bidra till att hantera utmaningar relaterat till fallolyckor i den prehospitala sjukvården. Syftet är att utveckla ett system för att optimera och effektivisera all steg i vårdkedjan vid händelse av fall, allt ifrån detektering och alarmering till bedömning och prioritering. Projektet benämns ASAP (Acute Support Assessment and Prioritizing) Autumn Leaves och är ett trippelhelixsamarbete mellan Chalmers tekniska högskola, SU ambulans, VGR SvLc samt företag.

Situationen inom diagnostiken idag är ansträngd på grund av:Ökande volymer av diagnostik samt mer resursintensiva undersökningsmetoderBrist på diagnostiker och ökat krav på subspecialiseringDetta skapar behov av att effektivare nyttja befintliga resurser i form av kompetens och kapacitet för primär diagnostik och konsultationer. Dessa strukturella problem löses inte med enbart lokala/regionala initiativ. Det finns behov av gemensamma lösningar och nationella samarbetsformer samt AI som stöd för diagnostiken. Dessa kan med fördel kombineras.Till Inera har inkommit flera behov kring diagnostik och delning av diagnostik-data, inklusive remisser. Inera gör därför en övergripande analys av gemensamma behov av bl a delning av data, samt relaterade verksamhetsmässiga och tekniska synergier, resulterande i en övergripande målbild för området diagnostik. Hur kan Inera stödja framtidens diagnostik? 

Vårdplatssituationen på ett universitetssjukhus är alltid ansträngd och Akademiska sjukhuset är inget undantag. 2018 upplevde man en situation med vårdplatsbrist och återkommande överbeläggningar och utlokaliseringar, en resurskrävande, manuell och administrativt tung vårdplatskoordinering och att det var svårt att få en sann bild av aktuellt vårdplatsläge. Sammantaget kunde detta medföra risk för ohälsa hos personalen och i värsta fall bristande patientsäkerhet. Det fanns ett tydligt behov att hitta sätt att utnyttja kapaciteten så effektivt som möjligt och förbättra situationen för både personal och patienter.

In this session, Eric Harnisch Vice President Partner Programs of Mayo Clinic Platform will tell the story of Mayo’s digital transformation and innovation.

Resan mot en datadriven uppföljning av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp - en beskrivning av arbetet inom Nationellt system för kunskapsstyrning.

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd, Regionernas Kunskapsstyrning, Socialstyrelsens riktlinjer, Primärvårdskvalitet, lokal kvalitetsuppföljning. Initiativen kring kunskapsstyrning inom vården är många men lite fokus ligger på hur läkaren ska tillgodogöra sig kunskapen och tillämpa riktlinjerna i mötet med patienten. Liljeholmens vårdcentral, inom Stockholms läns sjukvårdsområde, har utvärderat en beslutstödsplattform som automatiskt går igenom hela journalen vid varje patientmöte och utvärderar mot nationella riktlinjer. Utvärderingen visade att ett digitalt stöd kan öka följsamheten till nationella riktlinjer och öka patientsäkerheten samtidigt som det effektiviserar administrationen och sparar tid.

Socialstyrelsen vill bidra till en sammanhållen och effektiv nationell kunskapsstyrning. Strukturerade och kodade nationella riktlinjer och kunskapsstöd är en viktig möjliggörare för att nå målet. 
Vi kommer att diskutera:- Målbild för digitala kunskapsstöd – till vilka ska våra olika digitala kunskapsstöd vända sig och hur möter vi just deras behov?- Vilka utvecklingssteg måste vi ta, på egen hand och tillsammans med övriga aktörer i den nationella kunskapsstyrningen.  - Våra lärdomar så här långt – från informationsspecifikation till verktyg för att författa kunskapsstöd. 

I en kunskapsstyrd hälso- och sjukvård är det viktigt att ny kunskap snabbt börjar användas och att bästa tillgängliga kunskap används i varje möte. Kunskapen finns bland annat i olika typer av kunskapsstöd.  I samband med etableringen av Nationellt system för kunskapsstyrning tar Sveriges regioner ett samlat grepp kring kunskapsstöd och möjligheten att distribuera kunskapen till varje patientmöte. 

Nationellt kliniskt kunskapsstöd, NKK, är en digital lagringsplats för strukturerade kunskapsstöd till den svenska hälso- och sjukvården. Kunskapsstöden kan spridas direkt till vårdgivarnas verksamhetssystem via api:er, eller via en nationell webbplats, www.nationelltklinisktkunskapsstod.se. Vid årsskiftet övergick ansvaret att hålla en nationell redaktion och att förvalta och vidareutveckla de tekniska komponenterna från SKR till Inera. Syftet var att använda den långa och djupa kunskap och erfarenhet som Inera har av att utarbeta kunskapsstöd till invånare och medarbetare i vård och omsorg, samt att tillhandahålla plattformar och tekniskt stöd. Syftet är också att arbeta för synergieffekter mellan NKK och andra tjänster som Vårdhandboken, Rikshandboken i barnhälsovård, 1177.se och 1177 Rådgivningsstödet. Under våren har Inera utvecklat en ny version av den nationella webbplatsen för NKK, som ska samspela bättre med Ineras övriga kunskapstjänster och fungera som en modern och effektiv kanal för distribution och implementering av nya kunskapsstöd. Vid seminariet presenteras den nya webbplatsen samt en målbild för fortsatt utveckling och samordning av vårdens kunskapsstöd och verktyg.

Det pågår ett arbete med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister. Informationsförsörjning sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Ett program för automatisering av informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister inleddes under hösten 2020 med projekt inom cancer- och hjärt-kärlområdet. Efter en första driftsättning under våren 2021 halverades dubbeldokumentationen för det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt. Nu har slutleveransen genomförts och dubbeldokumentationen har minskats med nära 80 procent.