Sessions

Hur kan vi öka samskapandet tillsammans med invånarna/patienterna genom Patientkontrakt – gemensamma överenskommelser utifrån vad som är viktigt för individen? Syfte att förbättra delaktighet, tillgänglighet, samverkan och samordning. Konkreta exempel från några län.

Användningen av hälsoappar ökar i omfattning och människor använder i stor utsträckning appar för att registrera uppgifter om sin hälsa. Det finns idag ingen nationell eller gränsöverskridande teknisk eller medicinsk ackreditering av de olika apparna. E-hälsomyndigheten gör en kartläggning för att öka kunskapen kring området kvalitetssäkring av Hälsoappar som presenteras. 

Svenskt Perioperativ Register har idag uppgifter om hur de verkliga väntetiderna har varit för över 3,7 miljoner operationer från år 2016 och framåt. Redan innan 2020  hade vi i Sverige bland de längsta vårdköerna i Europa, och sedan kom Coviden! SPOR kan beskriva hur Coviden påverkade våra operationsresurser i olika Regioner.  Kommer även att presentera hur SPOR utan dubbelregistreringar kan ta fram ett antal rapporter som kan påvisa kvalitetsparametrar kring patientgrupper och hur dessa omhändertas på olika operationsavdelningar i Sverige.

Presentation av pågående arbete med att jämföra innehåll mellan olika standarder när de används för att strukturera samma företeelse, hur stora blir skillnaderna i praktiken?

Kom och lyssna in hur Region Stockholm har ökat produktiviteten, användarvänligheten och säkerheten genom att införa en snabb, mobil och driftsäker IT arbetsplats för både interna och externa användare. Samtidigt har man också reducerat sitt klimatavtryck. Hur har de lyckats?

Egenmonitorering och digitalisering är helt nödvändigt för att klara dagens och framtidens sjukvård. Vi ser ett ökande antal kvinnor med exempelvis diabetes som har ett stort behov av övervakning under graviditet. De erbjuds nu egenmonitorering och digitala kontaktmöjligheter med barnmorska för en trygg och säker övervakning under graviditeten. Det nya digitaliserade arbetssättet förenklar vardagen för kvinnor med komplicerad graviditet, det minskar behovet av fysiska besök. Kvinnorna och medarbetarna är mycket nöjda, men det tar tid och krävs engagemang för att klara förändringsresan. 

De senaste åren har användningen av e-tjänsterna i vården ökat markant. Men hur upplever patienter att e-tjänsterna fungerar i deras vardag? Vad är det som gör att de känner sig trygga och delaktiga?Digital utvecklingsavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genomfört en undersökning baserad på patienter och närståendes upplevelser av att använda e-tjänster i samband med sin hälso- och sjukvård. Resultaten visar bland annat att e-tjänsterna och den digitala vården upplevs som tidsbesparande, ökar tillgänglighet samt underlättar vardagen för patienten, men också att de för med sig nya utmaningar så som hur vi skapar trygghet och tillit i den digitala vården och hur vi kan förbättra den digitala tillgängligheten.I denna föreläsning kommer vi att presentera resultaten från denna undersökning och diskutera områden där vi ser att det finns en möjlighet att kunna förbättra användarupplevelsen för patienterna. Vår förhoppning är att detta ska kunna inspirera till utveckling och förbättring av de digitala tjänsterna som ger en ännu mer delaktig och trygg digital patient. Kort film om undersökningen

Inom klinisk patologi analyseras vävnads- och cellprover för att ställa diagnos. Patologernas utlåtanden används av såväl onkologer, radiologer, urologer och kirurger, men dessa professioner arbetar vanligtvis i olika it-system. Standardiserad och strukturerad dokumentation av undersökningarna stödjer att utlåtanden görs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap. Det kan även underlätta informationsöverföring mellan it-system och bidra till att öka återanvändbarheten av informationen för olika ändamål. Vi presenterar hur Karolinska universitetssjukhuset digitaliserar patologiprocessen och om ett nationellt arbete som besdrivs inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning. Vi kommer också att berätta om hur vi samverkar för att uppnå mål och förväntade nyttor.

Distansövervakning är ett självklart steg i digitaliseringen, men missar vi det uppenbara målet i vår iver att mäta allt vi kan?

Sveriges kommuner har insett behovet av att digitalisera äldreomsorgen och dra nytta av välfärdsteknik. Samtidigt går digitaliseringen väldigt långsamt och en av de förklaringar som ofta ges är att upphandling försvårar och fördröjer införandet. Föreläsningen ger insikt i hur upphandlingsprocessen kan integreras i införandeprocessen så att upphandling blir ett strategiskt stöd för att införa välfärdsteknik och digitala lösningar.

Distriktssköterska Katarina Blocksjö talar om hur omställning till proaktiv arbetsmetodik genererat värdefull, objektiv klinisk information, samt diskuterar resultat från data insamlade efter 5 månaders användning av ”smart” sensorbaserad lösning

Områdesprofilerna i Region Östergötland ger varje vårdcentral och dess samarbetspartners en samlad bild av hälsan i närområdet. I Östergötland har vårdcentralerna sedan 1/1 220 ett utökat områdesansvar. Det innebär att de i samverkan med andra aktörer ska ta ansvar för såväl patienternas som befolkningens hälsa. Som ett stöd i detta har områdesprofilerna arbetats fram.

På Chalmers drivs projekt som skall bidra till att hantera utmaningar relaterat till fallolyckor i den prehospitala sjukvården. Syftet är att utveckla ett system för att optimera och effektivisera all steg i vårdkedjan vid händelse av fall, allt ifrån detektering och alarmering till bedömning och prioritering. Projektet benämns ASAP (Acute Support Assessment and Prioritizing) Autumn Leaves och är ett trippelhelixsamarbete mellan Chalmers tekniska högskola, SU ambulans, VGR SvLc samt företag.

Remote Patient Monitoring data combined with existing health records data provides the opportunity to predict events such as mortality, hospital readmission and flare-ups in long-term conditions using AI. The UK is leading the applied application of AI technology to long-term condition management through an NHS funded project with Lenus Health Ltd. The project aims to operationalise AI models to predict patient events in COPD/KOL suffers using unique datasets developed from Remote Patient Monitoring. 

Co-creation of public healthcare and delivery of digital care for the future 

Hur kan vi nyttja digitala verktyg för att förbättra vården av KOL-patienter? KOL-patienterna är en av de största kronikergrupperna i primärvården. De är underbehandlade och underdiagnostiserade och Covid-19 har ytterligare accentuerat behovet att hjälpa dessa patienter bättre.Samverkan mellan Boehringer-Ingelheim, vårdgivare i primärvården i VGR samt en IT-tjänstelevarantör.

Nationell läkemedelslista ställer krav på samordnade arbetssätt mellan läkare vid ordination och uppföljning av läkemedel inte minst eftersom patienten på ett helt annat sätt än tidigare blir delaktig i arbetet. Men föreskrifter, IT och invanda arbetssätt i vård och på apotek sätter alla gränser för utvecklingen av gemensamma samordnade arbetssätt. Vad händer om vi gör tvärtom? Vad händer om vi ser föreskrifter, IT-lösningar och arbetssätt inte som begränsningar utan förändringar av dessa som en konsekvens av möjligheterna med digitalisering? En förutsättningslös diskussion om morgondagens arbetssätt kring läkemedelslistan i hemmet, i vården och på apotek. 

Nya digitala metoder för behandling av hypertoni formar framtidens vårdmodeller för kronisk sjukdomHypertoni är en livslång och mestadels asymtomatisk sjukdom som kvantitativt utgör den viktigaste riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom och död i världen. Trots omfattande kunskap inom området är behandlingsresultaten från nuvarande metoder fortsatt dåliga. Globalt behandlas endast 40% av patienterna med högt blodtryck, och bland dessa har mindre än 35% ett kontrollerat blodtryck. Ett vårdkoncept för kronikerpatienterVård på distans genom monitorering där man utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer väntas få stor betydelse för sjukvårdens framtida organisation. Blodtrycksdoktorn är exempel på ett ny vårdmodell för behandling av patienter med högt blodtryck  där hemblodtrycksmonitorering kombinerat med fjärrvård och telemedicinsk teknologi utnyttjas för att ge en mer effektiv behandling. Huvudkomponenterna i vårdkonceptet är en digital klinik, standardiserad mätning och datainsamling, tolkning och beslutsstöd samt patientstöd till egenvård. 

Prostate cancer diagnoses are uncertain in up to 40% of all cases. Unnecessary impotence and incontinence, or in worst case death, can be prevented by diagnoses of higher precision.PAS, Prostate Analysis System, is an AI-based prostate cancer risk grading system developed by Spearpoint Analytics AB in a co-operation with the world renown Martini Klinik in Hamburg. The challenge is to decide “what treatment when” and today’s standard analysis technique (from the 1960´s) has problems with low correlation to outcome and variation in grading by different pathologists. PAS improves both the quality and the reproducibility of the risk analysis which leads to more accurate treatments.

Detta är pass 3/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass beskriver vi vad vi behövt göra för att kunna styra rätt ärende till rätt medarbetare, hur ärenden eskaleras om det ej omhändertas i tid och hur vi tänkt kring samverkan i både primärvård och sjukhusbaserad öppenvård.