Sessions

En av tio skador i vården är läkemedelsrelaterade. Högt tempo i hälso- och sjukvården och tung administration tar tid och kraft. Med tjänsten Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) får förskrivare hjälp att ordinera rätt läkemedel och på så sätt minskar risken för felaktiga läkemedelsbehandlingar genom att få tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad läkemedelsinformation.Sil är en kunskapsdatabas med aktuell och evidensbaserad information om läkemedel, som är sammanställd av olika experter inom läkemedelsområdet. Genom att koppla ihop informationen i kunskapsdatabasen med patientdata blir det enklare för förskrivare att välja den mest optimala läkemedelsbehandlingen utifrån patienters diagnos, ålder och individuella medicinska förutsättningar. Förskrivare får även tillgång till information om biverkningar och hur olika läkemedel fungerar tillsammans.Vilken nytta gör då Sil? I detta föredrag beskriver vi hur regioner och system använder sig av Sil och vilken nytta regioner kan uppnå genom att implementera läkemedelsinformation via Sil i sina system. Dessutom visas en nyttokalkyl där nyttor och kostnader med kunskapsstöden värderats i pengar.

När regioner upphandlar teknik för egenmonitorering minskar intresset för sidolösningar. Hur kan, vill och får då läkemedelsindustrin bidra till utvecklingen av egenmonitorering?På seminariet tar vi del av patientens, professionens och läkemedelsföretagens syn på egenmonitorering och får en nulägesanalys om hinder och möjliggörare och lyssnar på ett panelsamtal om gemensamma vägar fram.Seminariet arrangeras av Nätverket för egenmonitorering som består av Abbvie, Astra Zeneca, BMS, Janssen och Tamro med deltagande från PwC.

Genomgång av de praktiska rekommendationer för terminologibindning som beskrivits i artikeln "A State-of-the Art Review of SNOMED CT Terminology Binding and Recommendations for Practice and Research ". Möjlighet till diskussion och frågor. 

Dataanalys och artificiell intelligens (AI) är potentiellt viktiga komponenter för att transformera hälso- och sjukvården. I denna föreläsning redogörs för hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit sig an dessa områden, bl.a. genom bildandet av Kompetenscentrum AI. Bakgrund, inriktning och exempel på konkreta aktiviteter kommer ges.

Masterclass@vitalis En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av delegaterna är möjlig

Masterclass@vitalis En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av delegaterna är möjlig

Nordiskt samarbete kring e-hälsostandarder kan leda till ökad innovation och affärsutveckling. Det ger de bästa resultaten med gemensamt arbete och förhållningssätt till internationella standarder. 

Masterclass@vitalis 
En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av delegaterna är möjlig

Socialstyrelsen har under flera år arbetat med olika digitala produkter och tjänster inom försäkringsmedicin. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd är en av myndigheternas första digitaliserade kunskapsstöd för hälso- och sjukvården och är integrerat i hälso- och sjukvårdens system för utfärdande av intyg (Webcert). Myndigheten har också tillsammans med Inera utvecklat ett stöd för att strukturerat beskriva en individs funktionstillstånd med stöd av internationell klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i läkarintyget för sjukpenning. Under 2021 har myndighetens utvecklat generisk informationsspecifikation för intyg, vilket framöver kan bidra till att information från journalsystem kan hämtas direkt in i intyg som hälso- och sjukvården utfärdar. Under 2022 planerar myndigheten att påbörja utvecklingen av en samverkansstödjande webbplats där bland annat innehåll för ett digitalt försäkringsmedicinskt kunskapsstöd visas. 

Hur kan vi nyttja digitala verktyg för att förbättra vården av KOL-patienter? KOL-patienterna är en av de största kronikergrupperna i primärvården. De är underbehandlade och underdiagnostiserade och Covid-19 har ytterligare accentuerat behovet att hjälpa dessa patienter bättre.Samverkan mellan Boehringer-Ingelheim, vårdgivare i primärvården i VGR samt en IT-tjänstelevarantör.

The COVID-19 pandemic has led to an unprecedented demand for real-time surveillance data in order to inform critical decision makers regarding the management of the pandemic, as well as the press and the public. The aim of this presentation is to describe how MiBa - the Danish Microbiology Database - served as a cornerstone for providing real-time data to the surveillance system by linkage to other nationwide health registries. MiBa and many Danish healthcare solutions are all part of a coherent national infrastructure, with also made the fundament for a fast development of citizen centered solutions as the coronapas.

Evaluering av hemmaboende äldre personers upplevelser gentemot ett humanoid robot-lett träningsprogram.

Region Norrbotten berättar om hur de breddinförde Digitalen, en digital ingång till alla regiondrivna hälsocentraler. De var först ut med att skapa sömlöst flöde för hälsocentralernas listade patienter, samtidigt som utbildning och införande skedde mitt under en pågående pandemi. Hör deras resa.

Egenmonitorering - område intressant för flera -  pharma, medtech och start up

Vad är Kubernetes? Hur kan det radikalt öka takten på er mjukvaruutveckling? Och hur bör tekniken implementeras för att uppfylla kraven inom svensk sjukvård?Med rätt implementation erbjuder Kubernetes molnets agila arbetssätt, även i regioners egna datacenter och hos svenska och europeiska molnoperatörer, utan att ge avkall på säker databehandling och lagring. Lär dig mer om:Vad Kubernetes är och hur det kan skapa värde i er verksamhetHur Kubernetes bör implementeras för att uppfylla kraven i PdL & GDPR Hur Kubernetes används i verkligheten: två typiska use case 

E-hälsomyndigheten fick i april 2021 uppdraget att analysera och föreslå hur de legala möjligheterna till sammanhållen journalföring kan nyttjas i så stor utsträckning som möjligt i vården och i omsorgen, i hela landet och av alla vårdgivare. Det finns en hel del som kan göras för att öka nyttjandet av sammanhållen journalföring, men mycket av detta bör göras som en del av den större kontexten med digital informationsförsörjning på en rad olika områden.

Patienter med svår kronisk sjukdom kräver återkommande inläggningar och tät kontakt med specialistvården för att få adekvat behandling.  Denna föreläsning handlar om var vi befinner vi oss i arbetet med egenmonitorering av patienter med svår kronisk sjukdom. Vilka lärdomar har vi gjort? Skiljer sig behoven av egenmonitoreringslösning för en svårt sjuk kroniker jämfört med en tjänst anpassad för patienter i en lindrigare fas? Vilka tekniska problem stöter vi på och finns det andra utmaningar som vi behöver lösa?

The Rise of new digital health solutions is fundamentally changing how healthcare is being delivered. How does the pharmaceutical industry improve, enhance and enrich healthcare delivery through the use of technology.

I Sverige pågår omställningen till god och nära vård med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. Omställningen drivs såväl av den demografiska utvecklingen som av behovet av en mer resurseffektiv och personcentrerad vård och omsorg. Digitala lösningar är en viktigt del i omställningen och det finns redan idag många väl beprövade lösningar inom välfärdstekniken som kan frigöra resurser samtidigt som individens självständighet och trygghet stärks. Paneldiskussionen kommer att handla om hur läkemedelsautomater bidrar till omställningen utifrån resultat från  kommuner som använder läkemedelsautomater  samt Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomis, IHE, rapport ”Värdet av läkemedelsrobotar” och Kajsa Westlings White paper om God och Nära vård. Kan vi säkra framtidens vård genom att digitalisera? 

Lag (2017:162) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård innebär kortare ledtider vid samverkan mellan regioner och kommuner. Socialstyrelsen har tagit fram ett urval med exempel på nödvändig information som kan beskrivas med Socialstyrelsens hälsorelaterade klassifikationer. Syftet är att stödja tillgången till entydig information vid utskrivning från sjukhus. Sekundärt ger klassifikationerna en möjlighet att ta ut jämförbar statistik. Under våren 2022 kommer Socialstyrelsen tillhandahålla urvalet för frivillig användning i samband med utskrivning från sluten vård. Detta initiativ är en del av Socialstyrelsens stöd till omställningen mot en god och nära vård.