Sessions

Egenmonitorering - område intressant för flera -  pharma, medtech och start up

Egenmonitorering har funnits i flera år, men än så länge har bara två regioner i Sverige börjat breddinföra lösningen. Mats berättar om några viktiga lärdomar från detta arbete. Vilka möjligheter och utmaningar finns det i ett regionalt breddinförande av en ny vårdform och vad kan andra, både leverantörer och regioner, ta med sig inför ett nationellt steg mot egenmonitorering och Nära vård? Mats, som även är IVA-sköterska, berättar också om den osynliga röda tråden mellan IVA och egenmonitorering och varför vi måste se till hela kedjan. Mats Guldstrand, kundansvarig ImagineCare och IVA-sjuksköterska Arrangör: ImagineCare  

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar. Flera Vårdcentraler har valt att först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningarna genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Region Östergötland som helhet berättar om sin införanderesa under den brinnande pandemin, deras lärdomar och tankarna framåt. 

I den planerade workshoppen om införande av Egenmonitorering i en fiktiv svensk region kombineras teorier för adoption, förändring i komplexa system (implementation och complexity science) och större beslut som en upphandling kan ha på dynamiken i en regions innovationsprocess gällande införande av egenmonitorering.

Patienter med svår kronisk sjukdom kräver återkommande inläggningar och tät kontakt med specialistvården för att få adekvat behandling.  Denna föreläsning handlar om var vi befinner vi oss i arbetet med egenmonitorering av patienter med svår kronisk sjukdom. Vilka lärdomar har vi gjort? Skiljer sig behoven av egenmonitoreringslösning för en svårt sjuk kroniker jämfört med en tjänst anpassad för patienter i en lindrigare fas? Vilka tekniska problem stöter vi på och finns det andra utmaningar som vi behöver lösa?

Hur kan vi nyttja digitala verktyg för att förbättra vården av KOL-patienter? KOL-patienterna är en av de största kronikergrupperna i primärvården. De är underbehandlade och underdiagnostiserade och Covid-19 har ytterligare accentuerat behovet att hjälpa dessa patienter bättre.Samverkan mellan Boehringer-Ingelheim, vårdgivare i primärvården i VGR samt en IT-tjänstelevarantör.

Det är mycket prat om att minska administrationen i vården. Det har nästan blivit som ett mantra som ständigt upprepas. Men vems perspektiv tar vi när säger detta? Vårdpersonalens, patientens, politikernas? Frågar vi patienten säger de nästan samstämmigt att de vill ha mer information, uppdateringar, svar på frågor, påminnelser mm, sådant som vi vanligtvis klumpar ihop som ”administration”. Samtidigt vet vi att en mer informerad och engagerat patient innebär färre avbokningar, no-shows etc. Om vi har som mål att patienten ska få en positiv upplevelse av sitt vårdbesök, där både den medicinska vården och bemötandet/kommunikationen är viktiga, så kanske vi delvis ska omvärdera vårt mantra. Elit Ortopedi, en ortopedisk specialistklinik i norra Stockholm, har en positiv patientupplevelsen som ett av målen för sin verksamhet. I detta ingår naturligtvis högkvalitativ medicinsk behandling, men från den kontinuerliga patientuppföljningen vet man att bland annat informationen på hemsidan, bokningssystemet, bemötandet i receptionen samt utskick av information och påminnelser är andra saker som kraftigt påverkar patientens helhetsbild. Likt annan service i samhället är det kunden, eller patienten, i centrum som gäller och med patientens ökande inflytande i vården så har Elit Ortopedi ökat ”administrationen” i stället för att minska den. Vårdpersonal ska arbeta med vård och avvikelser, och därför har man från start implementerat digitala och automatiserade system för att sköta den ökande administrationen. Detta har gett ökad trygghet för patienterna, färre strukna operationer, bättre strukturerad uppföljningen, ett mer effektivt arbetssätt samt en patientnöjdhet i absoluta toppklass. Seminariet beskriver erfarenheterna efter 3 år, och hur dessa metoder och processer kan appliceras på andra enheter som vill dra nytta av digitaliseringen för att låta systemet göra administrationen.

Vi berättar om Ineras arbete med nationellt vårdutbud och elektronisk remiss och hur dessa nationella tjänster kan bidra till en kostnadseffektiv vårdprocess där hänsyn tas till patientens valfrihet.

Distansövervakning är ett självklart steg i digitaliseringen, men missar vi det uppenbara målet i vår iver att mäta allt vi kan?

Lokal implementering eller flygtorns verksamhet vid införande av distansmonitorering inom primärvården? Empirisk erfarenhet och forskning. 

Föredraget Digital vård och det sociala rummet  är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"Den svenska regeringens vision om digitaliseringens plats i den svenska vården är högt ställda:  E-hälsa ska ge delaktighet, inflytande, tillgänglighet och en effektiv vård. Genom e-hälsa kan  hälso- och sjukvården bedrivas genom digital distanskontakt och dagens geografiska gränser och fysiska rum för vård kan bli mindre relevanta i framtiden. En sådan rumslig förskjutning  har identifierats ha särskild betydelse och potential i lands- och glesbygdsmiljö, där avståndet  till vården är längre än i städerna. Samtidigt har den landsbygdnära primärvården sina egna  förutsättningar för digitalisering, däribland bristande digital infrastruktur och en åldrande  befolkning.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

2020 är ett speciellt år, där hela världen plötsligt har fått ställa om, snabbt anpassat sig till nya förutsättningar, tvingats ta steget. Pandemin har allvarligt begränsat möjligheten att träffa patienter eller klienter i fysiska möten. Något som i flera fall varit ett måste då inte säkra digitala alternativ tidigare funnits inom organisationen.För att hantera känsliga personuppgifter över öppet nät måste den digitala tjänsten ha stark autentisering, vilket innebär inloggning med SITHS kort, Bank-id eller motsvarande. Kommersiella tjänster kan ha krypterad överföring, men saknar ofta stark autentisering.Ineras Digitalt Möte är en tjänst för säker videokommunikation, speciellt anpassad för verksamheter där det finns ett behov för konfidentiella möten med högsta möjliga säkerhet men samtidigt enkel användarupplevelse. I Ineras Digitalt Möte används SITHS kort, Bank-ID, eller annan säker autentisering för att identifiera deltagarna i mötet och alla sessionerna är krypterade.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga inbjuder till Workshop: Projekt Digitalt anhörigstöd - en kostnadseffektiv och hållbar lösning för framtiden. Vår workshop fokuserar kring-Hur kan vi med digital teknik göra det möjligt för fler anhöriga att bli delaktiga i vård och omsorg? - Hur kan vi med digitala kanaler stärka och utveckla det stöd som ges till anhöriga inom kommuner, regioner och inom privat och idéburna verksamheter?
I workshopen ges en presentation av vårt projekt Digitalt anhörigstöd följt av en diskussion med fokus på idéer och erfarenheter från deltagarna.

Presentationen beskriver det arbete som har utförts inom kommitten för hälsoinformatik på SIS (Svenska institutet för standarder) Experter som deltagit i arbetet berättar om bakgrund och resultat av arbetet, samt hur det är möjligt att uppnå digital spårbarhet av implantat med hjälp av den tekniska specifikation som tagits fram.

Det patientcentrerade synsättet är en viktig utgångspunkt för vårdens kvalitetsarbete. Det innebär att det krävs en mer holistisk syn på individen och att man använder patients upplevelse för att förbättra olika aspekter på vården, som till exempel bemötande, transparens och tillgänglighet. För att underlätta för patient och närstående att lämna synpunkter, har 1177 Vårdguidens e-tjänster möjliggjort en nationell tjänst som förenklar att skicka in ett ärende via 1177.se, via en central kanal. Den nationella tjänsten möjliggör en digital process för hantering av ärenden, samt ett gemensamt inrapporteringsformulär som ger underlag för statistik och uppföljning. 

Socialstyrelsen har under flera år arbetat med olika digitala produkter och tjänster inom försäkringsmedicin. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd är en av myndigheternas första digitaliserade kunskapsstöd för hälso- och sjukvården och är integrerat i hälso- och sjukvårdens system för utfärdande av intyg (Webcert). Myndigheten har också tillsammans med Inera utvecklat ett stöd för att strukturerat beskriva en individs funktionstillstånd med stöd av internationell klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i läkarintyget för sjukpenning. Under 2021 har myndighetens utvecklat generisk informationsspecifikation för intyg, vilket framöver kan bidra till att information från journalsystem kan hämtas direkt in i intyg som hälso- och sjukvården utfärdar. Under 2022 planerar myndigheten att påbörja utvecklingen av en samverkansstödjande webbplats där bland annat innehåll för ett digitalt försäkringsmedicinskt kunskapsstöd visas. 

Exempel på hur vi tog ide och behov av att digitalisera kostregistreringen till en färdig lösning. Varför ville vi det, hur kom vi dit och vad var hinder/framgångsfaktorer på vägen. 

Införande av digitala stödsystem behöver ske utifrån perspektivet verksamhetsstöd snarare än lösning av delproblem. Digitaliseringen måste stödja en kontinuerlig dynamisk sjukvårdsprocess, sömlöst föra information inklusive planering längs patientens väg, stödja sekundärprevention, ge och inhämta information direkt från patienten och ge stöd för moderna rationella arbetssätt där patienten står i centrum. Kort sagt digitaliseringen måste ske så att sjukvårdsprofessionen stöds i sin verksamhet.