Föredraget Digital vård och det sociala rummet  är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"

Den svenska regeringens vision om digitaliseringens plats i den svenska vården är högt ställda:  E-hälsa ska ge delaktighet, inflytande, tillgänglighet och en effektiv vård. Genom e-hälsa kan  hälso- och sjukvården bedrivas genom digital distanskontakt och dagens geografiska gränser och fysiska rum för vård kan bli mindre relevanta i framtiden. En sådan rumslig förskjutning  har identifierats ha särskild betydelse och potential i lands- och glesbygdsmiljö, där avståndet  till vården är längre än i städerna. Samtidigt har den landsbygdnära primärvården sina egna  förutsättningar för digitalisering, däribland bristande digital infrastruktur och en åldrande  befolkning. Tidigare studier har visat hur förmågan att använda digital teknik är lägre i de  äldre åldersgrupperna och att denna förmåga dessutom sjunker med stigande ålder. 

De preliminära resultaten i en nu pågående kvalitativ studie vid Högskolan Väst visar hur fler  aspekter än patientens förmågor måste tas i beaktande för att digitala vårdtjänster ska  komma till användning i primärvården. I det här fallet gör den äldre patienten, som ofta  beskriver sig som mer eller mindre digital, ett aktivt val där hen väljer bort ett digitalt  vårdbesök till förmån för ett fysiskt besök. Detta fysiska besök genomförs i en miljö som den  äldre i första hand betraktar som social; ett socialt rum som är viktigt för att upprätthålla  sociala nätverk på orten. För patienten utgår ”god och nära vård” från denna fysiska plats. Därför utgår också den goda och nära vården för vårdprofessionerna från den fysiska platsen,  då de beskriver hur hälsocentralen fyller ett bredare syfte för dess patienter. Professionernas relativt låga motivation till att ställa om till fler digitala vårdmöten speglar med andra ord  patientens motivation och behov. 

Studien har genomförts som en fallstudie på en hälsocentral i Kalmar län. Datainsamling  består av intervjuer med vårdprofessioner (N=15) och äldre vårdtagare (N=15). Det insamlade  materialet har därefter analyserats med hjälp av Constructive grounded theory. 

Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se