Sessions

Region Norrbotten berättar om hur de breddinförde Digitalen, en digital ingång till alla regiondrivna hälsocentraler. De var först ut med att skapa sömlöst flöde för hälsocentralernas listade patienter, samtidigt som utbildning och införande skedde mitt under en pågående pandemi. Hör deras resa.

Majoriteten av medicineringsfelen sker i administreringsögonblicket. Det finns evidens för att Closed loop medication (obruten läkemedelskedja), där läkemedlen streckkodsläses och verifieras gentemot ordinationerna kan reducera felen. I praktiken finns det dock stora utmaningar och hinder: studier visar att implementerade lösningar inte används i två tredjedelar av administreringarna och att det finns både praktiska hinderoch många teoretiska frågor: vad är egentligen fel administreringstid? Hur får vi en lösning som inte tar mer tid för sjuksköterskor? Denna föreläsning förklarar vad closed loop medication är, vilka praktiska och teoretiska utmaningar som finns och hur Akademiska sjukhuset arbetar med att skapa bra lösningar.

Detta är pass 4/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass på de nya mötesformer vi etablerar, varför vi valt att introducera dem och besöksregistreringsutmaningar. Vi kommer även att demonstrera delar av lösningen.

Virtual Reality is gaining an increased interest for use-cases in healthcare. One of the main use-cases is through distracting Virtual Reality experiences, decreasing pain, anxiety and stress with patients in healthcare. In just one year, SyncVR Medical has implemented VR in 15 Danish and 5 Swedish hospitals in over 30 departments. Implementations range from small scale feasibility pilots to several randomized controlled trials which show the effectiveness of VR in healthcare.  VR is being adopted widely by the Scandinavian healthcare system!The SyncVR Medical platform is the first CE certified VR medical device in Scandinavia. Through a tight collaboration with hospitals, Virtual Reality has been accepted, integrated and used as a new tealthtech in the Scandinavian healthcare system and will be scaled up even further.

Detta är pass 3/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass beskriver vi vad vi behövt göra för att kunna styra rätt ärende till rätt medarbetare, hur ärenden eskaleras om det ej omhändertas i tid och hur vi tänkt kring samverkan i både primärvård och sjukhusbaserad öppenvård.

Egenmonitorering och digitalisering är helt nödvändigt för att klara dagens och framtidens sjukvård. Vi ser ett ökande antal kvinnor med exempelvis diabetes som har ett stort behov av övervakning under graviditet. De erbjuds nu egenmonitorering och digitala kontaktmöjligheter med barnmorska för en trygg och säker övervakning under graviditeten. Det nya digitaliserade arbetssättet förenklar vardagen för kvinnor med komplicerad graviditet, det minskar behovet av fysiska besök. Kvinnorna och medarbetarna är mycket nöjda, men det tar tid och krävs engagemang för att klara förändringsresan. 

Detta är pass 6/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass redogör vi varför vi valt att avbryta samarbetet med övriga regioners 1177-VPT-verksamheter och det stora omställningsarbete det inneburit lokalt, både tekniskt och avseende arbetssätt.

Nationell läkemedelslista ställer krav på samordnade arbetssätt mellan läkare vid ordination och uppföljning av läkemedel inte minst eftersom patienten på ett helt annat sätt än tidigare blir delaktig i arbetet. Men föreskrifter, IT och invanda arbetssätt i vård och på apotek sätter alla gränser för utvecklingen av gemensamma samordnade arbetssätt. Vad händer om vi gör tvärtom? Vad händer om vi ser föreskrifter, IT-lösningar och arbetssätt inte som begränsningar utan förändringar av dessa som en konsekvens av möjligheterna med digitalisering? En förutsättningslös diskussion om morgondagens arbetssätt kring läkemedelslistan i hemmet, i vården och på apotek. 

De senaste åren har användningen av e-tjänsterna i vården ökat markant. Men hur upplever patienter att e-tjänsterna fungerar i deras vardag? Vad är det som gör att de känner sig trygga och delaktiga?Digital utvecklingsavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genomfört en undersökning baserad på patienter och närståendes upplevelser av att använda e-tjänster i samband med sin hälso- och sjukvård. Resultaten visar bland annat att e-tjänsterna och den digitala vården upplevs som tidsbesparande, ökar tillgänglighet samt underlättar vardagen för patienten, men också att de för med sig nya utmaningar så som hur vi skapar trygghet och tillit i den digitala vården och hur vi kan förbättra den digitala tillgängligheten.I denna föreläsning kommer vi att presentera resultaten från denna undersökning och diskutera områden där vi ser att det finns en möjlighet att kunna förbättra användarupplevelsen för patienterna. Vår förhoppning är att detta ska kunna inspirera till utveckling och förbättring av de digitala tjänsterna som ger en ännu mer delaktig och trygg digital patient. Kort film om undersökningen

Nya digitala metoder för behandling av hypertoni formar framtidens vårdmodeller för kronisk sjukdomHypertoni är en livslång och mestadels asymtomatisk sjukdom som kvantitativt utgör den viktigaste riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom och död i världen. Trots omfattande kunskap inom området är behandlingsresultaten från nuvarande metoder fortsatt dåliga. Globalt behandlas endast 40% av patienterna med högt blodtryck, och bland dessa har mindre än 35% ett kontrollerat blodtryck. Ett vårdkoncept för kronikerpatienterVård på distans genom monitorering där man utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer väntas få stor betydelse för sjukvårdens framtida organisation. Blodtrycksdoktorn är exempel på ett ny vårdmodell för behandling av patienter med högt blodtryck  där hemblodtrycksmonitorering kombinerat med fjärrvård och telemedicinsk teknologi utnyttjas för att ge en mer effektiv behandling. Huvudkomponenterna i vårdkonceptet är en digital klinik, standardiserad mätning och datainsamling, tolkning och beslutsstöd samt patientstöd till egenvård. 

Hur kan vi nyttja digitala verktyg för att förbättra vården av KOL-patienter? KOL-patienterna är en av de största kronikergrupperna i primärvården. De är underbehandlade och underdiagnostiserade och Covid-19 har ytterligare accentuerat behovet att hjälpa dessa patienter bättre.Samverkan mellan Boehringer-Ingelheim, vårdgivare i primärvården i VGR samt en IT-tjänstelevarantör.

Innovations in digital health technology is a Swedish StrengthHow do government agencies and organizations cooperate to support companies and how can we use the innovation partnerships with France and Germany to achieve better solutions for the future of Digital Health?

Vi presenterar en bild av Socialstyrelsens arbete med omställningen till en god och nära vård. Vi ger en lägesbild utifrån den uppföljning som Socialstyrelsen gör på området och lyfter utmaningar och framgångsfaktorer. 

Presentation av pågående arbete med att jämföra innehåll mellan olika standarder när de används för att strukturera samma företeelse, hur stora blir skillnaderna i praktiken?

CRUSH Covid som är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. Projektet har under covid-19 pandemin publicerat epidemiologiska veckorapporter baserat på både testberoende och testoberoende datakällor. I sin presentation lanserar han begreppet befolkningscentrernas epidemiologi.

Masterclass@vitalis En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av delegaterna är möjlig

Hur kan vi öka samskapandet tillsammans med invånarna/patienterna genom Patientkontrakt – gemensamma överenskommelser utifrån vad som är viktigt för individen? Syfte att förbättra delaktighet, tillgänglighet, samverkan och samordning. Konkreta exempel från några län.

Hur ser den digitala utvecklingen ut i kommunerna 2022? Socialstyrelsens rapport visar nuläget gällande kommunernas implementering av välfärdsteknik och e-hälsa, utvecklingen över tid och belyser skillnader inom olika verksamhetsområden och mellan kommunstorlekar. 

Panelen bestående av beslutsfattare och användare (patient och läkare) diskuterar möjligheter och vägar framåt, för bredare spridning av goda exempel. Vilka förutsättningar har vi - särskilt inspirerat av de konkreta, goda exempel som presenterats under spåret - för att nå ut till fler användare?