Sessions

Arbetar du inom socialtjänsten och är nyfiken på AI? Under denna workshop ger vi en grundläggande introduktion till AI som sedan fördjupas utifrån de utmaningar socialtjänsten står inför som AI skulle kunna hjälpa till att lösa.

Vissa av de patienter som hälso- och sjukvården vänder sig till är i dag mycket insatta i sitt hälsotillstånd. De är även bevandrade i de facktermer som beskriver sjukdomarna. Men andra patienter behöver få förklaringar och beskrivningar på ett mer allmänt språk och med allmänna ord. Vilket språk ska sjukvårdspersonal välja att använda i kontakten med patienterna: fackspråk och facktermer eller allmänspråk och allmänord?

Välfärdstekniken är här för att stanna. Det innebär att vårdsektorn och utförare får tillgång till ny och omfattande data. Visste du att dagens data faktiskt kan mäta kvaliteten på vården som invånarna får? Data kommer också snart att kunna förutse framtida händelser så att vi kan vidta förebyggande åtgärder.I denna föreläsning får du ta del av erfarenheter om hur man använder välfärdsteknologiska data för att förbättra äldreomsorgen för att säkerställa god introduktion och permanenta rutinförändringar.

An introduction to openEHR for beginners. This is part 2, covering Clinical modeling, Technical implementation, Querying, Tools and examples in more detail.

Hur ska kommunerna kunna förvalta all den välfärdsteknik som är i antågande i omvärlden? I Östersunds kommun har man valt att testa ett upplägg där leverantören sköter den löpande förvaltningen och support av sin tjänst. Kommunens ansvar är att omvärldsbevaka och kvalitetssäkra tekniken, för att sedan informera och sprida information till sina medborgare. Sedan är det medborgarnas behov som styr om den nya tekniken kan vara lösningen. Genom att sänka tröskeln och låta våra medborgare testa på ny teknik under en tid (2 månader) sänker vi insteget för att våga prova teknik. Våra medborgare få möjlighet att testa lösningar som finns på den öppna marknaden innan de tar steget att köpa in den. På detta sätt kan sedan leverantören fortsätta dialogen med medborgaren och vi som kommun kan undvika bygga upp förvaltningsorganisationer för varje lösning som vi önskar att medborgarna ska ha tillgång till för att förbättra sin livskvalité.Kommunen kan på detta sätt öka kompetensen och användningen av ny teknik hos våra medborgare och arbeta proaktivt med delaktighet, trygghet och aktivitet. 

Erfarenheter från kommunal verksamhet om att använda ICNP . 

Det är självklart att distansövervakning av patienter med högrisk sjukdomar såsom diabetes kräver medicinskt klassificerade produkter enligt Medicinska Direktiv. Men, med dagens möjlighet att samla in en mängd olika typer av hälsodata, finns det inte utrymme att använda denna för att förbättra den proaktiva hälsovården? Rätt använd kan data med hjälp av algoritmer och AI ge indikationer som kan vara till nytta för både hälsopersonal och individen. För individen kan det skapa insikter om hur man hanterar sin hälsa, t.ex. inför en operation eller under en längre behandlingsperiod. För hälsovårdspersonal kan det vara bra information för att bättre utvärdera individens hälsotillstånd när man väl träffas. Ska denna typ av insikter hanteras som om det är medicinsk data?

Receptflödet är ett av de mest centrala och mest digitaliserade flödena i sjukvården. Här fördjupar vi oss i beroendena mellan olika aktörer och visar på behovet av ett nära samarbete för att flödet från vårdens förskrivning till dess att patienten får sitt läkemedel på apoteket dels ska vara säkert, dels ska kunna upprätthållas även när strömmen går eller när något av it-systemen i flödet inte fungerar. Hur hanteras och rapporteras incidenter på smidigast sätt när så många aktörer är inblandade? Vad kan och bör aktörerna göra tillsammans?

Svensk äldreomsorg har stora brister, vilket förstärktes och synliggjordes under pandemin. Med utvecklade metoder för datainsamling och maskinell textläsning har IVO i en nationell tillsynsinsats kunnat granska över 50 000 kommunala hälso- och sjukvårdsjournaler för närmare 2000 äldreboenden i 283 kommuner. Myndigheten genomför nu inspektioner i samtliga granskade kommuner där dataunderlaget gör det möjligt att ge kommunerna detaljerad återkoppling om kvalitet och säkerhet lokalt och nationellt. Tillsynens iakttagelser med stöd av data kan på så sätt öka bidraget till lärande och förbättringsarbete i verksamheterna.I detta seminarium beskriver IVO:s generaldirektör Sofia Wallström iakttagelserna i IVO:s pågående tillsyn av SÄBO, hur IVO arbetat utveckling av digitala verktyg och hur IVO som tillsynsmyndighet kan bidra till att utveckla dataanalys och återföring till de granskade verksamheterna.

E-hälsomyndigheten har tagit fram en fokusrapport om digitala ingångar till vård och omsorg. Rapporten innehåller en kartläggning av behov och utmaningar kopplade till digitala ingångar.

Erfarenheter och resultat av Region Stockholms arbete med införandet av befolkningsbaserad, organiserad prostatacancertestning. Hur ett mycket komplext projekt genomförts och vilka kunskaper som kan dras av detta.

Smärta är ett stort problem inom vården och hantering av smärta är ett område där vården ofta får klagomål. För patienter är smärta ofta ångestladdat och många känner sig nedstämda eller oroliga.Av den anledningen ville Aleris sätta smärtan och patienten i centrum och göra uppföljningarna individanpassade. Man har därför utvecklat ett processflöde som automatiskt följer upp varje patient efter en ny förskrivning eller förändring av medicineringen. Patienten får ett SMS varje morgon med en länk till ett frågeformulär som hen kan besvara när och var det passar bäst, inte sällan tillsammans med anhörig. Vid slutet av uppföljningen görs en sammanställning och bedömning. Systemet informerar patienten vad som händer under hela processen, resultaten av bedömningarna och vad nästa steg är i patientens vårdprocess.Föredraget presenterar erfarenheterna, både från patienternas och vårdpersonalens synvinklar, på användningen av den digitala smärtuppföljningen 6 månader efter implementationen på ASIH i Stockholmsregionen.

Projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS presenterar den tekniska specifikationen för hälsoappar, SIS- CEN ISO/IEC TS 82304-2, hur man kan vara med och påverka standarder samt former för deltagande i standardisering. Exempel ges från befintliga standardiseringsprojekt inom hälso- och sjukvårdsområdet/hälso- och sjukvårdsinformatiken.Idag finns det ett stort antal hälsoappar med påstående om att de kan hjälpa oss att bli starkare, hälsosammare och friskare. Sverige har, genom ett internationellt samarbete, tagit fram vägledning som ställer krav på hälsoappar. Dokumentet kan användas genom hela produktutvecklingscykeln och som stöd vid inköp och rekommendation till användning. Att utveckla en hälsoapp som inte klassas som en medicinteknisk produkt har många aspekter som man som utvecklare och användare behöver känna till så som kvalitet och tillförlitlighet

Många av våra sjukaste patienter finns i den kommunala omsorgen. Men bristande informationsutbyte och vårddokumentation mellan kommunal och regional vårdverksamhet skapar informationsförlust och ineffektivitet. Men måste det vara så? Kan vi skapa lösningar som bygger bort alla hinder för att relevant vårdinformation ska kunna flöda mellan kommunens och regionens vårdinstanser? På föreläsningen presenteras ett förslag, framtaget i dialog med de svenska sjukvårdsregionerna, på hur en sömlös modell mellan regional sjukvård och kommunal omsorg skulle kunna se ut. 

Nursing Organizations are expected to make contributions to Innovation. How do nursing organizations know how Innovation Ready they are? What should nursing organizations do to become more Innovation Ready? As contribution to the discussion around Nurse-Led Innovation, the Innovation Readiness Inventory is delivered to help answer these questions.During the presentation you will also meet Nursing Directors who will take you through how they use the tool and how it is connected to their work on how to establish Frontline Innovation as a part of their day to day operations.