Programpunkter

Vi beskriver hur man genom öppna system och standardiserad data kan öka kvalitet och tillgänglighet och därmed förenkla för vårdpersonal och patienter. När data följer patienten i stället för att vara bunden till ett system förbättrar vi inte bara kvalitén inom vård och omsorg, vi skapar även förutsättningar för preventiv och nära vård.

Förstudien om framtagande av Nationell logistiklägesbild redovisar förslagen på hur Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska kunna bistå att svensk hälso- och sjukvård får bättre översikt över hur mycket läkemedel som finns, och var dessa finns.

Välfärdstekniken är här för att stanna. Det innebär att vårdsektorn och utförare får tillgång till ny och omfattande data. Visste du att dagens data faktiskt kan mäta kvaliteten på vården som invånarna får? Data kommer också snart att kunna förutse framtida händelser så att vi kan vidta förebyggande åtgärder.I denna föreläsning får du ta del av erfarenheter om hur man använder välfärdsteknologiska data för att förbättra äldreomsorgen för att säkerställa god introduktion och permanenta rutinförändringar.

Forskningsprojektet "Hur klickar vi med vården?" Är en vetenskaplig studie av den digifysiska utvecklingen inom svensk primärvård och initierades hösten 2022 av SKR. Utförare är en grupp forskare vid Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping.  Studien är pågående och avser att utifrån en mixed method ansats analysera registerdata och beskriva utvecklingen av patienters digitala och fysiska kontakter och vårdmönster inom primärvård/första linjens vård under tiden januari 2020- december 2022. Studien är en uppföljning och vidareutveckling av studien "Digitala vårdmöten med läkare" och inkluderar utöver intervjuer med patienter och professionella "användare" även en omvärldsanalys av vilka tjänster som utvecklats och testats under de senaste åren i samband med  & efter Covid..

Patienter har svårigheter att förstå vårdtermer, komplex vårdinformation och förutom detta har vi patientgrupper som har språkbarriärer och andra kommunikationsbarriärer på grund av kognitiva eller funktionsnedsättningar. Detta kan leder till missförstånd som kan leda till en sämre vård. Samhället debatterar tillgången till tolk och andra kommunikationsresurser men kanske vi borde titta på hur medicinsk teknik idag kommer att stödja säker och kostnadseffektiv patient kommunikation.

Vi berättar om ett större initiativ kring distansmonitorering i Region Stockholm. Tre sjukhus, tillsammans med hemsjukvården, driver sju piloter kring fyra vanliga diagnoser i syfte att utveckla framtida lösningar. Vi har implementering som mål och blickar framåt för att bättre kunna möta patientens och vårdens behov.

Workshopen utgår från dagens problem med att dela hälsodata, både för primär och sekundäranvändning. Hälsodata är både journaluppgifter och annat inom sjukvården, men även individers egeninsamlade data. Workshopen visualiserar ett hälsodata-ekosystemet och behov hos olika aktörer inom detta.Hälsodata-ekosystemet ska stödja behov hos personal inom hälso- och sjukvård och omsorg samt patienter och medborgare, men även forskare, innovatörer och näringsliv. Olika aktörer behöver agera för att bygga hälsodata-ekosystemet, och dessa är huvudaktörer i workshopen, det handlar tex om myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv. Deltagarna kommer att guidas genom en rad scenarier och utifrån aktörsroller man fått i början kommer de få ta olika beslut. Utifrån problem för personer med hög risk för fotsår och personal som arbetar med detta kommer scenariospelet att utvecklas. Problemen med att dela data samt att sprida kompetens kring sjukvård och egenvård vid fotproblem kommer att vara basen, olika scenarier för vad huvudaktörerna kan göra kommer sedan att spelas upp. Under scenarierna får deltagarna komma med reflektioner om deras problem och möjligheter. Beroende på beslut av deltagarna kommer ett nytt börläge beskrivas i slutet, hur resultatet blir för personal, person med hög risk för fotsår, forskare och innovatörer beror på besluten av deltagarna.

Sessionen “Real Life Evidence i digital vård” arrangerad av Svenska forskarnätverket för digital vård avslutas med en Panel: 
- Hur kan vi bidra med utvärderingar i realtid i ett snabbt införandetempo? Panelen knyter ihop säcken om lärande, användning och nytta för patienter av digitala vårdtjänster.
En av huvudfrågorna som debatten kretsar kring är :  Hinner vi med att utvärdera på ett bra sätt, när vi breddinför tjänster? Caset '1177 direkt' visar att implementationen rullar på snabbt, och att det är lätt att säga att "vi saknar RCT'er som ger oss evidens". Men hur ska detta göras då??Det kommer att bli en spännande diskussion om hur digitaliseringen påverkar vården och hur vi i samverkan kan skapa en mer tillgänglig och effektiv vård för alla. Vi är övertygade om att paneldebatten kommer att ge värdefulla insikter och inspirera till fortsatt utveckling inom området.

Vad är Ena – Sveriges digitala infrastruktur och hur kopplar Ena till den sektorsspecifika infrastruktur som finns inom hälsa, vård och omsorg? Daniel ger en övergripande presentation av Enas olika delar med fokus på de som har en närmare koppling till hälsa, vård och omsorg.

I föreläsningen kommer jag att med utgångspunkt i vetenskapliga litteraturen ge en översikt av möjligheter och utmaningar med att använda artificiell intelligens för en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Som en del i föreläsningen kommer jag dessutom att berätta om vårt nya forskningprojekt där vi undersöker hur maskininlärning kan användas för att förbättra prediktioner av läkemedelsrelaterade problem.

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten berättar hur de tillsammans involverade invånare i sina två regeringsuppdrag att ta fram föreskrifter om listningstjänst och ge förslag på hur en nationell listningstjänst kan inrättas i statlig regi.

En av de frågor som All.Can driver är att införa nationella riktlinjer för uppföljning av vårdens verksamhet. Flera rapporter och utredningar visar på utmaningar med ojämlik vård, där ett av problemen är bristen på relevant uppföljning och tillgång till data. I takt med att de regionala skillnaderna i vårdsystemet ökar är det därför av stor vikt att se över den uppföljning som görs, vilket också är på agendan för den nya regeringen. I Tidöavtalet lyfts behovet av en ökad styrning och uppföljning av statliga medel; en nationell plan och styrning av kompetensförsörjning samt en stärkt uppföljning av vårdens effektivitet och kvalitetsredovisning.
Seminariet är en fortsättning på ett rundabordssamtal som All.Can genomfört på ämnet under februari 2023 där representanter från både myndigheter och politiken deltog. Lyssna in på seminariet för att höra tankar om hur vi utvecklar förmågan att mäta och följa upp cancervården i Sverige, varför det är viktigt, vad som görs idag och vad som borde göras.

Nursing Organizations are expected to make contributions to Innovation. How do nursing organizations know how Innovation Ready they are? What should nursing organizations do to become more Innovation Ready? As contribution to the discussion around Nurse-Led Innovation, the Innovation Readiness Inventory is delivered to help answer these questions.During the presentation you will also meet Nursing Directors who will take you through how they use the tool and how it is connected to their work on how to establish Frontline Innovation as a part of their day to day operations.

Region Jönköping har systematiskt fört in KPS Kapacitet och produktionsstyrning för att skapa hållbarhet kring ledning och styrning av kärnverksamheten. Metoden och arbetsmodellen med stöd av ett planeringsverktyg för produktionsplanering Astrada, har efter 2 år nu givit resultat inom de verksamhetsområdena som arbetat med modellen. Det unika är att det är hela kliniken och klinikerna inom samma specialitet inom hela regionen (3 sjukhus) som gör det samtidigt. Just nu berörs över 3000 medarbetare av detta arbetet. Exempel på resultat är bättre tillgänglighet för operation, mottagning för barn och unga, planeringsförmåga och arbetsmiljö

Idag finns ett antal AI-baserade verktyg för automatiserad anamnes och triage inom primärvården. Det finns en stark tilltro till att dessa verktyg ska effektivisera verksamheten, stärka säkerheten och öka kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Stämmer detta? Länge har vi grundat våra uppfattningar kring antaganden och mindre utvärderingar, men nu kan vi äntligen börja ta del av vetenskapliga resultat. 

2021 beslutade att en ny digitaliseringsstrategi för Region Västernorrland, detta har inneburit bl.a. framtagning av en utvecklingsprocess och ett omtag kring regionen projektstyrning (projektportfölj). Vill ni ta del av regionen resa att skapa förutsättningar kring ett hållbart digitaliseringsarbete inom region västernorrland. 

Den medicintekniska förordningen (MDR) innebär krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Kraven har ökat i övergången från MDD till MDR och det krävs ett gediget arbete för att göra en klinisk utvärdering, men man kan få mycket igen när den används på ett bra sätt. Föreläsningen tar upp vilka krav som gäller och vilka vägledningar som finns för mjukvaruprodukter och på vilka sätt tillverkaren kan dra nytta av sin kliniska utvärdering efter att den är färdig.

Hur kan digitala lösningar användas för att minska kostnader och övertidsarbete, korta köer, och höja vårdkvaliteten? En introduktion till begreppet Lean Healthcare och hur digitala lösningar används som verktyg i applicering av lean-idéer inom verksamhetsstyrning i sjukvården.

Sverige står inför en stor omställning av vården och omsorgen. Vi berättar om ett vetenskapligt projekt för att mäta effekter vid vid införandet av välfärdsteknik.

In this seminar, Michelle will give an overview of human-centered Artificial Intelligence at AstraZeneca's Digital Health Research & Development.