Sessions

Med Skånes Digitala Vårdsystem, SDV blir det möjligt för SSK att registrera Diagnos/Hälsoproblem i en gemensam tvärprofessionell komponent, synlig för alla. ICNP ligger som standardkodverk i systemet för SSK med samma funktionalitet som ICD-10. Omvårdnadsdiagnosen förs även över till tex den tvärprofessionella epikrisen, vilket säkerställer att nästa vårdnivå erhåller information ur såväl medicin- som omvårdnadsperspektiv.Med SDV har också olika beslutsstöd integrerats, vilket säkrar att vissa omvårdnadsåtgärder verkligen utförs. Ett exempel är att patienter 65 år och äldre, vid inskrivning, alltid kommer att riskbedömas för fall då systemet per automatik har genererat en sådan åtgärd. Praktiska exempel kommer att visas på hur SSK i SDV erhåller beslutsstöd och hur hen kommer att dokumentera i patentens journal.

ICNP kan beskriva både hälsotillstånd och åtgärder och kan därmed potentiellt konkurrera med andra klassifikationer, exempelvis ICF och KVÅ. Ett arbete med mappning av ICNP gentemot dessa två klassifikationer redovisas med problematisering kring vad det kan föra med sig i hälso- och sjukvården.

Erfarenheter från kommunal verksamhet om att använda ICNP . 

Projektet Hälsa och Livskraft kombinerar perioder av sammanhållen intensivrehabilitering vid Valjeviken med ”egen träning” på hemorten. Träningsformen är framtagen framförallt för arbetande eller studerande personer som har MS. Syftet är att förbättra möjligheter till ett hälsosamt liv och att uppnå en hållbar livsstilsförändring. Projektet har visat på mycket goda resultat för träningsformen.Aerob träning innebär att du tränar utan att få syrebrist och mjölksyra i muskulaturen. Kroppen hinner då hela tiden att ta upp så mycket syre att den orkar fortsätta arbeta. Träningen förbättrar den aeroba kapaciteten, som är den maximala mängden syre som kan konsumeras av lungorna och utnyttjas för fysiska aktiviteter. Aerob träning är den träning vi framförallt kopplar till bättre hälsa. Den gör till exempel att vårt hjärta blir starkare, blodtrycket sänks, vi får fler röda blodkroppar, sänkt vilopuls och fler muskelceller. Vi berättar om hur vi arbetat i projektet och om resultaten.
Tre framgångsfaktorer vi kommer att berätta om1. ÅTERKOMMANDE REHABILITERINGSPERIODER2. KONTINUERLIGT STÖD3. FLEXIBLA TRÄNINGSMÖJLIGHETER
Projektet har varit ett samarbete mellan Linköpings Universitet och Stiftelsen Valjeviken med stöd av Allmänna arvsfonden

Hälsodigitalen, ett år senare!Vad har hänt sedan maj 2022 - när Hälsodigitalen har utvecklats vidare och blivit 1177 direkt Västerbotten.

Medlemsföretagen i Vårdföretagarna, TechSverige, Swedish Medtech och Lif står för en betydande del av både kunskap och utvecklingskraft i vård- och omsorgssektorn, och nu planerar branschorganisationerna ett nytt konkret samarbete som kan bidra till att realisera regeringens mål med en nationell digital infrastruktur för vården och EU-kommissionens arbete med EHDS. Går det att enas om gemensamma format för hälsodata som fungerar mellan en mångfald av vårdgivare som använder olika IT-system, och hur kan privata vårdgivare, tech- och Life Science-företag bidra med att prova ut hur detta kan lösas? Med gemensamma initiativ vill vi att hälsodata ska komma till största möjliga nytta för patienter, vårdgivare, forskare och innovatörer. 

Finns det evidens för hälsoappar och hur kan jag som hälso- och sjukvårdspersonal veta vilka hälsoappar som håller god kvalitet? Hur kan vi på ett systematiskt sätt utvärdera kvalitet och säkerhet i hälsoappar?Vid Mälardalens universitet pågår ett arbete med att översätta och utvärdera ett instrument för att bedöma kvalitet i hälsoappar. Detta är en del av ett planerat projekt för att kvalitetssäkra hälsoappar inför implementering av dessa inom hälso- och sjukvården.

Det finns hundratusentals hälsoappar och det är långt ifrån en enhetlig grupp av programvaror. Beroende på vad tillverkaren av en hälsoapp avser att den ska användas till kan den behöva uppfylla olika regelverk. Regelverken är till för att säkerställa hälsoapparnas säkerhet och kvalitet, men kan det finnas brister och gråzoner? Läkemedelsverket försöker här räta ut en del frågetecken.

Passet lyfter erfarenheter från att engagera äldre i co-design, vad som krävs för att sätta appar i bruk i ordinarie verksamhet, skapa närhet på distans samt behovet av att ta itu med frågor om patienternas tillit till att utföra egenmonitorering och teknisk ”läskunnighet” i allmänhet

Projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS presenterar den tekniska specifikationen för hälsoappar, SIS- CEN ISO/IEC TS 82304-2, hur man kan vara med och påverka standarder samt former för deltagande i standardisering. Exempel ges från befintliga standardiseringsprojekt inom hälso- och sjukvårdsområdet/hälso- och sjukvårdsinformatiken.Idag finns det ett stort antal hälsoappar med påstående om att de kan hjälpa oss att bli starkare, hälsosammare och friskare. Sverige har, genom ett internationellt samarbete, tagit fram vägledning som ställer krav på hälsoappar. Dokumentet kan användas genom hela produktutvecklingscykeln och som stöd vid inköp och rekommendation till användning. Att utveckla en hälsoapp som inte klassas som en medicinteknisk produkt har många aspekter som man som utvecklare och användare behöver känna till så som kvalitet och tillförlitlighet

ICD-11 har lanserats av WHO och kommer på sikt ersätta klassifikationen ICD-10-SE i Sverige.

För att kunna göra objektiva jämförelser och fatta beslut utifrån fakta har Medicinkliniken i Västerås tillsammans med regionens enhet för verksamhetsuppföljning tagit fram en datadriven vårdtyngdsberäkning som presenterar en vårdavdelnings sammanlagda vårdtyngd.

Framtidsspaning - hur kan nya, gemensamma arbetssätt gynna sömlösa vårdflöden över organisationsgränser? För detta krävs stöd som håller ihop och för vårdflödet vidare. Olika Informationsmängder, exempelvis text och medicinska bildmaterial skapas och används av de olika aktörerna i vårdflödet. Idag sker den nödvändiga informationsdelningen manuellt. Nationell patientöversikt (NPÖ) kan tillföra basinformationen, men behöver kompletteras med utvald information som följer patienten i det specifika vårdflödet. Befintliga och nya tjänster kan utvecklas för att stödja bättre samverkan kring patienten.

En kort presentation av NGS-tjänsten och hur den kan bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Under seminariet diskuterar vi hur kommunerna kan arbeta med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och standardisering av dokumentation.

För att implementera Nationella läkemedelslistan fullt ut krävs ett förändringsarbete, både tekniskt och verksamhetsmässigt, hos vården och på apoteken. För att stödja förändringsarbetet under implementeringsfasen erbjuder E-hälsomyndigheten ett implementeringsstöd. Vi kommer att berätta om arbetet inom implementeringsstöd som utgår från de uppkomna behoven hos vården och apoteken.

Socialstyrelsen är från 1 oktober 2022 sektorsansvarig myndighet för beredskapsarbetet inom hälsa, vård och omsorg. Det innebär att myndigheten fått ett nytt och större ansvar för att stärka samordningen och driva på utvecklingen av beredskapen inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Vad har digitalisering för roll i att stärka Sveriges beredskap och vilka förmågor måste vi i sektorn bygga upp? Hur ser Socialstyrelsen på sin roll i digitaliseringslandskapet utifrån sitt sektorsansvar? Vilka risker, utmaningar och möjligheter finns?

För att kunna hantera kroniska sjukdomar och för att kunna främja egenvård så krävs det en helt ny plattform för sjukvården. Från vårdpersonalen sida är det viktigt att det är ett enkelt och sömlöst arbete för samtliga diagnoser och att arbetssättet har en tydlig röd tråd. Detsamma gäller för patienten som behöver att det ska vara enkla instruktioner och som kan starta igång med tydliga steg. Det är en stor utmaning då varje enskild diagnos är komplex och kräver unika funktioner för att verkligen kunna göra skillnad hos patienten och vårdgivaren och samtidigt erbjuda en kontinuitet och sammanhållet arbetssätt. 

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Våra sköra äldre står ofta på ett stort antal läkemedel och många bor på kommunala boenden där tillgång till läkemedelsinformation är bristfällig. Detta skapar risk för oönskade läkemedelseffekter och skador. Sjuksköterskorna på boenden saknar ofta korrekta läkemedelsordinationer som ska ligga till grund för administrering av läkemedel, enligt föreskrifterna. Nationell patientöversikt och Pascal används som informationskälla men har tydliga begränsningar. Ett målbildsarbete pågår för att identifiera möjliga framtida förbättringar för ökad säkerhet. Det skulle också innebära en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna.