Programpunkter

Läkemedelsverkets sammanställning över restanmälda läkemedel uppdateras dagligen och publiceras på Läkemedelsverkets webb i olika format. XML-filen, tillhandahålls som öppen data och kan användas av andra aktörer för att integrera i egna system. Under föreläsningen kommer Läkemedelsverket att djupdyka i vilka informationsmängder som källan innehåller.Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) är en kunskapsdatabas med aktuell och evidensbaserad information om läkemedel som nås via ett API (application program interface). Syftet med Sil är att öka patientsäkerheten genom att stödja hälso- och sjukvårdspersonalen i samtliga steg i läkemedelsprocessen, i hela landet. Innehållet från Sil är tillgängligt i de system inom hälso- och sjukvården (såsom journalsystem) som integrerar mot Sils tjänster.Under hösten 2023 kommer källan Restanmälda läkemedel inkluderas i Sil och därefter finns möjlighet att integrera informationen i journalsystem.Detta möjliggör att förskrivare redan vid ordination uppmärksammas på att ett läkemedel är restanmält, vilket underlättar för patienter, förskrivare och apotek.

Förstudien om framtagande av Nationell logistiklägesbild redovisar förslagen på hur Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska kunna bistå att svensk hälso- och sjukvård får bättre översikt över hur mycket läkemedel som finns, och var dessa finns.

Föreläsningen kommer att beskriva forskning från de senaste åren kring informationshantering i läkemedelsprocessen. Bland annat berörs Nationella läkemedelslistan, läkemedelshantering i kommunerna samt beslutsstöd. Varför är det så svårt och vad är viktigt att tänka på framöver?

Norge, Danmark, Finland och Sverige arbetar alla med lösningar för att få till nationella gemensamma läkemedelslistor. Det finns stora likheter mellan länderna när det gäller digital informationshantering kring läkemedel. Alla har sedan många år e-recept och en central lagringsplats för dessa. Det finns dock betydande skillnader mellan de system som används eller är på väg att implementeras i de fyra länderna. I presentationen ger forskare från de olika länderna en översikt av nuläget i de fyra länderna, samt delar med sig av sina reflektioner kring utmaningar. Presentationen görs på engelska.
Norway, Denmark, Finland and Sweden are all working on solutions to achieve national common drug lists. There are great similarities between the countries when it comes to digital information management around medicines. For many years, everyone has had e-prescriptions and a central storage location for these. However, there are significant differences between the systems in use or about to be implemented in the four countries. In the presentation, researchers from the various countries give an overview of the current situation in the four countries, as well as share their reflections on challenges. The presentation is held in English.

Våra sköra äldre står ofta på ett stort antal läkemedel och många bor på kommunala boenden där tillgång till läkemedelsinformation är bristfällig. Detta skapar risk för oönskade läkemedelseffekter och skador. Sjuksköterskorna på boenden saknar ofta korrekta läkemedelsordinationer som ska ligga till grund för administrering av läkemedel, enligt föreskrifterna. Nationell patientöversikt och Pascal används som informationskälla men har tydliga begränsningar. Ett målbildsarbete pågår för att identifiera möjliga framtida förbättringar för ökad säkerhet. Det skulle också innebära en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

E-hälsomyndigheten och regionerna presenterar samarbetet mellan staten och de regionala aktörerna för att bygga en gemensam digital infrastruktur i Sverige. Vi kommer att diskutera behovet av en infrastruktur för att säkerställa en effektiv informationsförsörjning inom vårdsektorn, med det gemensamma arbetet med att utforma en säkerhetslösning för Nationella läkemedelslistan som exempel. Deltagarna kommer att få lära sig mer om de aktuella utmaningarna och möjligheterna för samarbete inom detta område.

Pascal, förskrivningsverktyget för dos-patienter, har implementerat nationella läkemedelslistan (NLL) och vill berätta om våra erfarenheter och hur det kan hjälpa hälso- och sjukvården i praktiken.

E-hälsomyndigheten genomförde under 2022 ett projekt där vi utvecklade en funktion för att generera en patientanpassad text till en doseringsanvisning utifrån strukturerad information.Här får ni en inblick i på vilket sätt framgång nåddes i projektet. Arbetet beskrivs utifrån olika yrkesmässiga perspektiv där arbetsmetoden innebar täta avstämningar och stora möjligheter till snabba uppdateringar av funktionalitet och textformuleringar och där testverktyg användes aktivt i kravställningen.

För att implementera Nationella läkemedelslistan fullt ut krävs ett förändringsarbete, både tekniskt och verksamhetsmässigt, hos vården och på apoteken. För att stödja förändringsarbetet under implementeringsfasen erbjuder E-hälsomyndigheten ett implementeringsstöd. Vi kommer att berätta om arbetet inom implementeringsstöd som utgår från de uppkomna behoven hos vården och apoteken.

Läkemedelsverket (LV) är källa till en mängd information och kunskap. Antingen har det samlats in av LV eller skapats på LV men oavsett så har vi ett ansvar att göra det tillgängligt och användbart. Men det räcker inte att bara publicera på hemsidan. Vi måste förstå hur behoven ser ut hos slutanvändaren, och på vägen dit, för säkerställa att vi publicerar det som behövs, på det sätt som behövs, för att ta rätt ansvar för vår del i helheten. Kom och lyssna på vad som finns idag och berätta hur du vill ha det i morgon.

Testa och tyck till om Läkemedelsbokens nya webbplats.

En dialog mellan representanter för förskrivare samt journalsystemleverantör kring möjligheter och gap de närmaste åren när det gäller läkemedel och nationella läkemedelslistan med fokus på den del av läkemedelskedjan där besluten om läkemedelsbehandling fattas.

I föreläsningen kommer jag att med utgångspunkt i vetenskapliga litteraturen ge en översikt av möjligheter och utmaningar med att använda artificiell intelligens för en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Som en del i föreläsningen kommer jag dessutom att berätta om vårt nya forskningprojekt där vi undersöker hur maskininlärning kan användas för att förbättra prediktioner av läkemedelsrelaterade problem.

Inom ramen för ett forskningsprojekt har Läkemedelsverket samlat in individbaserad information om 68 743 282 läkemedelsadministrationer under ett år från sjukhusanknuten vård i regioner som täckte 89% av befolkningen. Vi identifierade inte allvarliga problem med täckningsgrad. Sammantaget bedöms inte täckningsgraden vara ett betydande hinder för användning av denna typ av data. Vi identifierade inte heller några tydliga indikationer på allvarliga problem avseende kvaliteten på data. Det var möjligt att utnyttja information inte bara från huvudjournalsystem, utan också från de system som används inom specifika verksamheter som kemoterapi, intensivvård och radiologisk verksamhet. Resultaten ger en god grund för ett fortsatt utvecklingsarbete.