Sessions

Framtidsspaning - hur kan nya, gemensamma arbetssätt gynna sömlösa vårdflöden över organisationsgränser? För detta krävs stöd som håller ihop och för vårdflödet vidare. Olika Informationsmängder, exempelvis text och medicinska bildmaterial skapas och används av de olika aktörerna i vårdflödet. Idag sker den nödvändiga informationsdelningen manuellt. Nationell patientöversikt (NPÖ) kan tillföra basinformationen, men behöver kompletteras med utvald information som följer patienten i det specifika vårdflödet. Befintliga och nya tjänster kan utvecklas för att stödja bättre samverkan kring patienten.

Den svenska förvaltningsmodellen bygger på ett decentraliserat mandat att leverera välfärd till sina invånare. Kollektiv digitalisering tar sin utgångspunkt i denna decentralisering och bygger på idén att aktörer inom offentlig sektor samverkar kring sina respektive specialiteter. 

The Centre for Preventive Care is a speculative design project exploring the future of healthcare. In november 2022 visitors were invited to Södersjukhuset in Stockholm to experience a healthcare visit in the future and to reflect upon pros and cons of a healthcare system build on prediction and prevention. 

I denna panel diskuteras hur digitala arbetssätt kan utvecklas av eller med involvering av kliniker och hur vi tar oss an den svåra uppgiften att ge dessa arbetssätt bred spridning och etablera dem som det nya normala. Vad måste ledare, politiker, patienter och kliniker göra för att vi ska få fart på den breda digitala transformationen?

Denna workshop syftar till att låta deltagarna synliggöra hävstänger och drivkrafter som krävs för att lyckas med omställningen Nära Vård. Men också visa på möjligheten att jobba med datadriven dialog som ett verktyg.Målet är att bidra med kunskap från flera perspektiv (workshopdeltagarnas olika bakgrund) för att öka kunskapen om och förstå vad som händer i ett komplext omställningsarbete där flera huvudmän (organisationer) och många aktörer är inblandade.Som deltagare i workshopen får du reflektera med andra, testa ett digitalt arbetssätt, lära dig mer om vetenskaplig social media och ta del av analys kring Nära Vård i realtid!

Över 16 miljoner covidbevis begärdes ut under ett år. Digital brevlåda användes som primär kanal för covidbevisen, vilket resulterade i att 700 000 svenskar skaffade digital brevlåda under samma år. Det har bidragit till ett hopp i digitaliseringskurvan som gynnar såväl medborgarna som de som nyttjar digital brevlåda som kanal. Tekniken för covidbevis kopierades i flera EU-länder och framgångarna runt covidbevis kan bidra till att fler digitaliseringsringar på vattnet uppstår. I Tidöavtalet stipuleras att man vill reformera den digitala infrastrukturen i vården, vilket indikerar att det är ett område den nya regeringen vill satsa på. I den här föreläsningen tar vi arbetet med covidbevis som utgångspunkt för att visa hur digital brevlåda som kanal kan bidra för såväl medborgare, vården, som samhället i stort. 

I samband med att Västerås stad för några år sedan gick in i sammanhållen journalföring med Region Västmanland infördes generella vårdplaner som bygger på ICF, ICNP och KVÅ. Efter att dokumentationen i de generella vårdplanerna nu har etablerats i praktiken kan dessa standardiserade data nu användas i framtagning av statistik och verksamhetsuppföljning.En presentation av ett praktiskt exempel på hur e-hälsospecifikationer kan användas i patientjournalsystem för att sedan kunna tillämpas för digital journalgranskning och verksamhetsuppföljning.

I en diagnosklassifikation representeras sjukdomar, skador och andra hälsotillstånd av koder. För varje kod krävs en språklig beskrivning. Den måste vara begriplig för läsaren och samtidigt vara exakt, otvetydig och tydlig. Det är särskilt viktigt att texten till en kod inte kan sammanblandas med  texter till andra koder. Gunnar kommer att beskriva hur ett sådant språkligt arbete bedrivs.

Vi står mitt i den mest omfattade transformationen sedan industrialismen, behoven är stora och möjligheterna oändliga att förändra till bättre, ökad patientsäkert, mer förebyggande, samt en hållbar arbetsmiljön. Sverige är världsledande i flertal internationella jämförelser inklusive att leverera avancerad sjukvård. Samtidigt utmanas vårt avlånga land av varierande tillgänglighet och vårdköer, inte minst i pandemins fotspår. Välkomna till Microsofts session där vi konkretiserar hur det går att bygga digi-fysiska vårdflöden på ett enkelt sätt. Vårt mål är att visa hur digi-fysiska vårdflöden med nya och digitalt understödda arbetssätt kan frigöra tid så att vårdpersonal kan ägna sig åt kärnan i sin vårdprofession. 

I Jämtland har regionen och kommunerna tillsammans tagit fram ett gemensamt Core set för svårt läkta sår. Core set'et skall stödja vid utredning och behandling av svårläkta sår och tillämpas i både regionen och respektive kommuns vårdinformationssystem.

Det finns hundratusentals hälsoappar och det är långt ifrån en enhetlig grupp av programvaror. Beroende på vad tillverkaren av en hälsoapp avser att den ska användas till kan den behöva uppfylla olika regelverk. Regelverken är till för att säkerställa hälsoapparnas säkerhet och kvalitet, men kan det finnas brister och gråzoner? Läkemedelsverket försöker här räta ut en del frågetecken.

Hur mäter vi effekt och nytta av egenmonitorering för patienter?

Hur kan digitala lösningar användas för att minska kostnader och övertidsarbete, korta köer, och höja vårdkvaliteten? En introduktion till begreppet Lean Healthcare och hur digitala lösningar används som verktyg i applicering av lean-idéer inom verksamhetsstyrning i sjukvården.

Färre ska bli sjuka och dö i cancer. Helst ska ingen dö av cancer i Sverige i framtiden. Vad behöver ske för att halvera dödligheten i cancer? Under seminariet diskuteras en essä i samarbete med Nollvision Cancer och Institutet för Framtidsstudier.

Idag finns kodverk, urval och  mappningar på många olika ställen. Det är svårt att samverka om gemensamma definitioner och likvärdiga kodverk skapas parallellt i olika regioner. Kodverk och urval är en informatisk resurs som möjliggör interoperabilitet mellan aktörer. Nu bygger vi en nationell samlingspunkt för att utbyta kodverk, urval och mappningar mellan regionerna.

Ny teknik möjliggör för nya arbetssätt. Men hur fungerar det i verkligheten att förändra arbetssätt som kommer från gamla traditioner? Trots att vården är överens om att köerna bara ökar och att uppföljningssättet som det ser ut idag, inte ens är nära att vara bra nog för kroniker, så är det väldigt svårt att släppa sina årskontroller. Inom primärvården i Region Jönköping har man gått från ord till handling när det gäller egenmonitorering av patienter med kroniska sjukdomar, i det här fallet astmatiker. Men att bara ge patienten ett verktyg och sedan arbeta vidare på precis samma sätt som tidigare var inte aktuellt. Nyckeln till framgång var att våga arbeta på nya sätt för att verkligen dra nytta av digitaliseringen och hemmonitoreringens möjligheter.

Hälso- och sjukvård är genuint på tårna när det gäller Krisberedskap. I själva verksamhetens natur ligger det mycket av att hantera det o-planerbara och oväntade. Sinnebilden är -akuten- (ER) där man skall ha beredskap för olika scenario, det ska gå fort att gå från ”stand-by” till full verksamhet.Det är inte en slump att denna miljö är så tacksam för fictionens alla verk. Läs TV Serier. Men hur bygger man upp, utvecklar och hur upprätthåller man krisberedskap över tiden?

EHDS (European Health Data Space) proposes a common European legislation which among other things ensures access to health data for secondary use.In this presentation, we look at the informatics associated with secondary use of health data, established standards and techniques for making data available for secondary use (including OMOP), international real world examples and how healthcare organizations can benefit internally from tools for secondary use.