Programpunkter

Utifrån förstudien ”Romers betydelse för svensk cirkus” samtalar Cirkus Brazil Jack, RIKC och Cirkus Syd om cirkusen som en historisk och nutida tillflykt för de som avviker eller inte välkomnas i det övriga samhället, med särskilt fokus på romer och resande. Hur ser situationen ut idag för en resande cirkus? Kan cirkusens interkulturella förhållningssätt - som samtidigt är både nationellt och internationellt, både etniskt och transetniskt - utgöra ett gott exempel i en värld som allt mer präglas av etno-nationella strömningar? Dessa och många andra frågor utforskar vi tillsammans med åhörare under vårt seminarium. 

Ett kunskapshöjande samtal om livsvillkor präglade av otrygghetoch behovet av en fortsatt global kamp för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

De senaste årens rättspolitiska debatt har präglats av krav på hårdare tag. I seminariet har vi ett samtal om dessa frågor och huruvida förslagen lever upp till gällande rättighetslagstiftning och rättssäkerheten. 

Vad har hänt med de tusentals afghaner som skulle få sitt skyddsbehov prövat på nytt? Hur bedömer Sverige FN säkerheten i talibanernas Afghanistan?

Trygghet är en fråga om upplevelse och som en kvinna i det offentliga rummet är den upplevda tryggheten en faktor som avgör om en kvinna kan röra sig utan begränsningar. I samtalet om upplevd trygghet så är den muslimska kvinnan än mer utsatt med anledning av sina fysiska attributer och i synnerhet muslimska kvinnor med hijab. Detta panelsamtal syftar till att folkbilda om hijaben och den upplevda otryggheten svenska hijabis har idag, men även opinionsbilda för att stärka civilkuraget när muslimska kvinnor utsätts på offentliga platser eller diskrimineras på arbetsplatsen.  Vi kommer även i samtalet utgå från America Vera-Zavalas scenföreställning från 2016 vid namn svenska hijabis som hade urpremiär på Dramaten i Stockholm.  Däribland kommer vi att fästa samtalet på två avsnitt från pjäsen. Avsnitt 1: Ska inte du bli bortgift?  Benin berättar om hur studenten närmar sig och hon går till sin mentor för att diskutera vad hon ska studera efter gymnasiet. Hon möts av en kompakt mur av fördomar. Avsnitt 5: Jag tänker på var jag rör mig Två unga kvinnor väntar på tunnelbanan och vi får höra vad som rör sig i deras huvuden. 

Barn utan papper lever med en konstant oro för att utvisas. Den psykiska ohälsan utbredd och rädslan för att bli upptäckt av myndigheter hindrar föräldrar från att söka stöd och sjukvård och anmäla brott. Detta innebär att flera barn i Sverige inte kan tillgå sina grundläggande rättigheter om trygghet och skydd. Seminariet lyfter olika perspektiv och insatser som behövs för att nå förändring och bättre kunna möta den akuta utsatthet som många barn i Sverige lever i idag. 

Människors rätt till ett liv i trygghet och säkerhet kräver ett samordnat och lokalt förankrat arbete för att bekämpa klimatförändringar, utmana orättvisor och bygga långsiktigt hållbara samhällen. Religiösa aktörer är enormt viktiga aktörer i detta arbete. Ofta utgör de merparten av det vi kallar civilsamhälle. Ofta har religiösa aktörer den bästa lokala representationen och därmed den bästa analysen och möjlighet till de snabbaste insatserna när katastrofer uppstår. Religiösa ledare åtnjuter större förtroende än politiska ledare hos det flesta utsatta människor. Ändå saknas det kunskap om hur man ska samarbeta med religiösa aktörer, hos många sekulära organisationer. Med utgångspunkt i Equmeniakyrkans lokala miljöarbete i Thailand och det påverkansarbete som utförts av multi-religiösa organisationer inför Stockholm+50 i juni -22, samt Global Platform for Disaster Risk Reduction, som hölls på Bali maj -22, vill Equmeniakyrkan och Svenska Missionsrådet genomföra ett seminarium på MR-dagarna.

Alla länder i EU har en skyldighet att ge skydd åt människor som flyr från krig, förföljelse, tortyr och andra kränkningar. Ändå dör människor på väg till EU, misshandlas vid gränserna och de som får stanna får göra det med tveksamhet och tillfälliga uppehållstillstånd. Flyktingar ses som en säkerhetsrisk, trots att de flyr för att komma i säkerhet. Radikalnationalister har länge talat om "den stora förflyttningen" - om hur migranter, främst muslimer hotar att ta över det vita Europa och att det måste bekämpas med alla medel. Den ytterlighetsyttringen har i viss mån normaliserats och anammats av partier på högerkanten -som driver med i strömmen av det påstådda hotet och inför strängare asyllagstiftning, sätter fokus på återvändande. Normaliseringen når nu också stora etablerade demokratiska partier som tycks slåss om vem som har den strängaste asylpolitiken - inte den mest humana eller en politik som respekterar asylrätten.Kriget mot Ukraina visar att EU mycket väl kan och vill ta emot människor som flyr från en konflikt - åtminstone om de som flyr har vit hud. Välkommen till ett samtal om vart EU:s asylpolitik är på väg. 

I demokratiska samhällen - i Sverige och globalt - behövs aktivism som främjar mänskliga rättigheter på flera nivåer. Afrikagrupperna bjuder in till ett samtal om hur väletablerade aktivister testat olika metoder för att nå förändring. I seminariet hör vi människorättsjuristen Parul Sharma, politikern och opinionsbildaren och feministen Gudrun Schyman samt den tidigare ärkebiskopen KG Hammar i samtal med Louise Lindfors. Dessa erfarna aktivister samarbetar just nu i projektet “Vi anmäler AP-fonderna!” som bland annat skickat in en FN anmälan angående de svenska AP fondernas investeringar i företag som begår brott mot mänskliga rättigheter! Visste du att dina pensionspengar bidrar till att skada både människor och miljö? Första, andra, tredje och fjärde AP-fonden förvaltar den största delen av svenskarnas pensionspengar, mer än 1500 miljarder. Dessa fonder ska arbeta för långsiktigt hög avkastning men enligt lag också investera ansvarsfullt för att främja en hållbar utveckling. Ändå investerar AP-fonderna i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön. Afrikagruppernas Louise Lindfors modererar samtalet och lyfter civilsamhällets roll för att främja aktivism samt det viktiga stödet till den internationella solidaritetsrörelsen och tar exempel från det konfliktdrabbade Mocambique.    

MR-dagarnas program 2022 tar avstamp i en frustration kring hur vi idag talar om trygghet och säkerhet. Vems trygghet och säkerhet värderas högst? Vad räknas över huvud taget som viktigt för ett tryggt och säkert liv? Kvällsprogrammet kommer att behandla våldet och skjutningarna i landets socioekonomiskt utsatta områden, men lyfta frågan ur ett rättighetsperspektiv med individen i centrum. Vad är det som gör att unga människor hamnar i kriminalitet? Varför sticker det dödliga våldet ut i kriminalstatistiken? Och hur vänder vi trenden? Kvällen inleds med utdrag ur Teater Fryshusets bejublade Fakk alla och följs upp av ett panelsamtal.Regi Ulf Stenberg och Emil Rosén Adsten

Hur ser du på läget för de mänskliga rättigheterna i Sverige? Är de kända för alla, för de flesta eller bara några få? Vilka rättigheter är särskilt viktiga i människors vardag idag? Finns det mänskliga rättigheter som står på spel? Hur kan människor i Sverige utkräva sina mänskliga rättigheter?Varmt välkommen att delta i en öppen dialog tillsammans med Institutet för mänskliga rättigheter. Vi finns på plats under MR-dagarna för att lyssna in just dina tankar och erfarenheter och ta dem med oss i vårt fortsatta arbete.

A decade after the Arab spring, the Maghreb region is facing a decline in democracy and human rights, as well as increased interstate tension. This has led to increased security risks and shrinking space for civil society organisations in the area. In this seminar local/regional human right organisations will voice their insight on the issue.

Den svenska skolan blir allt mer ojämlik.  Idag finns det skolor i Sverige där 70% av eleverna inte når gymnasiebehörighet, det är ett demokratiskt problem med långtgående konsekvenser. Stiftelsen Läxhjälpen bjuder tillsammans med Sandvik och Haninge kommun in till ett samtal kring hur samverkan mellan olika sektorer kan skapa verklig effekt samt skapa jämlika förutsättningar för eleverna här och nu.

Vad är funkofobi och hur hanteras det? Det brukar vara allmänt känt att personer med funktionsnedsättning riskerar att diskrimineras och i högre grad än befolkningen i övrigt exkluderas från arbetsmarknaden. Det är mindre känt att man också riskerar att utsättas för hat och hot. Som journalist märker Anna Bergholtz att få vill eller vågar berätta om hatet och hotet. Vad får funkofobin för konsekvenser på sociala tryggheten och demokratin?

Ungefär hälften av världens befolkning saknar tillgång till social trygghet såsom pensioner, sjukersättning och barnbidrag. I Afrika är det svindlande 80 procent! Social trygghet minskar fattigdom, samtidigt som det är en mänsklig rättighet och ett stöd i att nå andra rättigheter såsom utbildning och hälsa. Vid seminariet får du ta del av hur Sida och civila samhället bidrar till social trygghet, samt vad senaste forskningen inom området visar. 

Diskriminering är förbjudet i lag och ska skydda personer från att utsättas för negativ särbehandling. Men vilka vägar har en person som upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering att tillgå i praktiken? Vilken tillgång har denne till rättsmedel och en rättvis rättegång? Antidiskrimineringsbyråerna har en unik inblick i hur diskriminering tar sig uttryck i Sverige. I detta seminarium berättar de om sitt arbete och den verklighet de upplever att personer som utsätts för diskriminering befinner sig i.

Det angreppskrig som Ryssland startade den 24 februari 2022 har orsakat enorm skada och förödelse i Ukraina. Tusentals döda, hundratusentals på flykt och en massiv materiell förstörelse. I Ryssland har president Putin stärkt sitt grepp om makten och över människorna. Det finns bara en spillra kvar av den opposition som trots allt existerade, de kritiker som har kunnat, har flytt landet, nu stängs dörrarna mot omvärlden en efter en- andra har kastats i fängelse. Vad kommer att hända i Ryssland och Ukraina när kriget tar slut - hur ska Ukraina byggas upp igen, kan landet bli en demokrati som får plats i EU? Blir Ryssland ännu mera slutet, vilken framtid står då det ryska folket inför? Hur kan demokratiska krafter inne i Ryssland stöttas? Och om Ryssland vinner kriget - vilken verklighet står regionen och övriga världen inför då?

Under de senaste 20 åren har svenska myndigheters användning av övervakning  ökat på ett sätt som inte ens var tänkbart tidigare. Kamerorna i offentligheten blir allt fler, hemliga tvångsmedel används tom i förebyggande syfte, information från internet sparas, nya övervakningsmetoder införs. I en tid då fokus ligger på hårdare tag tycks inte längre frågor om integritet, överskottsinformation och vem som övervakar övervakarna ställas.. Och på sociala medier delar vi med oss av våra privatliv och åsikter - utan en tanke på att det kan missbrukas. Ett samtal om utvecklingen - försvann privatlivet med tiktok, insta, och FB, ökar eller minskar rättssäkerheten med åtgärderna mot gängkriminaliteten och antiterrorlagstiftning?  Blir alla verkligen säkrare och tryggare med ökad övervakning, med fler kameror i centrum? Vilka risker för övervakningen med sig för den enskilde? 

Brottslighet och otrygghet medför många negativa konsekvenser, såväl för brottsoffer som gärningspersoner och samhället i stort. Att känna sig trygg och inte bli utsatt för brott är en grundläggande mänsklig rättighet. Ett aktivt kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete kan minska brott och öka tryggheten. På seminariet finns möjlighet att få veta mer om hur vi kan arbeta för ökad trygghet i samhällen och städer.   

Under våren och fram till valet den 11 september har den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludan sökt och fått demonstrationstillstånd för att sprida propaganda för sitt parti Stram Kurs. Partiet förespråkar etnisk rensning av ”icke-västliga” personer och islam och muslimer pekas ut som det stora hotet mot målet att skapa ett etniskt homogent land. Under demonstrationerna bränner Paludan koranen, något som skapade upplopp i flera städer i Sverige under våren. Hur ska en se på Paludans budskap, är det handlingar och yttranden som måste tålas i ett demokratiskt samhälle eller är det hat som inte bör få spridas?