Sessions

Vi inviger Mänskliga Rättighetsdagarna med spännande gäster och kultur på temat Rätten till ett liv i trygghet och säkerhet. Årets konferencier Beston Kalefa från Tegelbruket lotsar dig genom programmet.

After repeated military failure when it comes to building peace, why do we continue to see military responses to crisis as the answer? Is it possible to see other solutions in a highly militarized world? How can one avoid being militarized, and continue the work to build true feminist peace and human security?With: Cynthia Enloe via link, Elham Kohistani, Malin Nilsson

Hur upplever Sveriges nationella minoriteter minoritetsstress? Psykologen och föreläsaren Hanna Wallensteen reder ut begreppet och representanter från de nationella minoriteterna delar med sig av egna upplevelser av minoritetsstress i vardagen. Hur kan man motverka det och vilket ansvar har omgivningen?

I de flesta arbetsgrupper finns det någon som lever eller har levt i en relation där våld förekommer. Att vara utsatt för våld ger negativa konsekvenser för hälsan och kan även påverka arbetsförmågan. Men arbetsplatsen kan också vara en viktig frizon och ett stöd. Under de senaste åren har detta uppmärksammats allt mer. Vilket ansvar har arbetsgivaren, HR och fackligt förtroendevalda? Och vad kan du som kollega göra för att ge stöd? 

Skolan ska enligt lag präglas av trygghet. Trots detta känner sig många osäkra i skolan idag. Otryggheten har stora konsekvenser för elevers psykiska hälsa, skollust och kunskapsutveckling. Friends, Skolinspektionen och elevrepresentanter från Elevernas riksförbund och det centrala elevrådet i Malmö diskuterar i detta panelsamtal otryggheten och dess konsekvenser, samt lyfter beprövade metoder för att tillgodose alla elevers rätt till trygghet.

Under de senaste 20 åren har svenska myndigheters användning av övervakning  ökat på ett sätt som inte ens var tänkbart tidigare. Kamerorna i offentligheten blir allt fler, hemliga tvångsmedel används tom i förebyggande syfte, information från internet sparas, nya övervakningsmetoder införs. I en tid då fokus ligger på hårdare tag tycks inte längre frågor om integritet, överskottsinformation och vem som övervakar övervakarna ställas.. Och på sociala medier delar vi med oss av våra privatliv och åsikter - utan en tanke på att det kan missbrukas. Ett samtal om utvecklingen - försvann privatlivet med tiktok, insta, och FB, ökar eller minskar rättssäkerheten med åtgärderna mot gängkriminaliteten och antiterrorlagstiftning?  Blir alla verkligen säkrare och tryggare med ökad övervakning, med fler kameror i centrum? Vilka risker för övervakningen med sig för den enskilde? 

I oktober 2021 lämnade Sverige in sin periodiska rapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. MR-Fonden samordnar civilsamhällets parallellrapport till FN - och den visar ofta en annorlunda bild än den som staten presenterar. På seminariet används delar av civilsamhällets rapport som underlag för en diskussion med beslutsfattare och civilsamhälle. Hur kan Sverige bättre leva upp till sina åtaganden? Hur kan Sverige bättre använda sig av kommitténs rekommendationer och arbeta systematiskt för att fullgöra rättigheterna? 

Definitionen om civilsamhället håller på att ritas om och vissa grupper får inte ta samma utrymme eller exkluderas helt genom både politiken och opinionsbildning.  Vad ligger bakom detta förflyttande och hur kan civilsamhället vända på det för att få tillbaka ett sammansvetsat och inkluderande samhälle oavsett etnisk bakgrund, religiositet eller politisk läggning.  I samtalet diskuterar vi utifrån egna erfarenheter och med utdrag från Islamofobi rapporten som är framtagen av BRÅ. 

Bristande rättssäkerhet – en konsekvens av otillåten påverkan och tystnadskulturerInom lokal och regional nivå handläggs ärenden och utförs uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor i egenskap av bland annat brukare, patienter och klienter. Det är viktigt att dessa ärenden och uppgifter sköts sakligt och opartiskt och att individer får en likvärdig behandling. Under senare år har otillåten påverkan mot kommunal personal ökat vilket riskerar att leda till felaktigt fattade beslut, att beslut inte fattas, självcensur och tystnadskulturer hos tjänstepersoner i kommuner och regioner, något som kan påverka rättssäkerheten. Under seminarier så diskuteras hur tystnadskulturer och otillåten påverkan riskerar att sätta grundläggande rättsprinciper ur spel vilket utgör ett hot mot vårt demokratiska system och de mänskliga rättigheterna.

Många av de varor som offentlig sektor köper in tillverkas i länder där det finns betydande risker för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik. Ta del av Adda Inköpscentrals arbete med riskbedömningar, kravställningar och uppföljningar för rätten till ett liv i trygghet och säkerhet i offentlig sektors leveranskedjor, till exempel vad gäller tvångsarbetet i Kina och konfliktmineraler. Tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Regionernas kansli för hållbar upphandling har Adda dessutom nyligen tagit fram nya villkor för hållbara leveranskedjor, för hela offentlig sektor. Seminariet anordnas av SKR, som kopplar an till Agenda 2030 och rättighetsbaserat arbetssätt. 

Människors rätt till ett liv i trygghet och säkerhet kräver ett samordnat och lokalt förankrat arbete för att bekämpa klimatförändringar, utmana orättvisor och bygga långsiktigt hållbara samhällen. Religiösa aktörer är enormt viktiga aktörer i detta arbete. Ofta utgör de merparten av det vi kallar civilsamhälle. Ofta har religiösa aktörer den bästa lokala representationen och därmed den bästa analysen och möjlighet till de snabbaste insatserna när katastrofer uppstår. Religiösa ledare åtnjuter större förtroende än politiska ledare hos det flesta utsatta människor. Ändå saknas det kunskap om hur man ska samarbeta med religiösa aktörer, hos många sekulära organisationer. Med utgångspunkt i Equmeniakyrkans lokala miljöarbete i Thailand och det påverkansarbete som utförts av multi-religiösa organisationer inför Stockholm+50 i juni -22, samt Global Platform for Disaster Risk Reduction, som hölls på Bali maj -22, vill Equmeniakyrkan och Svenska Missionsrådet genomföra ett seminarium på MR-dagarna.

Det offentliga Sverige använder sig alltmer av AI, artificiell intelligens. Det innebär nya risker – för både enskilda och grupper. Tar myndigheter ansvar så att deras AI-användning är rättssäker, exempelvis inte diskriminerar? Hur ser det ut idag? Vad behöver göras? Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius inleder. 

Koll på lagen är ett arvsfondsprojekt som syftar till att ge ungdomar kunskaper om vardagsjuridik och verktyg för att praktiskt kunna ta tillvara på sina rättigheter och möjligheter att bemöta orättvisor.

Det angreppskrig som Ryssland startade den 24 februari 2022 har orsakat enorm skada och förödelse i Ukraina. Tusentals döda, hundratusentals på flykt och en massiv materiell förstörelse. I Ryssland har president Putin stärkt sitt grepp om makten och över människorna. Det finns bara en spillra kvar av den opposition som trots allt existerade, de kritiker som har kunnat, har flytt landet, nu stängs dörrarna mot omvärlden en efter en- andra har kastats i fängelse. Vad kommer att hända i Ryssland och Ukraina när kriget tar slut - hur ska Ukraina byggas upp igen, kan landet bli en demokrati som får plats i EU? Blir Ryssland ännu mera slutet, vilken framtid står då det ryska folket inför? Hur kan demokratiska krafter inne i Ryssland stöttas? Och om Ryssland vinner kriget - vilken verklighet står regionen och övriga världen inför då?

Trygghet är en fråga om upplevelse och som en kvinna i det offentliga rummet är den upplevda tryggheten en faktor som avgör om en kvinna kan röra sig utan begränsningar. I samtalet om upplevd trygghet så är den muslimska kvinnan än mer utsatt med anledning av sina fysiska attributer och i synnerhet muslimska kvinnor med hijab. Detta panelsamtal syftar till att folkbilda om hijaben och den upplevda otryggheten svenska hijabis har idag, men även opinionsbilda för att stärka civilkuraget när muslimska kvinnor utsätts på offentliga platser eller diskrimineras på arbetsplatsen.  Vi kommer även i samtalet utgå från America Vera-Zavalas scenföreställning från 2016 vid namn svenska hijabis som hade urpremiär på Dramaten i Stockholm.  Däribland kommer vi att fästa samtalet på två avsnitt från pjäsen. Avsnitt 1: Ska inte du bli bortgift?  Benin berättar om hur studenten närmar sig och hon går till sin mentor för att diskutera vad hon ska studera efter gymnasiet. Hon möts av en kompakt mur av fördomar. Avsnitt 5: Jag tänker på var jag rör mig Två unga kvinnor väntar på tunnelbanan och vi får höra vad som rör sig i deras huvuden. 

Ingen av oss vill att barn ska behöva växa upp i fattigdom. Statistik från Folkhälso­myndigheten (2019) visar att 8 884 barn (11,8 procent) av barnen 0–17 år i Örebro län bor i ekonomiskt utsatta hushåll. Vår kartläggning och forskningsöversikt visar möjligheter och hinder i arbetet, samt ger konkreta exempel på arbete med syfte att öka alla barns livschanser. Region Örebro län, Örebro Stadsmission och RF-SISU Örebro län är värdar för seminariet.

Klimatkrisen drabbar oss alla men inte på samma sätt. Under det här seminariet diskuterar vi hur klimatkrisen hotar trygghet, säkerhet och andra rättigheter för en specifik grupp: urfolket samerna. Vi belyser hur åtgärder som tas som en del av den gröna omställningen i sig kan leda till människorättskränkningar om rättighets- och rättviseperspektiv på omställningen saknas. Tillsammans vänder och vrider vi på frågan för att identifiera vägar framåt. 

Tiotusentals vittnar i svenska domstolar varje år och i de flesta fall går detta odramatiskt till. Men vad händer om en ökad rädsla inför att vittna sprider sig i samhället, rättsväsendet får svårare att klara upp brott och brottsoffer i lägre utsträckning får upprättelse? Att målsägande och vittnen får stöd och vågar delta i rättsprocessen är en grundförutsättning för hela rättssamhället och för att vi alla ska kunna leva i trygghet och säkerhet. 

Sexual Violence in Conflict (SViC) has received increased focus within the political discourse and international aid programming over the past years. In spite of this, the use of sexual violence as a weapon of war remains an acute phenomenon. While the Maputo Protocol stands out as a principal guiding instrument for protection of the rights of women and girls, implementation and realisation remain weak. How can we move from Protocol to Power and safeguard the right to a safe and dignified life for women and girls around the world? 

Det dödliga våldet beskrivs ofta som ett av de största säkerhetshoten i Sverige. Skjutningar sker i det offentliga rummet och påverkar inte bara de inblandade, oftast unga, utan hela bostadsområdena. Hur svarar civilsamhället på den krisen? KFUM bjuder in till en interaktiv workshop för att prova metoden PowerSpace. Metoden beskriver sätt att inkludera unga och erbjuda säkra platser som ett sätt att få bort unga ur kriminalitet och utsatthet.