Sessions

Svensk utvecklingspolitik prioriterar rätten till sexuell och reproduktiv hälsa och arbetar för aborträtten globalt. Samtidigt har vi utmaningar hemma då abortlagstiftningen ibland ifrågasätts. RFSU:s internationella partners jobbar för att göra abort tillgänglig, säker och laglig i sina länder. Vad kan Sverige lära sig av dem och andra som kämpat för aborträtten? María Teresa Rivera har själv suttit i fängelse på grund av strikta abortlagar.

Ska din ålder påverka den vård du får? Det svarar kanske de flesta nej till, men verkligheten är en annan. Äldre är en grupp vars rätt till hälsa inte alltid tillgodoses ofta på grund av särskilda behov, t ex multisjukdom eller demens, men också av socio-ekonomiska eller geografiska skäl. En allt äldre befolkning presenteras ibland också som ett hot mot samhällets vårdresurser. Det är några av de frågor som ska diskuteras under detta seminarium.

Alla barn har inte möjlighet att delta i idrottsverksamhet och från 11 års ålder slutar många barn att idrotta. För att fler barn ska ges möjlighet till fysisk aktivitet och social gemenskap måste idrottsverksamheten utvecklas med ett tydligt barnrättsperspektiv. Hur kan detta göras och vem är ansvarig för att skapa rättvisa villkor för barns idrottande?

Rätten att slippa se, höra och uppleva religion är något som alltmer har kommit att diskuteras och debatteras i svensk offentlighet. Men vad säger egentligen våra lagar och regler om detta? Och hur ser diskussionen t ut idag om denna fråga - hur långt ska den sekulära principen sträcka sig? Välkommen till ett seminarium där vi diskuterar religionens möjligheter - och begränsningar - att ta plats i vårt samtida Sverige.

På skyddade boenden bor lika många barn som vuxna - ungefär 3000 barn. Ändå ses dessa boenden ofta som insatser för kvinnor och inte för barn. I ett samverkansprojekt har Sveriges Stadsmissioner tillsammans med Bris utformat ett koncept för hur både barn och vuxna kan få individ- och åldersanpassat stöd utifrån sina rättigheter och sitt eget behov.

Under hösten 2019 lanseras en uppföljning på länsstyrelsernas pilotstudie På tal om mänskliga rättigheter. Uppföljningen fördjupar den internationella granskningen av Sverige med regionala lägesfakta om indelningsgrunder, inflytande, levnadsförhållanden, personlig säkerhet och rätten till liv. Lägesfaktan bygger på offentlig statistik, täcker 10 års utveckling och syftar till att vara ett stöd för utvecklingen av regionala och lokala insatser på områden
som FN:s granskningsorgan uppmärksammat i sina rapporter om svensk
konventionsefterlevnad.  

Under 2019 genomför det fristående forskningsinstitutet Emerga Institute ett forsknings- och utvecklingsprogram för att utveckla arbetet med rätten till bästa möjliga psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen. Det övergripande syftet med FoU-programmet är att bidra med ny kompetens kring hur verksamheterna kan utveckla sitt arbete med mänskliga rättigheter, och framförallt rätten till hälsa. 

Att ta hänsyn till individens rätt till medbestämmande, delaktighet och människors förmåga att ta ansvar för sin livssituation är centrala delar i kommunens uppdrag. Vi delar erfarenheter kring Linköpingsmodellen – en modell för att erhålla socialtjänst utan utredning, bedömning och beslut.

En god arbetsmiljö har nära samband med hälsa. Vilka strukturella skillnader i svensk arbetsmarknad finns och varför har kvinnodominerande branscher större problem? Björn Cárdenas arbetsmiljöstrateg på fackförbundet Vision ger en översikt över arbetsmiljöförhållanden på svensk arbetsmarknad. En av landets mest attraktiva arbetsplatser, bostadsföretaget i Linköping Stångastaden, berättar även hur det arbetar framgångsrikt för en god arbetsmiljö.

Den som lider av psykisk ohälsa eller har självmordstankar har ofta stora existentiella behov. Dessa har kyrkan unika resurser att möta. Vi berättar om vårt arbete med ungas psykiska hälsa och suicidprevention.

It can be described as the paradox of global health; the fact that we statistically are healthier and have longer life expectancy than ever but at the same time health is more unevenly distributed. In short, there is a growing gap between those who access the right to health and those who don’t. This is true not only on a global scale but also within most societies, including the Nordic welfare states.Why is this and how can the universal right to health become available to all? 

50 procent av personer med psykisk ohälsa har upplevt sig orättvist behandlade i den kroppsliga sjukvården. Det handlar många gånger om att fysiska symtom inte tas på allvar, utan tros ha psykiska orsaker. Under detta seminariet diskuteras orsak, konsekvens och lösning på den diskriminering personer med psykisk ohälsa upplever i kroppssjukvården.

Hur kan din kommun motverka och förebygga rasism och diskriminering? Ta del av konkreta insatser från några kommuner som deltar i Sveriges Kommuner och Landstings nätverk mot rasism och diskriminering. Arbetet utgår från ett europeiskt tiopunktsprogram som bland annat omfattar områdena utbildning, bostadsmarknad, sysselsättning, kultur och fritid, konflikthantering och hatbrott.

Ofta lyfts frågor om psykisk ohälsa bland unga, men väldigt sällan talas det om de andliga dimensionernas påverkan på detta trots att forskning visar att de andliga och existentiella frågorna har en stor påverkan på människors välmående. Yasri Khan och Joel Halldorf, två tänkare och profiler med ursprung från olika religiösa traditioner i Sverige kommer prata om andlig och existentiell hälsa utifrån ett islamiskt respektive kristet perspektiv.

Friends spelar in ett samtal om rasismen och hälsokonsekvenser för barn och unga. Begrepp som mikroaggressioner och gaslighting reds ut med paralleller till mobbning och psykisk ohälsa. Samtalet syftar till att förstå orsaker till barn och ungas ohälsa. Avslutningsvis kommer konkreta förslag på hur vi kan säkerställa barns rätt till hälsa och en inkluderande och trygg inlärningsmiljö i skolan.

Många ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förverkligas för invånare genom det kommunala uppdraget men kommunen har även ett ansvar som arbetsgivare. Seminariet fokuserar på arbetsmiljöarbetet som en del i förverkligandet av rätten till hälsa. Vi reflekterar kring möjligheter och utmaningar som finns med att anlägga ett rättighetsperspektiv på arbetsmiljöarbetet och delar med oss av våra erfarenheter från arbetet i Östra Göteborg.

Vad vet vi från forskning om vilka insatser som främjar respektive hämmar ensamkommande barns hälsa och utveckling i det nya landet? Seminariet redovisar en systematisk litteraturgenomgång från SBU och kompletteras med kommentarer från Ensamkommandes Förbund.

“The right to health is a fundamental part of our human rights and our understanding of what it means to enjoy a life with dignity.”
What does the right to health look like during situations of conflict, where both healthcare needs increase, but access to healthcare facilities as well as delivery of healthcare services may be significantly limited? Should civilians and fighters both be entitled to health care? Who should be prioritized? International Humanitarian Law and the protections that it affords sets out important protections for healthcare, and in fact protection of the injured, wounded and sick was one of, if not the central notion behind the development of modern international humanitarian law. This lecture will look at why the discussion on the right to heath must always take into account international humanitarian law, and will also discuss a range of current contextual and structural challenges: including discussing the increase in attacks against healthcare facilities and some of the structural limitations of IHL when it comes to addressing mental health as well as disability rights. The lecture will make the case that IHL is an essential normative framework for all right to health advocates to become comfortable with, as without applying and demanding the respect for IHL, the enjoyment of a life in dignity will remain elusive for so many. 

Hundratals år av exkludering –
hur påverkas hälsan? Fortfarande väljer många romer att inte
vara öppna med sin etnicitet. Studier visar att brist på erkännande, inflytande
och egenmakt kan bidra till sämre hälsa och kan leda till kortare genomsnittlig
livslängd. Seminariet lyfter konkreta exempel på inkluderingsarbete med den romska minoriteten utifrån individuella, strukturella och diskursiva perspektiv. 

Den som på grund av funktionsnedsättning aldrig kommer ha en egen
arbetsinkomst lever med en månadsinkomst under 10.000 kr, varje månad hela
livet.  Risken för fattigdom bland personer med funktionsnedsättning ökar snabbast i Sverige jämfört med övriga Europa. Livslång fattigdom får allvarliga konsekvenser för den enskildes hälsa och förkortar livslängden. Den som inte har en trygg försörjning, har mycket svårt att leva ett gott liv.