Sessions

På vårdcentralen Gustafkliniken på Lidingö har vi på två år gått från 4–5 veckors väntetid till noll — utan dyra investeringar eller komplicerade PM. 
Vi visar hur struktur, digitala lösningar och AI frigör tid, minskar administration och höjer kvaliteten. 
Under föreläsningen får du ta del av konkreta tidsvinster och kvalitetsresultat — och de mänskliga effekterna: passion, stolthet och hopp!

Upphandling av verksamhetssystem för socialtjänsten är ett omfattande arbete som oftast bedrivs lokalt med begränsad samverkan med andra kommuner. I initiativet Standardisering av verksamhetssystemen för socialtjänsten ges möjlighet till större samverkan och nationellt stöd. Under seminariet berättar vi konkret hur kommunerna kan använda det stöd som initiativet ger i form av kravbibliotek för upphandling och avtalsdialog. Bara att använda!

Patientdata är ett av vårdens viktigaste professionsinstrument – och samtidigt en källa till frustration, osäkerhet och etiska avvägningar i det dagliga arbetet. I denna presentation redovisas resultat från en studie om hur vårdpersonal upplever digitalt stöd och kompetens i arbetet med patientdata. Resultaten visar en stabil vardagshantering men ökad sårbarhet vid komplexa situationer, där brister i systemstöd, rutiner och organisatoriskt ansvar blir tydliga. Presentationen lyfter behovet av att se digital kompetens som en organisatorisk och professionell fråga, snarare än ett individuellt utbildningsproblem, och avslutas med reflektioner om hur digitalisering kan stödja – snarare än störa – kliniskt omdöme och patientkontakt.

Efter långt förberedelsearbete är vi nu redo att börja utfärda diplom i klinisk informatik, till en början riktar sig detta till kliniskt verksamma läkare som vill få erkännande för erfarenheter och kunnande inom informatikområdet.

Vi delar insikter från ettprojekt där BVC-personal själva utvecklat ett digifysiskt arbetssätt. Genom att utgå från barnets behov och vardagens utmaningar har vi skapat en lösning som stärker tillgänglighet, delaktighet och trygghet.

Region Uppsala har genom ett systematiskt arbetssätt i äldremottagningar uppnått flera konkreta förbättringar för äldre med komplexa behov:Andelen patienter med fast vårdkontakt har ökat markantTrygghet och delaktighet har förbättrats betydligt efter besök på äldremottagningSamverkan mellan vårdcentraler och kommuner har stärktsBakom dessa resultat ligger ett arbetssätt där målgruppen identifieras med hjälp av hälsodata, geriatrisk riskprofil och klinisk bedömning. Uppföljning sker systematiskt via journaldata, patientenkäter och intervjuer. Indikatorer som följs är bland annat fast vårdkontakt, läkemedelsgenomgångar, fallrisk, undernäring och vårdkonsumtion. Patientupplevelse mäts via enkäter och användarresor. Arbetet utvärderas och utvecklas kontinuerligt, både utifrån positiva resultat och områden där målen ännu inte är uppnådda

Kompetenscentrum hälsodata (KCHD) visar hur regionerna gemensamt bygger förmåga för uppföljning och analys. Genom att använda centrala uppföljningsdata som testpilot demonstrerar vi hur juridik, informatik och arbetssätt kan samspela för att göra sekundäranvändning effektivare, jämförbar och redo för framtiden.

Precisionsmedicin är beroende av att aktörer från olika delar av samhället samverkar – forskning, industri, hälso- och sjukvård och civilsamhället. I denna föreläsning belyser Genomic Sweden, Microsoft och Barncancerfonden hur ett fungerande innovations­ekosystem kan accelerera utvecklingen av patientnära nytta. Genom det gemensamma initiativet Brainchild visar vi hur öppna data, molnteknologi, forskning och patientdriven förändringskraft kan kombineras för att skapa konkreta lösningar för dagens och framtidens vård.

När hemmet blir vårdens största mottagning förändras hela systemlogiken. Invånarnas beteenden, tekniktrender och nya EU-ramar (EHDS, AI-förordningen) driver fram en vård där regionen blir värdorganisation för ett sammanhållet dataekosystem. Föreläsningen visar hur Region Uppsala arbetar för att gå från digitalisering till verklig systemintelligens med invånaren som utgångspunkt.

Panelsamtal: Vilka förväntningar och förutsättningar krockar när life science-företag och innovatörer möter vårdens behov? I detta panelsamtal utforskar vi var missförstånden uppstår och varför det ibland är svårt att sälja innovationer till vården. Vi lyfter vårdens perspektiv – vad företagen ofta inte förstår om införandeprocesser – och företagens syn på hinder och krav. Diskussionen avslutas med konkreta idéer om hur samarbetet kan förbättras för att skapa ett mer effektivt innovationsflöde.

I ett projekt inom Region Stockholm har en grupp sköra patienter med stora behov av vårdinsatser fått möjlighet att själva mäta olika värden relaterade till sin sjukdom, i hemmet. Värdena övervakas från vårdcentralen och patient och personal har en kontinuerlig dialog om dessa. Vid behov kan ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) konsulteras och/eller göra insatser för patienten.Resultaten visar att behovet av inläggning på sjukhus har minskat avsevärt.Patienterna har lärt sig mer om sin sjukdom och om sambandet mellan till exempel intag av läkemedel och symptom. De känner sig trygga med att veta att deras värden regelbundet övervakas av deras vårdpersonal.Vårdpersonalen upplever att det nya arbetssättet ger möjlighet att använda sin tid mer effektivt och att kunna styra sina insatser mer precist.

Patientnämnderna fungerar som ett stöd för patienter och närstående när de inte är nöjda med den vård eller behandling de fått. Klagomålen  och erfarenheter från patienter kan användas  för att öka kvaliteten, säkerheten och bemötandet i vården.Kopplingen mellan det som kommunerna faktiskt registrerar i KVÅ och de behov och brister som framkommer genom klagomål till patientnämnderna- finns överensstämelse ?

Presentationens innehåll ger en översikt av medicinteknikens betydelse och hur EU-regelverket har utvecklats från historiska utmaningar till dagens mer harmoniserade och effektiva processer efter införandet av MDR. Samtidigt belyses branschens stora ekonomiska betydelse för EU och Sverige, kommande regulatoriska utmaningar, samt konkreta råd till tillverkare.

Intresserad av ett nytt jobb? På Vitalis Recruitment Slam får du möjlighet att höra utställare och vårdgivare pitcha sitt erbjudande som arbetsgivare på tre minuter. Missa inte chansen att möta nästa potentiella arbetsgivare!
Aktiviteten är öppen för alla mässbesökare!

Hälso- och välfärdssystemen i de nordiska länderna står inför omfattande omställningar där digitalisering och hälsa- och välfärdsteknnik (HVT) får en allt mer central roll. För att möjliggöra effektiva, personcentrerade och hållbara vård- och omsorgsprocesser krävs både ny kunskap och strukturer för att denna kunskap ska nå relevanta aktörer.Nordic Health and Welfare Technology Research Network är ett tvärvetenskapligt nordiskt forskningsnätverk som syftar till att konsolidera forskning, högre utbildning och erfarenheter inom HWT med ett tydligt användarperspektiv. Nätverket bygger på de nordiska ländernas likartade välfärdssystem och samlar forskare från flera discipliner och lärosäten i hela Norden. Närmare 100 aktiva forskare är medlemmar i nätverketEn central del av nätverkets arbete är den pågående utvecklingen av en gemensam nordisk plattform för kunskapsspridning, med målet att på ett strukturerat och effektivt sätt göra forskningsbaserad kunskap tillgänglig för relevanta målgrupper. Plattformen riktar sig särskilt till policy makers och beslutsfattare på olika nivåer, professionella inom vård och omsorg samt användare av hälsa- och välfärdsteknologi. Genom att tillgängliggöra forskningsresultat, policy briefs, rapporter och andra kunskapsunderlag vill nätverket stärka kunskapsbaserat beslutsfattande, stödja implementering av HWT och bidra till en jämlik och hållbar välfärdsutveckling i Norden.Föreläsningen presenterar nätverkets bakgrund, organisation och forskningsinriktning samt belyser hur samordnad nordisk forskning och en gemensam kunskapsplattform kan öka nyttiggörandet av HVT-forskning i policy, praktik och samhälle.

Region Dalarnas har implementerar en digital klimakteriemottagning med ingång via 1177 direkt. Tjänsten har fått stor uppskattning och gör livet lättare för en stor och ofta underprioriterad patientgrupp som länge haft svårt att få rätt hjälp. Klimakteriemottagningen syftar till en länstäckande förbättring av klimakterievården med målet är att skapa en likvärdig kontakt med vården oavsett var man bor eller vilken vårdcentral man tillhör, i linje med ”God och nära vård” och Socialstyrelsens riktlinjer för klimakterievård. Efter bara ett år visar tjänsten imponerande resultat, med höga patientbetyg och stor fortsatt efterfrågan.

Inledning till Digital cancervård i samverkan – från lokala initiativ till nationell nytta.

AI har snabbt etablerat sig som ett kunskapsstöd och diskussionspartner. Även om exaktheten fortfarande har en del att önska har den blivit tillräckligt bra för att vara användbar inom allt fler områden. Alla frågor har inte direkt nytta av att AI används, och i vissa fall kan det innebära en risk. Å andra sidan kan det bidra avsevärt i vissa delar, och om det används med omdöme leda till både högre kvalitet och snabbare processer.Som alltid är det inte främst verktyget i sig som ar avgörande, utan organisationens förmåga att dra nytta av ett nytt kraftfullt verktyg. Vi vet sedan tidigare att vården har problem att ta till sig nya metoder och arbetssätt. Mottagligheten för innovation är ibland låg, och spridning av dessa tar tid.

Inledning till konferens spåret av moderatorerna. Läkemedelsinformation i förändring – från Nationell Läkemedelslista till AI-stöd