Sessions

Vilka möjligheter och risker medför den nya tekniken och vad innebär det när den möter EHDS?Generativ AI skapar stor potential för vårdens utveckling och effektiviseringen av bland annat administrativa moment som t ex journalföring samtidigt som den nya tekniken förutsätter att stora mängder uppgifter samlas in vilket väcker både juridiska och etiska frågor.

How are the Finnish wellbeing services counties preparing for pharmaceuticals, healthcare supplies plus vaccines logistic in threat and crisis situations? In this presentation, representative from wellbeing services counties and Finnish experts will explain how the logistics of supplies can be streamlined.

Initial orienterande kortare föreläsning om status på arbetet med att etablera nätverk för Privat-Offentlig Samverkan inom beredskapssektorn Hälsa- Vård och Omsorg planeras och fortgår. Därefter panelsamtal/diskussion med näringsliv och branschorganisationer om hur den privata sektorn ska orientera sig, verka och bidra i POS-arbetet. Ansvar, uppdrag, avgränsningar, uppgifter, upplägg och hur man kan verka tillsammans för ett gott och hövligt samarbete.

The second in a three-part series, this session examines how accurate the 1177 Journal really is, and what that means for patients and healthcare professionals. We unpack where documentation goes wrong, why it happens, and how these inaccuracies shape safety, workflow, and communication. A sharp look at the everyday realities behind clinical notes, setting the stage for 'Part III. What is the role of generative in 1177 Journal?' on the promises and pitfalls of AI.

The third and final session in a three-part series explores how generative AI (genAI) may support—or complicate—efforts to improve clinical documentation and communication. Building  on discussions of patients’ experiences using 1177 Journal and the accuracy of the information patients read in their 1177 Journal, this session shifts focus to genAI from both healthcare professionals’ and patients’ perspectives. We examine how AI is reshaping documentation practices, clinical workflows, and patient understanding, while raising critical questions about trust, usability, and real-world impact.

På Södersjukhuset Bröstcentrum genomförs varje år tusentals standardiserade mammografiscreeningar. Men när patienten inte talar svenska kan kommunikationen snabbt bli en utmaning. I denna session berättar Rose-Marie Lindqvist Wijkander, enhetsledare vid VO Bilddiagnostik på Södersjukhuset, hur Bröstcentrum använder språkstöd för att ge tydliga och konsekventa instruktioner på patientens eget språk och leva upp till sina ledord ”för patienten – med patienten”. Med hjälp av digitalt språkstöd får personalen ett effektivt stöd i vardagen, samtidigt som patientens trygghet och delaktighet stärks.

Med erfarenhet från NAG digital patologi, VAI‑P och lokala kliniska AI‑implementeringar belyser Anna Bodén och Kevin Sandeman värdet av nationellt samordnad validering och hur införande av AI‑lösningar i digital patologi kan ersätta spridda initiativ med en gemensam struktur för jämförbar användning. Genom delad erfarenhet, gemensamma kvalitetsmått och standardiserade valideringsprotokoll för AI‑drivna bedömningar kan vi möjliggöra ett jämlikt och kvalitetssäkrat införande. Tidig anpassning till In vitro‑diagnostikförordningen (IVDR), nationell samverkan och smart resursanvändning är centralt för ökad kvalitet och stärkt patientsäkerhet.

Hur kan en vårdgivare på nationell nivå skapa en mer sammanhållen första linje och leda patienter direkt till rätt profession – utan onödiga steg? Finska Pihlajalinna har gjort det, och delar med sig av sina erfarenheter.

Hur kan primärvården integrera nya digitala lösningarna i vårt traditionella arbete så att det underlättar för både patienten och personalen? Erfarenheter från en distriktsläkares arbetsvardag i Region Jönköpings län. 

Med en ökad användning av välfärdsteknik inom hälso- och sjukvården växer behovet av förståelse för hur tekniken samspelar med vårdens organisering och vårdpersonalens arbete. I mitt avhandlingsprojekt undersöker jag hur digitala system, såsom elektronisk läkemedelsadministrering (eMAR) och artificiell intelligens (AI), påverkar sjuksköterskors arbete inom den kommunala hemsjukvården.

Connected Mental Health technologies are rapidly transforming Swedish mental health care, and our interview findings offer a first look at what this shift actually means for clinicians. This talk shares emerging insights into how digital mental health is reshaping clinicians' pace, focus, emotional load, and daily routines, revealing unexpected opportunities, unintended consequences, and early signals of where digitalization is truly helping or hindering those who deliver care.

Läkemedelsbehandling kan definieras mycket enkelt: behandling med läkemedel, dvs aktiviteter för att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd (en åtgärdsgrupp i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ), där läkemedel är verktyget. Läkemedel är det vanligast använda ”verktyget i verktygslådan”. De flesta besök i öppenvård slutar med att recept utfärdas, de flesta som ligger på sjukhus får läkemedel.Denna session kommer att ta upp begrepp kring läkemedelsbehandling: ordination, behandling med ett eller flera läkemedel, kombinationsbehandling, kurer och regimer, dokumentation av läkemedelsbehandling.

Asynkron chatt i Min vård Gävleborg infördes inte som en teknisk lösning – utan som ett sätt att skapa konkret nytta för både verksamhet och föräldrar. I denna föreläsning beskrivs hur MVC och BVC arbetade för att realisera nyttan av satsningen: vilken tid som faktiskt frigjordes, hur arbetssätten förändrades och hur värdet blev synligt utan att enbart luta sig mot kvantitativa mått. Föreläsningen ger exempel på hur nyttan identifierades, togs hem och hur erfarenheterna påverkar hur nya digitala initiativ planeras framåt.

Get a glimpse of tomorrow’s healthtech breakthroughs at the Healthtech Startup Pitch Event, where 6 promising startups presents their solutions.

E-hälsomyndigheten har i uppdrag att vidareutveckla och förvalta en nationell funktion för interoperabilitet. Funktionen ska identifiera områden för standardisering samt verka för framtagning och användning av implementationsnära specifikationer inom sektorn. Vi beskriver vårt arbete med insamling av behov, initiering av initiativ samt planeringen för konkret arbete och leveranser. 

I Sverige överlever i dag cirka 75 procent av dem som drabbas av cancer. Men män diagnostiseras oftare i senare stadier och fler män än kvinnor dör årligen i cancer. För att fler ska överleva och färre drabbas krävs inte bara bättre behandlingar, utan också att män söker vård tidigare. Sena vårdkontakter, lågt deltagande i screening och vaccination samt strukturella och beteendemässiga normer och hinder bidrar till en tyst vårdbarriär som påverkar möjligheten till tidig upptäckt och jämlik cancerprevention.Mot denna bakgrund har Cancerfonden tagit fram en ny nationell kunskapsguide om män och cancer som här presenteras för första gången. Guiden ger regioner och beslutsfattare ett samlat, evidensbaserat underlag för att förstå bakomliggande orsaker och verktyg för att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder.För den som arbetar med prevention, styrning eller utveckling inom hälso- och sjukvården ger denna föreläsning, följt av ett panelsamtal, ett aktuellt och handlingsinriktat perspektiv på en av vårdens förbisedda jämlikhetsutmaningar.

Den europeiska hälsodataområdet (EHDS) är en ny förordning som snart kommer att börja gälla, och det är viktigt att företag och organisationer som hanterar hälsodata aktivt arbetar med implementeringen. Under denna föreläsning kommer Läkemedelsverket att ge en översikt av hur myndigheten arbetar med sitt regeringsuppdrag.

Hur kan vården stärka digital kompetens på ett sätt som leder till verklig förändring i vardagen?
Hälsodigitalens Akademi 2.0 är ett initiativ i Region Västerbotten som kombinerar självskattning, mikrolärande och AI-baserat stöd för att öka digital mognad hos vårdpersonal. Med den digitala kollegan Digge Direkt integreras lärande och stöd direkt i det dagliga arbetet.

I Eslövs kommun har man med AI-dokumentation för handläggare och vårdpersonal, kunnat både spara tid och förbättra arbetsmiljön samt höja kvalitén. NAMN , förvaltningschefen från Eslövs kommun, presenterar tillsammans med Jenny Rignér, Medical operations för AI-assistenten Tandem, resultaten och lärdomarna från hur AI på vård och omsorgsförvaltningen faktiskt frigjort resurser för att kunna ägna mer tid för och samtidigt höja kvalitén av handläggning och vård & omsorg.

Regionernas kostnader för hälso- och sjukvård ökar samtidigt som resurserna är begränsade. Medicintekniska produkter kan förbättra nyttan för patienter och underlätta för personal eller kan bara medföra en ökad kostnad. Fortfarande fattas beslut om införande utan tydlig värdering av kliniska studier och produkter införs idag olika i landet. Sessionen belyser vad ordnat införande innebär, hur MTP-rådet fungerar som en samlad företrädare för regionerna i komplexa beslutssituationer och hur rådet stödjer regionerna vid införandet av medicintekniska produkter. Vi belyser även utmaningar med digital medicinteknik och den snabba utvecklingen.