Sessions

Utveckling av AI-baserade kliniska beslutsstöd kräver multidisciplinära team. Dessa olika roller har olika perspektiv och förförståelse, inte minst när det kommer till området datakvalitet. Presentationen tar upp hur olika roller i utvecklingsprojekt ser på datakvalitet, och konkreta strategier för att stärka datakvalitet i olika delar av systemets värdekedja. Presentationen baseras på resultat från intervju- och litteraturstudier.

Sjuksköterskan Elisabeth har länge varit navet för astmapatienterna på sin vårdcentral i Region Jönköping, där över 500 astmatiker fått personlig och strukturerad vård genom ett nytt sätt att arbeta. Med förändrade arbetsflöden lyckades hon både korta köerna och skapa en mer effektiv och trygg astmavård.Nu tar hon nästa steg tillsammans med distriktsläkaren Jakob. Som centraliserad astma- och KOL-sjuksköterska och digital läkare arbetar de sida vid sida – även när de befinner sig på olika platser. Elisabeth guidar patienterna genom hemspirometri, symtomuppföljning och behandling, och gör initiala bedömningar och behandlingsplaner. Jakob kliver in när trender är svårtolkade, när behandlingsnivåer behöver justeras eller när diagnos ska fastställas utifrån lungfunktionsdata och symtom.

Region Skåne shares its approach to building organizational capacity for AI in healthcare, including strategy development, governance structures, and practical experiences from implementation work.

Panelsamtal

Partille kommun har skapat en ny enhet inom hemtjänsten - Digital hemtjänst. Teamet arbetar med digitala hembesök, sensorer och larmhantering. De ansvarar för installationer, och avinstallationer av trygghetslarm, GPS-larm, läkemedelsautomater och digitala lås.

Bra liv med MS – ett helt samskapat, digitalt program där personer med MS, närstående och vårdpersonal tillsammans har format innehållet från första idé till färdigt resultat. Programmet bygger på vad målgruppen själva sagt att de behöver vid diagnosbesked, och för att säkra hållbarhet över tid är alla filmer animerade med AI-genererade röster.

Ett viktigt steg har tagits i arbetet med att effektivisera informationsflödet till kvalitetsregister inom hjärt- och kärlsjukdomar. För första gången har en vårdgivare, Region Uppsala, anslutits till flera kvalitetsregister samtidigt via en så kallad klusteranslutning. 
Detta möjliggör snabbare, säkrare och mer enhetlig dataöverföring från vårdens system till kvalitetsregistren.

Tyresö kommun har under nästan två års tid erbjudit sina seniora invånare förebyggande digitalt stöd. Som ett nästa steg i utvecklingen har kommunen, lanserat en digital träffpunkt för seniora medborgare. Under detta pass får du ta del av Tyresö kommuns erfarenheter av att utveckla och införa digitala tjänster som stärker delaktighet, tillgänglighet och social samvaro. 

Panelsamtal: Patientsäkerhet i digital läkemedelshantering.

Artificiell intelligens (AI) och informationsdriven teknik har stor potential att förbättra kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Samtidigt visar forskning och praktisk erfarenhet att införandet av AI ofta misslyckas eller får begränsad effekt. Utmaningarna är sällan tekniska, utan rör i stället ledning, styrning, juridik, etik, kompetens, arbetsprocesser och långsiktig förvaltning. Det finns i dag ett tydligt behov av praktiknära, strukturerade och evidensbaserade metodstöd som kan guida vårdorganisationer genom hela processen – från idé till hållbar användning av AI i klinisk verksamhet.Denna presentation introducerar ett sammanhållet och praktiskt metodstöd för AI-implementering i vården, som kombinerar implementeringsvetenskap, empirisk forskning och verksamhetsnära erfarenheter. Metodstödet omfattar både riktade utbildningsinsatser och ett digitalt stöd som hjälper organisationer att planera, genomföra och följa upp AI-införanden på ett systematiskt och hållbart sätt.Presentationens innehåll tar sin utgångspunkt i gedigen forskning kombinerad med verkliga erfarenheter från AI-implementering i vårdverksamheter. Genom analyser av konkreta fall, intervjuer med chefer och professioner samt systematiska litteraturstudier har ett praktiskt och handlingsorienterat processtöd för implementering utvecklats – AIGENT. Processtödet bygger på etablerad implementeringskunskap men är särskilt anpassat för de krav och utmaningar som AI innebär i komplexa verksamheter.  Presentationen riktar sig till chefer, beslutsfattare, vårdpersonal och utvecklingsledare. Deltagarna får konkreta verktyg och ett gemensamt språk för att planera, genomföra och vidmakthålla AI-implementeringar i klinisk verksamhet, med tydlig koppling till strategiskt förbättringsarbete och långsiktig organisatorisk utveckling.

Pågående explorativ genomförbarhetsstudie som undersöker hur AI-genererade riskprediktioner för kolorektalcancer påverkar allmänläkares diagnostiska resonemang och beslutsfattande i en simulerad primärvårdsjournalmiljö. Tio läkare granskar avidentifierade patientjournaler med eller utan AI-stöd. Kvantitativa analyser jämför misstankegrad och planerad handläggning, medan intervjuer belyser användbarhet och upplevd påverkan. Resultaten ska ge insikter om metodologiska utmaningar och vägleda utformningen av en framtida kontrollerad studie för att integrera AI-beslutsstöd i primärvården och förbättra tidig cancerupptäckt.

Ett erfarenhetsbaserat pass om hur kommuner kan införa välfärdsteknik på ett sätt som stärker kvalitet, arbetsmiljö och trygghet. Fokus ligger på praktisk förändringsledning, förankring, kompetensutveckling och hur man hanterar både juridiska och organisatoriska utmaningar i en verksamhet som ständigt är i rörelse.

Växjö kommun delar med sig av sitt arbete kring hur man tagit fram verktyg för analys av data från kommunens olika system och patientjournal för att stödja såväl profession som ledning inom den kommunala primärvården.

Prehabiliering inför start av cancerbehandling medför flera positiva aspekter för individen och vården. Ett digital verktyg har gett vårdpersonal möjlighet att initiera prehabilitering på ett jämlikt och effektivt sätt. 

Primärvårdens ökande belastning kräver mer behovsstyrda arbetssätt. Vi beskriver en lokalt implementerad algoritm vid GUVC som i nära realtid prioriterar uppföljning av patienter med kroniska sjukdomar utifrån strukturerade journal- och kvalitetsregisterdata. Algoritmen, utvecklad i R, identifierade att nästan hälften av patienterna hade lägre vårdbehov och kunde hanteras via digitala kontakter eller sjuksköterskebesök, vilket frigör läkarresurser. Modellen kan stärka resursfördelning, riktlinjeuppföljning och bidra till mer effektiv och jämlik primärvård.

Det finns idag flera evidensbaserade kunskapsstöd i Sverige som är i världsklass. De underhålls av experter med vetenskaplig kompetens, de distribueras nationellt, de behövs i hälso- och sjukvården, de betalas solidariskt av alla regioner, men de är ändå inte fullt ut implementerade i vårdens system. Det innebär att professionen inte har tillgång till dessa beslutsstöd om läkemedel på ett samlat sätt i de situationer då de behöver dem.
Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem kostar stora belopp årligen och orsakar onödigt lidande. En hög andel av läkemedelsrelaterade problem anses kunna undvikas. I detta föredrag/panel presenteras exempel på kunskapsstöd som finns om läkemedel och hur och i vilka sammanhang läkare mfl behöver beslutsstöden. Vidare presenteras hur implementationsgraden ser ut i vårdens system, vad som behövs framåt och som kan göra faktisk skillnad.