Programpunkter

Invigning, keynotes och prisutdelningar

Det är
möjligt och vi gör det! Region Skåne går före i molnfrågan! De har tagit steget fullt ut, de har gjort analysen, de har säkerställt konsensus mellan IT och verksamheten.

Från 1 mars 2021 kan kommuner, regioner och statliga myndigheter ansluta till Säker digital kommunikation, SDK, hos Inera. Det tidigare SDK-projektet är avslutat och vid detta seminarium berättar Ineras tjänsteförvaltning, DIGG och en tidigare pilotorganisation om vad ett införande i din organisation innebär. Denna workshop syftar till att underlätta att få fart i sitt SDK-arbete. Ineras tjänsteförvaltning, införandeprojekt och representanter från tidigare pilotorganisationer finns på plats för att dela med sig och besvara frågor från deltagarna. 

Södersjukhusets Färdplan för digitalisering ger fokus och goda resultatSödersjukhuset i Stockholm har tagit fram en digital färdplan där målet är bättre kvalitet och mer tid för patienterna. Vi berättar om vår process, resultat och lärdomar från arbetet!

Första linjens digitala vård är ett stort förändringsprogram inom realiseringen av nära vård. Programmet syftar till att vidareutveckla 1177 Vårdguiden med flera kanaler, bättre självservicetjänster för invånare och nya funktioner som använder automatisering i delar av flödet i första linjens vård. Alla regioner står bakom målbilden för första linjens digitala vård, där effektmålen är en förbättrad tillgänglighet till vården och ett mer effektivt användande av vårdens resurser. Region Västerbotten är en av de regioner som redan är igång och flera andra står på tur.

“Start-ups” och pilotprojekt kan vara ett effektivt sätt att driva fram nya, innovativa lösningar, men för att digitaliseringen ska slå igenom fullt ut över hela vårdspektrat krävs en viss mognad och standardisering även hos teknikföretagen. Föreläsningen ger perspektiv och exempel på hur dagens vårdsystem - inklusive stora sjukhus, vårdcentraler och specialistkliniker - kan förhålla sig till de omvälvande förändringar som nu sker, genom att jämföra med digitalisering inom andra sektorer. Hur ser en användbar och skalbar digital first- model ut i praktiken? Vilka krav ställs på vårdgivare och teknikleverantörer för att göra verklighet av de lärdomar och erfarenheter vi fått genom olika pilotprojekt?

Hur växlar vi i verklighetens nära vård från ett reaktivt arbetssätt till en digital, proaktiv ingång för de enormt stora grupperna med kronisk sjukdom eller långvarig medicinering? Device-monitorering riskerar att driva stora kostnader närmaste åren och kan inte användas i stor skala innan evidens och kostnadseffektivitet ser annorlunda ut. Vi berättar hur våra medarbetare arbetar proaktivt digifysiskt redan idag i stor skala för personer med kända behov - för att spara tid och faktiskt kunna ge vård efter behov. De flesta personer med kronisk sjukdom tas omhand i primärvården, och digitala lösningar måste klara bredden av sjukdomar och underlätta en differentierad, personcentrerad insats.

Vårdsverige står inför stora utmaningar med resursbrist kombinerat med en ökad andel äldre i befolkning. Med många multisjuka patienter och med tvärprofessionella team runt patienten krävs ett välfungerande samarbete med säker informationsdelning och bra kommunikation. Inom teamet och med patienten – digitalisering av vårdprocesser effektiviserar och ökar kvaliten i det dagliga arbetet för vårdpersonalen och skapar samtidigt en ökad delaktighet för patienten. 

10:30-11:00 Vision e-hälsa 2025 - en internationell jämförelse av nationella strategier för e-hälsa/digital hälsaVision e-hälsa 2025 sätter Sverige i en internationell kontext genom formuleringen ”… att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen…”. En strävan av det slaget vinner på att dra lärdom från andra länders sätt att forma en nationell strategi såväl som erfarenheter dragna genom dessa arbeten. Detta föredrag jämför Sveriges vision och arbete i en internationell kontext.

Detta EU seminarium ger en uppdatering av EU:s policy, initiativ och program inom området Digital Hälsa (e-hälsa). Exempel på nya EU program är strategi- och policyprogrammen "European Health Data Space" (där lagstiftningsarbete pågår) och ”EU Digital Decade & Digital Compass” samt folkhälsoprogrammet ”EU4Health” inklusive ”Europe's Beating Cancer Plan”. ”European Health Union” är under uppbyggnad och förstärkning. Målet med seminariet är att ge forskare, innovatörer, entreprenörer, vård- och omsorgsutvecklare, vårdgivare, användare och industri & näringsliv en övergripande strategisk information och kunskap som bas för engagemang på EU nivå, exempelvis i EU projekt, för att dra nytta av nya möjligheter som ges för att möta utvecklingsbehov inom svensk hälsa, vård och omsorg med Digital Hälsa som en möjliggörare. Detta EU seminarium är arrangerad av Silas Olsson, HealthAccess, Stockholm, och Ragnar Lindblad, Programägare Framtidens Vårdinformations Miljö, Koncernstab hälso- och sjukvård, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen, i samarbete med Nätverket Aging2.0 Sweden.  

Apotti är det första journalsystemet i världen som omfattar både hälso- och sjukvård samt omsorg och det påverkar mer än 1,7 miljoner invånares liv i Helsingforsregionen. Programmet är mycket omfattande och har kostat ca 400 M Euro inklusive det stora tranformationsarbetet som fortfarande pågår.  Kom och lyssna till utmaningar, erfarenheter samt de stora nyttorna från ett medarbetar- och patientens perspektiv. 

Varför behöver vi använda befolkningsdata på nya sätt? Population based health – vad menar vi med det?

Fördjupande workshop kring digitala möjligheter som stöd i omställningen till Nära vård. Inom vilka områden finns den största potentialen och vilka är nycklarna för att ta lite större steg mot ökad digitalisering?

Hälsodata - risker eller möjligheter, för en vård i tiden och framtiden. 

Digitaliseringen i samhället påverkar alla människor oavsett funktionsförmåga. Digitala tjänster, teknik och kommunikation behöver vara inkluderande och utgå från den mångfald som finns runt oss, först då kan alla vara delaktiga i samhället och känna sig inkluderade.

Vårdplatssituationen på ett universitetssjukhus är alltid ansträngd och Akademiska sjukhuset är inget undantag. 2018 upplevde man en situation med vårdplatsbrist och återkommande överbeläggningar och utlokaliseringar, en resurskrävande, manuell och administrativt tung vårdplatskoordinering och att det var svårt att få en sann bild av aktuellt vårdplatsläge. Sammantaget kunde detta medföra risk för ohälsa hos personalen och i värsta fall bristande patientsäkerhet. Det fanns ett tydligt behov att hitta sätt att utnyttja kapaciteten så effektivt som möjligt och förbättra situationen för både personal och patienter.

1177 Vårdguiden är ett av Sveriges starkaste varumärken och regionernas gemensamma kanal för kommunikation, e-tjänster och vägledning till invånarna. Konceptet 1177 Vårdguiden befinner sig i förändring. Utöver de gemensamma tjänsterna som förvaltas av Inera, upphandlar och utvecklar regionerna egna regionala tjänster som också använder varumärket 1177 Vårdguiden. Även kommunerna är på väg in, och prövar att använda tjänsterna på 1177.se i exempelvis elevhälsa och hemsjukvård. För att kunna förändra och utveckla konceptet 1177 Vårdguiden på ett kontrollerat sätt, så att det följer utvecklingen och möter behoven, utan att förlora i tydlighet och trovärdighet, har regionerna kommit överens om en ny gemensam målbild för 1177 Vårdguiden. Målbilden styr mot effektmål som en förbättrad tillgänglighet och ett ökat förtroende för vården, samt en ökad användning av digitala tjänster. Målbilden stödjer också en ökad digitalisering och standardisering av informationsmängder och vårdkontakter, samt ett närmare samarbete inom och mellan regioner och kommuner.

I den personcentrerade vården är patientens berättelse en viktig del för att bekräfta partnerskapet och för den överenskommelse som sedan  görs.Att visualisera patienten berättelse med bilder som förstärker riktningen av det är som är viktigt och känslor man har blir ett stort  komplemnent till orden.För att visualisera patienten berättelse används en platta , som använder ikoner för det som berättas.

Hur ska patienter och beslutsfattare få rätt information. De faktiska väntetiderna i Sverige bör redovisas lättillgängligt och helst med kvalitetsindikatorer. Vad är fördelarna och hur når vi dit? Samtal mellan profession, ansvarig myndighet och ordförande för socialutskottet.

Nio regioner samverkar och utgör tillsammans Sussa samverkan. Målet är att utveckla, implementera och införa ett nytt, gemensamt vårdinformationsstöd som bygger på journalsystemet Cosmic, men inkluderar drift och support samt ett antal speciallösningar.