Årets program

I detta samtal diskuteras Universitets- och högskolerådets (UHR) senaste rapport som handlar om hur studenter som tillhör Sveriges nationella minoriteterna upplever sin studietid vid universitet och högskolor. Rapporten är del av UHR:s uppdrag att verka för att främja Sveriges nationella minoriteternas rättigheter och minoritetsspråken inom högre utbildning, liksom en allmänt breddad rekrytering till högskolan. 

Papperslösa personer lever under ett ständigt hot om utvisning samtidigt som de har kontakt med välfärdsmyndigheter som skola, sjukvård, bibliotek med mera. Regeringen håller på att utreda ett förslag om att professionella på dessa myndigheter ska ha en skyldighet att ange papperslösa till gränspolisen och Migrationsverket. En sådan skyldighet skulle inte minst underminera papperslösa barns möjlighet att tillgodose sig sin lagstadgade rätt till utbildning. Många kritiska röster har höjts från välfärds-professionerna, bland annat genom att deras fackförbund gjort tydliga uttalanden emot ett sådan förslag. Vid det här seminariet kommer vi att diskutera angiveri-förslaget utifrån skolans perspektiv. Hur skulle en skyldighet att ange papperslösa drabba olika professioner i skolan i deras yrkesutövning och papperslösa i deras vardag? Vilka olika möjligheter finns för de som arbetar i skolan att göra motstånd mot ett sådant förslag? Panelen består av lärare, skolledare och forskare som alla engagerar sig i frågan.

Utrikesfödda kvinnor delar sina framgångshistorier om att hitta sin plats i samhället. Lär dig om deras väg till arbete, utbildning och hälsa. Utforska aktuell forskning och delta i en engagerad diskussion om hur hälsorelaterade aktiviteter och gemenskap öppnar dörrar till utbildning och arbete.

Ungdomar som bor i socialt utsatta områden döms tre gånger så ofta för brott jämfört med ungdomar i andra områden. Inte sällan finns en problematisk skolgång i bakgrunden och med otillräcklig utbildning och en prick i belastningsregistret stängs många dörrar på arbetsmarknaden. Hur bidrar vi till att personer med ett kriminellt förflutet blir anställningsbara och vilka insatser krävs för att möjliggöra rätten till en andra chans?

Sedan ca två decennier har utbildningar särskilt inriktade på att utbilda om, för och genom mänskliga rättigheter funnits på svenska lärosäten. Universitetsutbildningar har genererat närmare femtonhundra examina för en arbetsmarknad där behovet av kompetens inom mänskliga rättigheter ökar konstant. En panel med inbjudna representanter från universitet, från det nationella institutet för mänskliga rättigheter och den ideella och privata sektorn möts för att diskutera MR-kompetens.

Unga som varken arbetar eller studerar löper risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden. Många är unga med en funktionsnedsättning. Kommunerna har ett lagstadgat aktivitetsansvar men det görs för lite.Hur kan unga med funktionsnedsättning få sina rättigheter förverkligade? Kan en nationell etableringssamordnare vara en del av lösningen? Hur kan arbetet lokalt stärkas och hur lär vi av goda exempel?Funktionsrätt Sverige bjuder in till ett samtal om alla ungas rätt till utbildning och arbete.

Institutet för mänskliga rättigheter ska följa, undersöka och rapportera om mänskliga rättigheter i Sverige. På detta miniseminarium diskuterar vi det särskilda uppdraget att främja, skydda och övervaka genomförandet av funktionsrättskonventionen. Institutet arbetar oberoende av regeringen och tar just nu fram en rapport om rättighetsläget i Sverige till FNs funktionsrättskommitte och under hösten har också Rådet för de mänskliga rättigheterna startat upp.

Varför är det färre romska barn än genomsnittet som går ut grundskolan med godkända betyg och söker vidareutbildning? Vilka barriärer möter dem på vägen och hur kan vi undanröja dessa? Vilka goda exempel finns och vad krävs för att genomföra sådana åtgärder? En romsk kvinnoförening och forskare i juridik har utforskat frågan tillsammans och samtalar här med romska brobyggare i skola och socialtjänst om problem och lösningar från olika synvinklar.

Afrikagrupperna invites you to an international seminar with representatives from Rural Women’s Assembly in Southern Africa. The conversation aims to discuss the need for a just transition in the food and energy system with reflections on why there is a need for change, what is a just transition and how can this transformation happen? 
 
According to the IPCC report from 2023 it has never been more clear; we are living in the midst of the climate crisis. The consequences for people and nature are acute and we need environmental and climate justice now. We are losing our biodiversity in an alarming rate, about 75% and 66% of land and marine environments, respectively, are extremely affected by human factors. This is due to unsustainable lifestyles and misuse of natural resources. We need a well-functioning ecosystem which is fundamental for our survival. The majority of people live in unjust societies with an uneven distribution of resources and massive environmental destruction. 
This is due to the unsustainable economic system that gives power to corporations and companies to continue violating human rights through extractivism, intensive industrial agriculture, and food production. For us to meet future challenges, less human rights violations and environmental destruction, we have to change the way we relate to nature and how we use our natural resources. There is a need of a transformative sustainable system that works to achieve a just society. This seminar explores people's movements and pathways to a just transition with examples from Southern Africa, Asia and Europe. The speakers will connect a just transition to education, workers' rights, mobilisation and will address concepts such as green washing and corporate responsibility.    Afrikagruppernas guest from Southern Africa, The Rural Women’s Assembly (RWA) is a self-organised movement or alliance of national rural women’s movements and grassroots organisations of peasant, unions and federations across nine countries in Africa. RWA aims to strengthen rural women in the defence of their commons (land, sea, water, seeds and ecosystem) by building voices through education and movement building. This panel will be moderated by Afrikagruppernas Secretary General, Louise Lindfors. Panellists:Flaida Macheze, Rural and international development professional, Rural Women’s Assembly & UNAC, Moçambique Reinette Heunis, Small-scale farmer, Rural Women’s Assembly and small scale farmer, South Africa

Den ekonomiska jämställdheten går bakåt i Sverige och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökar. 16 länsstyrelser har gått samman och jämfört arbetsvillkoren mellan kvinno- och mansdominerade yrken i 244 kommuner och regioner. Kom och lyssna på några av rapportens viktigaste slutsatser.

Nyanlända, skolövergångar och inkludering:Hur kan man arbeta med inkludering och stärkande insatser när det gäller nyanländas skolövergångar? Vi berör övergång från grundskola till gymnasiet, samt hur skolpersonal kan arbeta på olika sätt för att stärka övergången. Vi behandlar ämnet utifrån ett elevperspektiv, tar upp vad man generellt kan tänka på i inkluderande övergångar, samt vilken betydelse detta har för senare etablering på arbetsmarknaden.

Koll på lagen vill ge ungdomar kunskaper om vardagsjuridik och verktyg för att kunna ta tillvara på sina rättigheter och möjligheter att bemöta orättvisor. Genom Koll på lagen gör vi juridiken tillgänglig genom metoder som tagits fram tillsammans med ungdomar. Under workshopen går vi igenom hur en kan arbeta med frågor om lagar och rättigheter tillsammans med unga. 

Hur kan hälso- och sjukvården inom området reproduktiv och sexuell hälsa öka sin hbtqi-kompetens och bli mer inkluderande? Barnmorskor möter individen genom hela livet och har kunskapsområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. För en inkluderande reproduktiv och sexuell hälsa behövs kunskap och kompetens. Men får barnmorskor den hbtqi-kompetens som krävs under sin utbildning?

Education must never be seen as a luxury for children - it is a human right and an essential pillar on which the well-being of society relies. However, not all children enjoy this right and children with disabilities in particular are left out of education systems worldwide; where 9 out of 10 do not access education. How do we work to ensure that every child is given the opportunity to learn, grow and succeed?

There is a growing recognition of the human rights dimension to mental health. At the same we witness a rapidly emerging global mental health crisis. Mental health is essential for the well-being, overall health and life-quality, as well as for the peace and prosperity of our societies. Marie Dahl from Sweden is the Director of the global resource center MHPSS Collaborative and will present some of the main challenges and opportunities.

Välkommen till vårt panelsamtal med temat Stoppa “Funkofobin och Främja Inkludering i Utbildning och Arbete.” Unga individer med funktionsnedsättningar delar med sig av sina unika erfarenheter och berättelser, med fokus på att stoppa funkofobi i skol- och arbetsmiljöer. Tillsammans kommer vi att utforska deras visioner för en inkluderande framtid och diskutera den verkliga innebörden av funkofobi. 

Praktisk Solidaritet bjuder på en programpunkt där kreativa och scenkonstnärliga metoder tar plats för att lyfta perspektiv på demokrati och mänskliga rättigheter i en europeisk kontext. Genom teater, poesi, digital animering och efterföljande samtal skapas reflektioner kring fri- och rättigheter och vikten av folkbildning och kreativa former för att delta i och engagera sig för att värna demokratin.   

AI byggs av människor för att efterlikna och överträffa mänsklig intelligens. Många tror att människan är mer än bara en biologisk produkt; att det finns ett medvetande, ett jag. Har AI det med? Kan AI ersätta mänskliga relationer? Och hur påverkar allt detta våra arbetsplatser?

The panel addresses the conditions for academic freedom from a global perspective. Academic freedom is a set of principles that enable and protect the free exercise and dissemination of research and education. While restrictions on academic freedom are characteristic of authoritarian states, recent years have shown that academic freedom have deteriorated in democracies. What can and should be done to strengthen academic freedom?

Hur mycket inflytande har du (haft) över din skolgång? Hemma? I skolan? I kommunen och i Sverige? Barnkonventionen ger barn rätt att komma till tals i beslut som berör dem. Utbildning är en förutsättning för och ett tillfälle att öva på och delta i en demokrati. Då är det viktigt att alla röster ska höras. Men vad händer när det är svårt att få just din röst hörd? Och vet verkligen de som bestämmer hur man kan ta vara på ALLAS röst? SPSM:s ungdomsnätverk och medarbetare samtalar om rätten till delaktighet i beslut från skolan till EU.