Programpunkter

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI:s, Generaldirektör talar i ett filmat inslag kring utmaningar och möjligheter inom trafiksäkerhet.

Resvanor, behov av mobilitet, inställning till olika färdmedel påverkas av både ålder, fas i livet och en föränderlig omvärld. Vad tycker och tänker ungdomar kring dessa frågor? Det satsas idag stora resurser på att få oss att ställa bilen och i stället välja cykel och kollektivtrafik. Kan vi räkna med att dagens unga kommer att göra mer hållbara val i framtiden än tidigare generationer?NTF Väst har med hjälp av Ungdomsbarometern och i samarbete med Halmstad kommun och SAFER genomfört en undersökning med ungdomar (15-24 år) i Västsverige för att ta reda på just detta. Några nyckelinsikter från studien presenteras.

För att nå målet att ingen ska dö eller skadas allvarligt i vägtrafiken måste hastigheten anpassas utifrån människans förmåga att hantera en kollision med hjälp av skyddsutrustning. En svensk expertgrupp har gjort en bedömning kring vad som kan tänkas vara tillåtet och tekniskt möjligt med aktiva och passiva säkerhetssystem bland de säkraste nya bilarna år 2030. Säkra hastigheter för frontal- och sidokrock för personbilar samt krock av personbilar med lastbilar, motorcyklar, cyklister och fotgängare ska diskuteras.

Sverige hör till länderna med högst säkerhet för barn i trafik. Trots detta skadas barn i trafiken både som fordonspassagerare och oskyddade trafikanter. En kartläggning av registrerade personskador hos barn i STRADA (2000-2020) visar på skadefördelning och olyckstyp samt utvecklingen över tid. Denna studie tydliggör att det krävs mer insatser för barn, speciellt som oskyddade trafikanter, i det svenska transportsystemet.

A-traktorer/mopedbilar och ungdomars mobilitet är mycket centrala frågor för alla som arbetar med trafiksäkerhet.

Trafikverket genomför vart tredje år (sedan år 2000) en undersökning om föräldrars uppfattning om deras barns väg till skolan. Undersökningen ger en nulägesbild, men kan även påvisa om det skett några förändringar över tid för t ex val av färdsätt, skolvägens påverkan vid skolval, föräldrarnas bedömning av skolvägens trafiksäkerhet och de största riskerna. Den visar också föräldrarnas olika bedömningar av skolvägens trafiksäkerhet beroende på barnets ålder och om resan sker i större eller mindre tätort eller på landsbygd.
 

Ung i trafikken fikk tilskudd av Samferdselsdepartementet for å gjennomføre pilotprosjektet Rus, holdninger og atferd i valgfag trafikk skoleåret 2021-2022. Opplegget tar i bruk en ny innfallsvinkel og metode for at elevene i valgfaget skal tilegne seg verktøy for å mestre vanskelige valgsituasjoner i trafikken.

I Göteborg har hastighetssänkning av bussar med hjälp av geofencing testats sedan 2015. Nu har Göteborgs stad tillsammans med AB Volvo tagit detta ett steg längre genom att tillhandahålla geofence-informationen i en egenutvecklad IT-plattform. Geofence kan skapas för hastighet och eldrift och göras tillgänglig som öppna data. Plattformen ger exempelvis möjlighet att förmedla lägre hastighet än föreskriven på ett dynamiskt sätt, vilket kan vara användbart i känsliga områden runt skolor eller i samband med event. Detta har hittills använts i testsammanhang men tanken är att på sikt kunna tillämpa i verklig trafik för upphandlade fordonsflottor.

Det tidligere flyplassområdet Fornebu i Bærum, skal utvikles til et grønt og urbant område samtidig som de etableres som et nullutslippsområde.De høye klimaambisjonene innebærer blant annet at vi må endre  reisevaner og ta i bruk ny teknologi.Bærum kommune ønsker å teste ut ny teknologi for å få til nødvendig omstilling til lavutslippssamfunnet.Tilgang til data, datadeling og kommunikasjonen av informasjonen som ligger i data, mener vi er viktig for å endre adferd, arbeidsprosesser og metoder.Statens vegvesen og Bærum kommune samarbeider ønsker et langsiktig samarbeid for å lære  og teste ut datadeling fra kjøretøy og tellere, med  Fornebu som testarena.

Transportstyrelsens Generaldirektör talar i ett filmat inslag kring utmaningar och möjligheter inom trafiksäkerhet.

För att minska antalet olyckor och skador hos fotgängare och cyklister behöver vi veta mer om vad de bidragande orsakerna kan vara. Det samlas in mycket information av både sjukvården och polisen. En omfattande sammanställning har gjorts och delar av det kommer presenteras. Det handlar om vilken typ av olycka och plats, vem som var väghållare, drift- och underhållsrelaterade orsaker samt den oskyddade trafikantens eget tillstånd.

Hittills har en huvudprioritering i trafiksäkerhetsinterventioner varit att förhindra dödsfall. Säkerhetsarbetet har dock haft mindre inverkan på att förebygga mindre allvarliga skador som dock kan ge långvariga hälsokonsekvenser. Vidare har det framförallt inneburit förbättringar för bilister men inte i samma utsträckning för andra trafikanter såsom fotgängare och cyklister. Dessa personskador leder inte bara till lidande för individen och kostnader för vård utan också till betydande kostnader för samhället i form av produktionsbortfall. Skador är en av de stora diagnosgrupperna bakom sjukfrånvarotalen och ett viktigt utfallsmått vid utvärdering av trafiksäkerhet. 

Anförandet har fyra huvudpunkter:  
-Antalet skadade om gång och cykling ökar. 
-Effektiva åtgärder för att motverka en förväntad ökning av antalet skadade. 
-Resursbehovet, systemfelet och det statliga ansvaret. 
-Professionalisering av infrastrukturarbetet för gående och cyklister.

Trafikverket har från regeringen i uppdrag att genomföra insatser som avser medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken. Inom ramen för detta uppdrag gör Trafikverket en insats för att stärka kommuners förmåga att påverka medborgare och trafikanter till ökad trafiksäkerhet inom säker cykling samt alkohol och narkotika . Vi redovisar nuläget och berättar vad som är på gång i detta arbete.